Arbete är det bästa sättet att integreras i samhället. Ulricehamns kommun har tidigare varit framgångsrik i arbetet med integrering av nyanlända. Andelen som efter de kommunala insatserna haft sysselsättning och försörjt sig själva har varit stor.

För ett par år sedan ändrade regeringen i reglerna och ansvaret flyttades från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Efter införandet av den nya så kallade etableringsreformen har reslutaten kraftigt försämrats. I stort sett ingen av de personer som nu gått igenom hela programmet har egen försörjning.

Vi behöver utveckla alternativa metoder som syftar till att så snabbt som möjligt få människor i arbete. För ungdomar som flyttar till kommunen och har annat modersmål än svenska gälleratt de så snabbt som möjligt slussas in i skolan. Kommunen har tagit beslut om att starta ett Integrationscenter. En del i deras arbet handlar om inskolning av barn och unga  för att kunna komma in i förskolan och skolan så snabbt och tryggt som möjligt.

För unga i gymnasieålder krävs i regel några år på ett introduktionsprogram. Där ligger tyngdpunkten i utbildningen på att eleven ska lära sig svenska men också få mer kunskaper om det svenska samhället. Självklart är det viktigt att dessa elever har en meningsfull sysselsättning på fritiden för att integrering ska kunna gå så fort som möjligt. Särskilt viktigt är det under sommarlovet då man under en lång period inte har kontakter med skolan. Ett regelrätt sommarjobb är nästintill omöjligt att få tag i för dessa ungdomar. Risken är att integrationen stannar av och det så kallade utanförskapet riskerar att öka.

Därför vill vi socialdemokrater ta kommunens arbete med integrering ett steg till. Vi föreslår en utökning av antalet feriearbeten i kommunen och riktar dem till nyalända ungdomar.

Då får de möjlighet att praktiskt använda sig av och utöka sina språkkunskaper. Ungdomarna får också möjlighet att prova på det svenska arbetslivet och få fler kontakter i vårt samhälle. Vi menar också att det gör ungdomarna mer motiverade till fortsatta studier.

Med det här förslaget förstärker vi kommunens grundläggande syn på att minska trösklar och skapa bryggor för att så snabbt som möjligt ge nyanlända en rimlig chans att bli en del av det svenska samhället. Vårt förslag är en framtidsinriktad reform som ger fler unga i Ulricehamns kommun framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, Inga-Kersti Skarland, Socialdemokraterna i Ulricehamn.

Ulricehamns kommun har tidigare varit framgångsrik i arbetet med integreringen av nyanlända. Andelen som efter etableringsfasen haft sysselsättning och blivit egenförsörjande har varit stor. Efter införandet av den nya etableringsreformen för drygt två år sedan har resultaten kraftigt försämrats. I stort sett ingen av de personer som nu gått igenom hela etableringsdelen har en egen försörjning.

För ungdomar som flyttar in i Ulricehamns kommun och har ett annat modersmål än svenska gäller att de så snabbt som möjligt slussas in i den ordinarie skolformen. Kommunen har tagit beslut om att starta ett Integrationscenter (Välkomsten) som ska vara en komplettering till det som ryms inom etableringsreformen. En del i arbetet handlar om inskolning av barn och unga för att få en trygg övergång till ordinarie verksamhet (skola/förskola).

För ungdomar i gymnasieålder krävs i regel något/några år på ett introduktionsprogram. Där ligger tyngdpunkten i utbildningen på att eleven ska lära sig svenska men också att få mer kunskap om det svenska samhället.

För dessa elever är det extra viktigt att ha en meningsfull sysselsättning på fritiden. Speciellt viktigt är det under sommarlovet då man under en lång period inte har några kontakter med skolan. Att få ett regelrätt sommarjobb är näst intill hopplöst för denna kategori ungdomar. Konkurrensen om de kommunala feriejobben är också mycket stor.

Vi Socialdemokrater anser att sysselsättning för nyanlända under sommarlovet är en faktor av stor betydelse för dessa ungdomars integrering i det svenska samhället. Ungdomarna får möjlighet till praktisk användning av sina språkkunskaper, att ytterligare utöka kunskaperna i svenska språket genom kontakter med andra och får en viktig insyn och erfarenhet av arbetslivet.

