Ulricehamns framgångsrika skidåkare Hanna Falk har blivit uttagen i seniorlandslaget. Hon är en av fem damer som blivit uttagen till första världscupsprinten i finska Kuusamo den 28-29 november.

I helgens lopp i Bruksvallarna körde 20 åriga Hanna Falk in på en fjärde plats respektive en 24:e plats.

I våras uppmärksammade kommunen Hanna Falk för hennes framgångar i junior-SM efter hennes guld i både sprint och fem kilometer fristil.

Nu är det dags att tampas med världseliten. Kört hårt, Hanna – och lycka till!

Antalet ungdomar som tvingas stå utanför arbetsmarknaden fortsätter att öka i Ulricehamns kommun. Nu är ungdomsarbetslösheten hela 14,8 procent i kommunen, visar siffror från Arbetsförmedlingen över oktober. Det är en ökning med närmare en procent på en månad och det är betydligt sämre siffror än både länet och riket.

Någonting måste göras. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram flera offensiva förslag under året för att mota bort utanförskapet. På kort sikt handlar det självklart om att få fler i sysselsättning men på längre sikt även om att locka fler att arbeta inom kommunen. Ytterligare ett exempel på en offensiv jobbsatsning är Skellefteå som i våras lanserade så kallade ungdomstraineeanställningar.

Tyvärr har våra förslag i kommunen inte mottagits speciellt positivt av den borgerliga majoriteten i Ulricehamn.

Politiken kan göra skillnad. Och jag har tidigare påpekat att ”sitta still i båten skapar onödigt lidande och ökar kostnader för kommunen.”

 I år har Ulricehamn betalat över 10 miljoner kronor i försörjningsstöd, pengar som skulle kunna användas till något mer konstruktivt för så väl individen som för kommunen.

Och inför nästa år avsätter vi sammanlagt 14,5 miljoner kronor till arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd i vår budget. Det handlar bland annat om ge arbetsmarknadsorganisationen ekonomiska muskler för att kunna sätta människor i arbete, utbildning och ge fler ungdomar möjlighet till feriearbete i kommunen. Jobben först. Det är så vi kan ge kommunen en annan färdriktning och skapa förutsättningar för att utveckla välfärden.

Sommaren 2008 gick den kommunala städenheten i Alingsås över i privat regi. Målet var att det skulle bli billigare än vad det var att driva i kommunal regi. Resultatet hittills är försämrad kvalitet och arbetsmiljö.

- Antalet klagomål på kvaliteten har ökat lavinartat. Det innebär ökat administrativt arbete samtidigt äventyrar vi standarden i våra lokaler. Golv som inte underhålls ordentligt måste bytas ut i förtid.

Det konstaterade Henrik Wallin, Kommunal i Alingsås, när han berättade om erfarenheter efter att kommunen valt att sälja ut sin städenhet i Folkets hus i Ulricehamn idag.

I samband med utförsäljningen gick 55 personer över från att ha en kommunal anställning till ett privat. De flesta tillhörde Kommunal. Företaget som vann upphandlingen var imponerade av personalens utbildningsnivå.

Företaget lovade att kvaliteten inte skulle försämras. Men verkligheten är en annan. Det två personer innan hade 17 timmar på sig att städa ska idag en person göra på 7 timmar.

- Yrkesstoltheten försvinner. Man känner att man inte kan göra ett bra jobb.

Idag har Kommunal i Alingsås daglig kontakt med ett 15-tal personer som mår dåligt för att de inte klarar av sitt arbete, berättar Henrik Wallin.

- Vad som har hänt med sjuktalen är ännu för tidigt att säga. Vi väntar på underlag från arbetsgivaren.

Långsamma förändringar är medicinen, konstaterade stressforskaren Töres Theorell som föreläste vid Folkets hus.

- Forskning visar att sjuktalen till och med minskar om förändringar sker över en längre tid.

I debatten hörs emellanåt argumenten att vi ska göra effektiviseringar och besparingar genom att lägga ut verksamhet på entreprenad.

- Det är ett otroligt ihåliga argument. Jag har diskuterat med flera ekonomiprofessorer på Handels. De har inte kunna presentera några övertygande argument om att det skulle vara billigare.

Arbetsplatser med mycket omställningar ökar långtidssjukskrivningar, visar forskningen.