Samtidigt menar vi att de feriearbeten som riktas till nyanlända inte ska tas ur den pott av feriearbeten som kommunen har idag. Därför vill vi rikta ett antal specifika ferieplatser till nyanlända.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta

att utöka antalet feriearbeten i kommunen och att dessa riktas till nyanlända

Celso Silva Goncalves (S)

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Ulricehamn är en bra kommun på många sätt. Vi har flera framgångsrika företag som växer och nyanställer. Ett antal företag vill etablera sig i kommunen. Andra vill bygga bostäder. Det är bra. Det finns i grunden en tro och framtidsoptimism.

Samtidigt som vi växer ställer det också krav på att kommunen erbjuder välfärdstjänster av god kvalitet. Här har kommunen en läxa att göra – framför allt inom skolan.  Allt fler oroar sig över hur barnen ska klara sig i skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan och undervisningen. Nio av tio elever är trygga i skolan. I yngre åldrar har vi en av de bästa skolorna i landet. Trots det saknar nästan var fjärde elev i Ulricehamn behörighet till gymnasiet.

Det måste vi ta på allvar. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Ulricehamn ännu bättre.

Vi vet att för stora barngrupper hämmar barnens utveckling. Vi behöver göra mer plats för unga i förskolor och skolor. På sina håll brådskar det.

När vi summerar vad Skolinspektionen, SKL och inte minst vad föräldrar och andra intresserade har lämnat för synpunkter på skolan i Ulricehamn kommer vi fram till ytterligare tre områden som kommunen behöver förstärka:

1. Stärk lärarrollen. Den enskilde lärarens kompetens och förmåga är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. Idag upplever många lärare att det inte finns tillräckligt med tid för eleven. Mindre klasser ger läraren mer tid för den enskilde eleven.

2. Stärk skolledningen. Det pedagogiska ledarskapet inom skolan behöver förbättras. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid för ledarskapet. Rektorer behöver avlastas från administrativa uppgifter så att de kan stötta och leda lärarna i arbetet med barnen. Rektor ska ta ansvar för kvaliteten i undervisningen.

3. Stärk föräldrarollen. Ett bra samspel mellan skolan och hemmet är en viktig faktor för elevens lärande. Engagerade föräldrar spelar en stor roll för barnets möjligheter till en bra skolgång. Det fungerar bra i yngre åldrar. Därför blir det särskilt viktigt att se till att hålla liv i engagemanget från föräldrar i 7-9 skolorna. Kommunen behöver fokusera på att stärka befintliga och utveckla nya redskap som uppmuntrar föräldrar till ökat intresse för barnets utveckling genom hela skolgången.

Vi är övertygade om att det går att skapa en bättre skola. Om vi samarbetar och gemensamt investerar i det som ger lärande för framtiden.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och Celso Silva Goncalves, arbetarekommunens ordförande och mig.

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Många känner en oro inför framtiden. Idag saknar över 400 000 personer ett jobb att gå till. Arbetslösheten är högre än i våra grannländer. Ungefär 100 000 är ungdomar. Vi vet att hälften av dem saknar fullständiga gymnasiebetyg.

När jobben tryter söker sig allt fler till studier. Ett bevis på det är att antalet unga som söker till högskolan aldrig har varit större än nu. Trots det har regeringen de senaste åren skurit ned antalet utbildningsplatser kraftigt och minskat resurserna till landets gymnasier. Samtidigt misslyckas var femte rekryteringsförsök på grund av att företag inte hittar rätt kompetens. Vi är på väg i fel riktning. Rekryteringsgapet ökar.

Nyligen presenterade regeringen sin vårproposition. Med tanke på att regeringen utökades med två ministrar efter valet 2010 gör vi följande konstaterande: Aldrig har så många haft så lite att säga till en så stor massa.

Vi är på väg mot något som på sikt är ännu värre, både för ungdomen, för företagen och för samhället. Sverige behöver en ny politik som växlar över till en färdriktning där människor steg för steg känner framtidstro och som inte hindrar företag från att växa.

Vi socialdemokrater har flera framtidsinriktade förslag som ökar ungas möjligheter. Redan i höstas föreslog vi ett massivt utbildningspaket med 35 000 platser. Nu går vi vidare.

I juni lämnar fler än 12 000 elever grundskolan utan behörighet att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. Därför föreslår vi att skolplikten utvidgas till att omfatta upp till fyra veckor av sommarlovet. Den utökade undervisningen ska gälla de elever i årskurs 9 som inte nått målen under terminen.

Vi ska överbrygga rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad. Vi ser ett behov på arbetsmarknaden av bland annat ingenjörer, biomedicinska analytiker samt grundskolelärare och gymnasielärare med ämneskompetens inom matematik och naturvetenskap. Även i yrken med krav på lägst gymnasiekompetens finns brister idag och framöver, såsom undersköterskor och busschaufförer. Vi föreslår därför platser så att fler får rätt behörighet med start redan i sommar.

Socialdemokraterna är övertygade om att framtiden kan bli ljusare för alla – om vi samarbetar, gör rätt prioriteringar och tar itu med dagens samhällsproblem. Sverige kan bättre än idag.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås och Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn.

Skolor är och har varit en het fråga i Ulricehamn, inte minst frågan om strukturen. Allt fler oroar sig över hur barnen ska klara sig i skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan och undervisningen. Nio av tio elever är trygga i skolan. Trots det saknar nästan var fjärde elev i Ulricehamn behörighet till gymnasiet.

Under sex år med den borgerliga regeringen har skolresultaten i Sverige sjunkit varje år. Skolraset innebär sämre möjligheter för unga att förverkliga sina drömmar och att kunna försörja sig själva i framtiden.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige och Ulricehamn ännu bättre.

Vårt mål är att alla ska kunna leva ett bättre liv och känna framtidstro. Därför vill vi höja resultaten i skolan. Till år 2020 ska andelen elever som saknar så väl behörighet till gymnasiet som examen från gymnasieskolan halveras.

För att ge lärare mer tid för varje elev investerar vi socialdemokrater 2 miljarder kronor på riksplanet för att minska klasserna under de första skolåren. Dessutom ska alla elever erbjudas läxhjälp.  Vi avsätter också medel för att förbättra lärarnas kompetensutveckling.

Sammantaget innebär det att Ulricehamn genom en socialdemokratisk regeringspolitik fått ytterligare drygt 7 miljoner kronor till skolan.

Lokalt har vi medverkat till att skolan fått ytterligare medel i år. Samtidigt tar vi ansvar för det beslut som fullmäktige har tagit angående skolstrukturen i Ulricehamn.  Vi har presenterat flera förslag som handlar om förbättrad kvalitet i skolan och att stärka elevunderlaget i våra mindre skolor.

Vi vill pröva omvänd skolskjuts på frivillig grund, ge lärare möjlighet att arbeta än mer självständigt och kunna utveckla idéer som gör skillnad för barnen. Dessutom vill vi fördela resurserna i skolan så att de elever med störst behov får de resurser som behövs.

Vi vill samtala med föräldrar och även andra intresserade för att kunna stärka skolan ytterligare. Därför bjuder vi socialdemokrater in till föräldramöte. Skolan är viktig. Vi är beredda att lägga den tid och det arbete som krävs för att få rätsida på den.

Vi är övertygade om att det går att skapa en bättre skola. Om vi samarbetar och gemensamt investerar i det som ger lärande för framtiden.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, och Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

Idag stannar över 400 000 människor hemma från jobbet varje dag. För de har inget jobb att gå till. Cirka 70 000 personer har inte haft ett arbete att gå till på över 2 år. Detta är nästan tre gånger så många som för sex år sedan. Nästan hälften av de långtidsarbetslösa ingick i februari i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin, det som tidigare kallades för fas 3.

I fas 3 ska den arbetssökande arbetsträna hos en anordnare med aktiviteter som liknar arbete, men inte får vara riktiga arbetsuppgifter.

Vi vet att långvarig arbetslöshet tenderar att slå ut människor permanent från arbetsmarknaden. För att arbetslösheten ska kunna gå ner när konjunkturen vänder krävs därför insatser för dessa personer omgående.