Som anställd är viktigt att känna kontroll över arbetssituationen, ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Henriks tips om kommunen ska lägga ut verksamhet på entreprenad:

• Informera, informera och informera
• Försöka samverka så långt som möjligt
• Låt kommunala verksamheten få vara med i upphandlingen
• Lägg krut på beställarkompetensen

Vi inom oppositionen ser en rad möjligheter på sikt för kommunen tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorväg och Götalandsbanan. Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det är positivt. Det gagnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda.

Samtidigt känner vi oro. Den finansiella krisen har slagit rätt in i ulricehamnarnas vardag och kommunens kassa. I september var 14 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa i kommunen. Det är dystrare siffror än för länet och riket. I år har över 10 miljoner betalats ut i försörjningsstöd. Det är en tragedi för individen och innebär ytterligare ökad belastning för kommunen.

På grund av ekonomin och otydliga politiska signaler tvingas vi föreslå höjd skatt med 25 öre. För den som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär det cirka 60 kronor i månaden. Det är inte rimligt att arbetslösa, våra barn och unga ska vara katalysatorn när ekonomin tryter.

Vi prioriterar fyra områden inför nästa år:

1. För det första investerar vi sammanlagt 14,5 miljoner kronor i olika arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd.
2. Vi ser allvarligt på de signaler som kommer från föräldrar, elever och de försämrade resultat som presteras i våra skolor. Därför skjuter vi till närmare 6 miljoner kronor för att bland annat öka lärartätheten och minska barngruppernas storlek. Vi föreslår att en särskild krisgrupp bildas för att fler elever ska uppnå Godkänt i kärnämnen.
3. Våra äldre har fått stå tillbaka under den borgerliga regeringens iver att sänka skatter. Vi avsätter medel för att sänka taxor för våra äldre som lever under de tuffaste villkoren.
4. Vi anser att vårt miljöarbete är viktigare än konjunkturen. Det handlar om vårt ansvar inför kommande generationer. Vi investerar medel för fortsatt arbete med kommunens långsiktiga miljömål. Vi avsätter pengar till en glesbygdsfond med inriktning på miljöarbete.  Dessutom slår vi fast att studentrabatten inom kollektivtrafiken är viktig, dels ur ett miljöperspektiv och dels för att behålla ungdomar i kommunen.

Ulricehamnarna förtjänar en rättvisare politik. Vi har lösningarna. Framgång kräver rättvisa.

Sverige har goda förutsättningar och jag tror på Ulricehamn bland annat tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorväg och Götalandsbanan. Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det är positivt. Det gagnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda.

Samtidigt känner jag oro. ”Nästan var tredje arbetslös var långtidsarbetslös” var rubriken på Statistiska Centralbyråns, SCB:s, arbetskraftsundersökning som presenterades i slutet av förra veckan. SCB skriver:

”Den senaste arbetskraftsundersökningen visar att drygt hälften av befolkningen i åldern 15-74 år, eller 3 630 000 personer, ej är i arbete. Det är en ökning med 84 000 personer jämfört med samma period förra året. Ökningen beror främst på en uppgång i antalet arbetslösa som ökade med 119 000 personer till 399 000. Nästan var tredje arbetslös, eller 125 000, var långtidsarbetslös.”

Idag, bara fyra dagar senare, säger finansminister Anders Borg:

- Det finns skäl att vara mer optimistisk kring utvecklingen i svensk ekonomi.

Samtidigt visar det sig att den borgerliga regeringens politik med så kallade jobbcoacher har misslyckats och Arbetsförmedlingen inte utnyttjar möjligheten att förlänga avtalen med de externa så kallade jobbcoacherna. Arbetslösa ska lära sig att skriva CV och söka jobb som inte finns. Det hade varit mer offensivt att investera i fler utbildningsplatser. Men istället har den borgerliga regeringen skurit ner på antalet utbildningsplatser under mandatperioden.

Tyvärr ger den misslyckade jobbpolitiken avtryck i Ulricehamns kommun. Under året har ungdomsarbetslösheten ökat med 168 procent. I september var 14 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa i kommunen. Det är dystrare siffror än för länet och riket. Bara under andra kvartalet 2009 betalades 3,7 miljoner kronor ut i försörjningsstöd i Ulricehamns kommun. Det är tragedi för den individen och allvarligt för kommunen eftersom skenande kostnader äventyrar välfärden som tvingas tumma på kvaliteten för att möta kostnaderna.