Forskningen har också tydligt visat att ju mer aktiviteten för den arbetssökande påminner om riktiga arbeten, desto större är sannolikheten att den arbetssökande senare kan återgå i ett vanligt jobb. Dagens fas 3 där arbetsuppgifterna uttryckligen förbjuds från att vara riktiga arbetsuppgifter är därför djupt olyckligt. Återkommande rapporter om missförhållanden som att arbetslösa fått se på film och äta popcorn i verksamheten är ett starkt uttryck för det underliggande problem som finns i verksamheten. Bara 15 procent har hittills lämnat fas 3 för utbildning eller jobb.

Det är centralt för människors välmående att känna att de bidrar till samhället snarare än att de belastar samhället. Studier vid Mittuniversitetet visar att arbetslösa som längtar efter ett arbete drabbas av psykisk ohälsa i betydligt högre utsträckning än andra samt att den psykiska hälsan försämras ytterligare av att vara i situationer där många andra också är arbetslösa.

Utformningen av sysselsättningsfasen inom jobb och utvecklingsgarantin är ekonomiskt oansvarigt. Det är ett slöseri med arbetskraft att aktivt tilldela dem meningslösa uppgifter och dessutom betala anordnare för detta. Det är tydligt att det finns annat arbete som behöver utföras och som skapar värde i samhället. Vi har till exempel stora behov av avlastning i välfärdssektorn och då särskilt inom vård och omsorg.

Därför vill Socialdemokraterna skrota fas 3 och föreslår en mer framtidsinriktad reform genom extratjänster i offentlig och ideell sektor riktade till långtidsarbetslösa. Staten ska stå för hela lönekostnaden som ska vara i enlighet med kollektivavtalen. Det ska finnas lokala avtal med parterna och antalet extratjänster ska stå i proportion till den ordinarie arbetsstyrkan. Extra tjänsterna ska också gå att kombinera med utbildning.

Alla ska få möjlighet till ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Sverige tjänar på att vi håller ihop. Sverige kan bättre.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, Lisa Dahlberg, kommunalråd i Mark och Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn.

Rönnåsens industriområde har väckt större intresse än väntat – både bland företag i kommunen och utanför. Hittills är tre avtal tecknade men kommunen för samtal med flera intressenter. Vi kan vara så lyckligt lottade att vi vid årets slut kan summera att mer än hälften av den mark som är byggbar under den period som riksväg 40 byggs om till motorväg är såld.

Det ställer det angenäma kravet att kommunen behöver arbeta fram nytt industriområde eller utöka befintliga så fort som möjligt för att inte hämma utvecklingen i kommunen.

Därför är det med bekymrad förvåning som vi tar emot trepartialliansens besked om att förlänga arbetet med översiktsplanen genom att lägga till arbetet med vindbruksplanen.

Arbetet med en ny översiktsplan har redan försenats av orsaker ingen rår för. Det jobbas intensivt med att komma i mål utan att det drar ut på tiden alltför mycket. Om vindbruksplanen skulle läggas till det redan forcerade arbetet, är det inte svårt att tänka sig vad det skulle innebära. Beredningens arbete var tänkt att avslutas i september 2013, men nu lär det ta minst hela året. Lägg till vindbruket, så är det inte säkert att vi är klara den här mandatperioden. Det hotar tillväxten i Ulricehamn.

Avsaknaden av handlingskraft och beslutsamhet i den här frågan tvingar in alla boende i ytterligare drygt ett år med oro. Kommer vi att tvingas leva med ljud från och utsikt över stora propellertorn i framtiden? Och om man vill sälja och flytta, vad är huset värt? En våt hand läggs över flera områden i kommunen. Det i sin tur hämmar tillväxten ytterligare.

Vi socialdemokrater har redan lagt ett förslag till hur vi ska hantera vindbruket. Det har tagits emot nästan uteslutande positivt. Kommunstyrelsens ordförande har sagt tidigare, att ett bra förslag är ett bra förslag, oavsett vem det kommer ifrån. Men fanns det ett bäst före-datum på det uttalandet?

Vi socialdemokrater har bilden klar för oss och tycker att det är dags att gå till beslut. Det är inte juste emot operatörer, investerare och framför allt de boende nära de utpekade områdena att dra ut på processen ytterligare.

Måna om tillväxten i Ulricehamn. Ta den oro som invånare runt om i kommunen ger uttryck för på allvar. Visa respekt och se till kommunens bästa. Låt oss gå till beslut i frågan om vindbruksplan.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Leif Dahl, vice beredningsledare för ny översiktsplan (S) och mig.

Vi socialdemokrater har under en tid befarat att Sveriges landsbygd kommer att få lida för alliansregeringens uppgörelse om EU:s långtidsbudget. Att så är fallet uppmärksammas också av centerpolitikerna Kent Johansson och Roland Karlsson på debattsidan den 22 april. Men vad de inte nämner är att det är den egna alliansregeringen som förhandlat fram denna uppgörelse.

Enligt obekräftade siffror (som regeringen vägrar dela med sig av) riskerar vi en minskning på hela 20 procent av landsbygdsprogrammet under nästa programperiod. Det skulle innebära en betydande minskning av EU-stödet till svenskt jordbruk och landsbygdsutveckling.

Vi socialdemokrater inser vikten av EU:s landsbygdsutvecklingsprogram. Dessa pengar investeras idag i modernisering av jordbruket och en diversifierad och hållbar utveckling av vår landsbygd. Åtgärder som stärker svensk landsbygd och skapar miljö- och samhällsnytta.

Men vi anser samtidigt att EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras. Över sju år investerar EU långt över 300 miljarder euro i den europeiska jordbrukssektorn. Detta till trots finns det otaliga lantbrukare i Sverige – inte minst i Sjuhärad – som driver riktiga mönsterverksamheter, men ändå går på knäna för att få sina företag att gå runt. Det är uppenbart att alla dessa skattepengar måste användas bättre och fördelas rättvisare i framtiden.

Detta kräver hårt och långsiktigt arbete, lokalt och i Europa. Vi socialdemokrater är beredda att driva på för en grönare och rättvisare jordbrukspolitik. Vi vill se mindre marknadsregleringar och rättvisare förutsättningar på en fungerande marknad. Samtidigt måste det säkerställas att investeringar av skattemedel både skapar miljö- och samhällsnytta.

Genom landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder kan viktiga insatser göras för att stärka svensk landsbygd. EU-medel finns tillgängliga för att skapa jobb och tillväxt i våra regioner. Men för att använda dessa pengar krävs också ett nationellt svenskt åtagande att ställa upp med medfinansiering. Här har alliansregeringen ett stort ansvar.

Vi tror nog att Kent Johansson och Roger Karlsson håller med om vikten av EU:s stöd till svensk landsbygdsutveckling. Men vi ser samtidigt ett problem som de väljer att inte belysa – Centerpartiet är idag en viktig del av den alliansregering som förhandlat fram de stora minskningarna av landsbygdsprogrammet.

Frågan som debattörerna lämnar obesvarad är därför – Vad gör ni åt saken? Är man verkligen beredda att gå i opposition mot det egna partiet och sina allianskolleger i regeringen?

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Europaparlamentarikerna Göran Färm och Jens Nilsson och mig.

Ulricehamn är regionens största kommun till ytan. Kommunen har med sina 12 tätorter och en befolkning kring 23 000 invånare landsbygdskommunens alla karaktäristiska drag. En av våra viktigaste utmaningar för att underlätta boende på landsbygden är att förbättra kommunikationen.

I år har kommunen avsatt medel för att bygga ut bredband. Kommunens pengar möts upp av lika mycket medel från Västra Götalandsregionen. Vi vet genom de samtal och de möten som kommunen arrangerat att intresset är stort för denna satsning.

Men en minst lika viktig fråga för att kunna bo, leva och verka på landsbygden är tillgången till kollektivtrafik. Samtidigt är det inte rimligt att ha stora bussar som åker mer eller mindre tomma. Det är inte ekonomiskt försvarbart.