Idag presenterade den borgerliga majoriteten i Ulricehamn sin budget inför 2010. Även här lyser den offensiva jobbpolitiken med sin frånvaro. Sammanlagt investerar oppositionen 8,5 miljoner kronor mer i arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd. Det handlar om fler utbildningsplatser, möjligheten att ge arbetslösa sysselsättningar och att ge fler unga möjlighet till feriearbete när arbetsmarknaden sviktar. Jobben först. Det lägger grunden för välfärden.

Självklart tar sig både Sverige och Ulricehamn ur krisen. Men med en offensiv jobbpolitik går det fortare och färre slipper det bistra utanförskapet. När var tredje är långtidsarbetslös finns inga skäl att vara optimistisk.

Ge alla en sjukförsäkring som ger människor hjälp och stöd att snabbt komma tillbaka till arbete och som ger ekonomisk trygghet under den tid rehabiliteringsarbetet tar. Sjukförsäkringen ska ersätta inkomstbortfall, vara generell och finansieras solidariskt. Ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukskrivningsperioden. Det skriver Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöparitet i en gemensam motion som partierna lämnade in i riksdagen idag.

- Den som kan arbeta ska också ges möjlighet till det. Det är en avgörande del i välfärden. Försäkringen ska värna allas rätt till arbete men också ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, säger Veronica Palm (S) i en kommentar på rodgron.se.

Läs även hennes inlägg på hennes blogg och Socialdemokraternas alternativ för en starkare jobbpolitik som sätter människan i fokus.

Regeringen har i grunden förändrat och försämrat sjukförsäkringen. Det har skett i snabb takt och utan att lyssna på de personer som drabbas, arbetsmarknadens parter eller ens de egna myndigheterna. Med regeringens nya förslag tvingas många nu att leva på mindre än 4 000 kronor i månaden.

Redan från början präglades förändringarna av hafs och slarv, dåligt underbyggda förslag och brist på konsekvensanalys. Detta har inneburit att sjukförsäkringen, men också a-kassan, nu är ett sådant lappverk att varken de försäkrade eller de som ska tillämpa reglerna längre har en rimlig chans att kunna överblicka, förstå och tolka reglerna. Rättssäkerheten är därmed hotad. Och kritiken har verkligen varit massiv. Sveriges kommuner och landsting konstaterar att regeringens förslag inte är tillräckligt genomarbetat.

Det är märkligt att vi i Sverige monterar ned vårt välfärdssystem och vår sjukförsäkring medan man i USA drömmer och kämpar hårt för att få en försäkring som omfattar alla. Med det som utgångspunkt kan man konstatera att vår sjukförsäkring behöver en rehabilitering.

Utrustade med glatt humör, flygblad och enkäten Åtta påståenden om kommunen var det idag dags för gruppen som bland annat ansvarar för att vaska fram bra idéer kring för ett vassare näringsliv i kommunen att diskutera med ulricehamnare på stan.

Det är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Ulricehamn som arbetar tillsammans under parollen Ulricehamns framtid för att lyssna in idéer.

Med näringslivet som utgångspunkt diskuterade vi även förskolor, äldreomsorgen och kulturutbudet i kommunen.

Så sent som i slutet av oktober delade samma grupp ut flygblad i samband med att Aktiespararna i Ulricehamn hade en träff på Emballator Ulricehamns Bleck.

Jag är övertygad om att många ulricehamnare har idéer kring hur vi kan förbättra kommunen inom flera områden. Vi har valt att dela in vårt arbete i fem grupper:

• Kultur, fritid och turism
• Hälsa, vård och omsorg
• Energi, miljö och bostäder
• Näringsliv, infrastruktur och kommunen som arbetsgivare
• Barn och utbildning

Om du har tankar kring vad som behöver förbättras och hur vi kan göra det så skicka dina idéer till ulricehamnsframtid@gmail.com. Och du, gå med i Facebook-gruppen Ulricehamns framtid.

Vem betalar priset vid omorganisation? Den frågan ställer sig Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SKTF i Ulricehamn som bjuder in till seminarium onsdagen den 11 november i Folkets Hus klockan 14.00 och klockan 17.30.

En av dem som ska tala är Töres Theorell, professor emeritus som tidigare bland annat varit professor vid Karolinska institutet i Stockholm.

Det ska bli intressant, inte minst ur ett politiskt perspektiv, att höra vad han har att säga.

Dessutom kommer Henrik Wallin från Kommunal i Alingsås och berättar om hur arbetsmiljön och kvaliteten förändrades när kommunen lade ut lokalvården på entreprenad.

Idag firar Entreprenörsdagen i Göteborg 15 år. I samband med det delas utmärkelsen Årets entreprenör ut. Självklart är dagen och utmärkelsen till för att uppmuntra till fler företagare. Och det är viktigt. Det är bland våra små och medelstora företag som många framtida jobb kommer att skapas. Ulricehamn har en uppsjö småföretag. Endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda. Här hittar du några.

Nyligen träffade jag delar av styrelsen i Företagarna i Ulricehamn och hade en intressant diskussion om näringslivsklimatet i Ulricehamn.

Jag är helt övertygad om att det går att kombinera ett bra företagsklimat med rimliga arbetsvillkor för anställda. Något som bekräftas i den undersökning som SEB:s företagarpanel nyligen presenterade.

Socialdemokraterna lade fram en rad offensiva förslag i sin höstbudget för någon vecka sedan. Här har jag sammanfattat en del av förslagen.

Under jobbkongressen i Stockholm i slutet av oktober diskuterades småföretagens villkor flitigt. Bland annat fick LO:s tidigare ordförande Stig Malm igenom ett intressant förslag.

Igår ordnade Landsbygdsalliansen en landsbygdsdebatt på Vega i Vegby. Här är det jag sa i mitt anförande:

Jag ser en rad möjligheter för kommunen tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorvägen och på sikt Götalandsbanan.

Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det gynnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda. Många av dem återfinns utanför centralorten.

Jag ser landsbygden som en enorm tillgång. Vi ser nu hur miljömedvetandet ökar, hur upplevelseindustrin växer och hur en viss kategori av människor söker sig bort från storstaden ut i mindre orter och på landsbygden.

Samtidigt kan jag konstatera att politiken på riksplan inte gynnar landsbygdskommuner. Välbeställda delar av landet har gynnats genom kraftiga skattesänkningar medan det statliga stödet till kommuner har hållits igen. Konkret innebär det att pengar som skulle gått till barn- och äldreomsorgen i Ulricehamns kommun har istället hamnat hos redan rika. Rikspolitik och kommunpolitik hänger ihop. Det är viktigt att se det.

Roland Karlsson och jag är samstämmiga i Sjuhärads kommunalförbund och tror på att Ulricehamn tjänar på om Borås växer och är ledaren i regionen. Jag övertygad om att samma princip gäller i Ulricehamn, kommunen tjänar på att vi har en stark centralort.

Hur stärker och utvecklar vi Ulricehamn och vår landsbygd? Det duger inte att säga att nu har strandskyddslagen ändrats, så nu kan vi locka hit folk. Alla kommuner säger i princip samma sak. Eller varför flyttar inte vi till Mariestad, Motala eller Borlänge. De erbjuder alla strandnära tomter.

Nej, det krävs en genomtänkt plan – en strategi – utifrån våra lokala förutsättningar. Det saknar faktiskt kommunen idag.

Ska vi satsa på att få människor som gjort karriär i storstaden och som börjar närma sig pension att flytta hit. Eller ska vi fokusera på att få nyblivna föräldrar att flytta hit – bort från storstadsstress och som kan distansarbeta eller ska vi satsa på mycket tillfälligt boende, turism, upplevelse, bed and breakfast och bo på lantgård. Eller ska vi ta allihop. Vad ställer det för krav på kommunen och finns det några inbyggda konflikter, det vill säga att målgrupperna har önskemål som går stick i stäv med varandra.

Strategi är från början en krigsterm. Ingen krigsherre har någonsin vunnit ett slag genom att kriga på alla fronter samtidigt. En strategi innebär att våga välja.

Här handlar ”kriget” om avfolkningen och om en levande landsbygd. Kommunen har inte de ekonomiska muskler som krävs för att strunta i strategin.

Men tillsammans med byalag och aktiva föreningar, näringsidkare och andra intresserade kan vi bygga upp något unikt för Ulricehamn. Det är bland annat därför som S, V och Mp har lagt en motion om att inrätta utmärkelsen Årets by och på Miljöpartiets initiativ avsatt pengar i vår gemensamma budget om att inrätta en glesbygdsfond, det vill säga stimulera det lokala engagemanget.

Jag är övertygad om att genom samarbete kan vi tillsammans bygga ett starkare Ulricehamn.