Men frågan är alldeles för viktig för att avfärdas med endast det argumentet. Redan idag finns det i Sverige lösningar med byabuss där invånare själva kör en mindre buss, detta är något vi skulle kunna utveckla i Ulricehamn. Regionen beslutade nyligen att avsätta 3 miljoner kronor under perioden 2013-2015 till ett projekt för kreativa och flexibla lösningar för ökad tillgänglighet på landsbygden. Det välkomnar vi.

För att utveckla tillgängligheten på landsbygd behövs det annorlunda lösningar som är mer behovsanpassade än vad dagens linjelagda kollektivtrafik klarar av att erbjuda. Det är inte självklart att kollektivtrafiken alltid ska utföras av Västtrafik eller ens vara kollektivtrafik i traditionell mening.

Lösningar med samåkning med egen bil kan också vara ett alternativ för områden med lägre befolkningstäthet. Invånare, byalag och samhällsföreningar har säkert många olika lösningar på deras specifika behov. En grundläggande tanke från regionens sida i att stödja sådana här projekt bygger på att det finns ett lokalt engagemang.

Vi menar att kommunen, tillsammans med exempelvis Landsbygdsalliansen, enskilda byalag eller andra intresserade, bör pröva om Ulricehamns kommun ska vara med i detta projekt.

Vi behöver utveckla nya metoder för att underlätta och göra boendet attraktivt i hela kommunen. Det måste vara ambitionen om vi vill att hela kommunen ska leva. Och den ambitionen har Socialdemokraterna.

Med anledning av ovan föreslås fullmäktige att besluta

Att arbeta för att Ulricehamns kommun, tillsammans med lokala intressenter, går in projektet kreativa och flexibla lösningar för ökad tillgänglighet på landsbygden

Drygt 400 000 personer är arbetslösa i Sverige. Över 100 000 av dessa ungdomar är mellan 18-24 år. Över 30 000 unga har i dag varit arbetslösa i mer än sex månader. Det håller tillbaka drömmar och framtidshopp.

Tyvärr är Boråsregionen inget undantag. Närmare 8 000 personer i vår region tvingas varje dag stanna hemma från jobbet. För de har inget jobb att gå till. Drygt 2 200 ungdomar är arbetslösa i Boråsregionen. Det är ett misslyckande för Sverige och för Boråsregionen.

Antalet sökande till kurser och program vid landets universitet och högskolor har aldrig varit större. Under de senaste fem åren har antalet sökande ökat stadigt – främst i gruppen upp till 24 år. Strax innan julen 2012 presenterade Högskolverket en rapport som visar att andelen högskoleexaminerade i Sverige sjunker och kommer att fortsätta sjunka framöver. Det får effekten att allt färre av våra unga ges möjlighet att studera, och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft urholkas.

Regeringen har under två år dragit ner på 20 000 utbildningsplatser vid svenska universitet och högskolor. Inför i år skar regeringen bort runt 6 000 platser. Nu, några månader senare, meddelar regeringen att man för tillbaka 1 400 platser. Det är ett framsteg att regeringen nu tar ett litet steg i rätt riktning, även om det är marginella förbättringar. Men vi kan konstatera att regeringen fortfarande nekar 18 600 ungdomar att studera vidare. Sverige är förmodligen det enda land i världen som sänker sina utbildningsambitioner istället för att höja dem.

Det går inte att ta Sveriges historiskt starka ekonomiska ställning för given. Därför krävs rejäla krafttag. Vi föreslog redan i höstas att 35 000 nya utbildningsplatser skulle skapas för att möta rekryteringsgapet vi ser på arbetsmarknaden.

Vi menar att Sverige behöver möta utvecklingen genom framtidsinriktade investeringar i kunskap och innovationer. Vi ska öka vår konkurrenskraft och vinna framgångar på nya internationella marknader.

Vi socialdemokrater har siktet inställt på att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Antalet arbetade timmar ska öka. Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Då duger det inte med att flytta lite utbildningsplatser fram och tillbaka – och långsiktigt minska dem. Det duger inte att vi har företag som tvingas tacka nej till order på grund av att de inte hittar rätt kompetens samtidigt som vi har massarbetslöshet. Människor stängs ute och de svenska företagens konkurrenskraft hotas. Sverige kan bättre.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, Lisa Dahlberg, kommunalråd Mark, och mig.