– Detta gjordes ånyo klart för Stubo i samband med att Stubo:s styrelse träffade moderbolagets styrelse för någon månad sedan, säger Mattias Josefsson, oppositionsråd (S) i Ulricehamn.

Vad gäller den dagliga verksamheten finns ett flertal fastigheter i kommunen, både privatägda och ägda av Stubo, där merparten av de boende är äldre och där kommunen inte bedriver någon dagverksamhet.

– Gemensamhetslokalen i Kullen är att likställa med exempelvis gemensamhetslokalerna i en av fastigheterna på Lindängsvägen eller i Stubo:s nyrenoverade fastighet på Nillas väg. Det har aldrig varit aktuellt med några kommunala subventioner där, konstaterar Mattias Josefsson.

Det är viktigt att beakta likställighetsprincipen. Kommunen kan inte subventionera en enskild fastighet, påpekar Mattias Josefsson.

Han menar att Stubo antingen får lösa det på samma sätt som på Nillas väg, det vill säga via hyrorna. Eller så får bolaget hitta någon annan lösning.

– Stubo har sagt att man följer ärendet nogsamt. Nu har det kommit protestlistor, insändare och flera nyhetsartiklar. Från socialdemokratiskt håll förväntar vi oss nu någon form av reaktion ifrån bolaget, säger Mattias Josefsson.

Så sa Ulrika Ljung, kommunikatör på blodgivningscentralen Droppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg så sent som i april. Då var blodbristen så akut på Sahlgrenska universitetsjukhuset att man gick ut med akut-sms till alla blodgivare i sitt register. Man vädjade även om nya blodgivare.

När olyckan är framme eller en allvarlig sjukdom drabbar oss krävs att blod finns på plats. Det räddar liv. En vanlig transplantation eller större operation kräver 15-18 blodgivare. Vi har alla ett ansvar att uppmuntra fler att ge blod.

I Stockholm län saknas nästan var tredje blodgivare, eller 20 000 personer. Bland länets 26 kommuner erbjuder nio kommuner möjligheten att ge blod på betald arbetstid. De moderatstyrda kommunerna Nacka, Tyresö och Norrtälje uppmuntrar sina anställda aktivt ge blod på arbetstid. Nu vädjar Blodcentralen att fler följer efter.

Sett till Boråsregionen konstaterade Södra Älvsborgs sjukhus också brist på blod i våras. Tidigare har man gått ut med att det skulle behövas ungefär 1 000 tappningar ytterligare per år. Sedan ett par år tillbaka uppmuntrar företaget Marks Assistans sina 600 anställda att bli blodgivare. Alla som ger blod får biobiljetter.

Det inspirerade oss socialdemokrater till en motion om att inrätta någon form av incitament till anställda som vill lämna blod. Samtidigt ska kostnaden vägas mot allt annat. Så i ett första skede har det inte varit aktuellt att låta personalen göra det på betald arbetstid. Incitamentet kan gå att skapa ändå. Det var vi tydliga med när motionen presenterades och senare också återremitterades i kommunstyrelsen.

När motionen nu kommer tillbaka för politisk behandling åberopas återigen kostnaden för att låta personalen göra det på betald arbetstid när motionen avslås. I kommunstyrelsen valde vi att avstå från yrkande. Men vi förklarade på nytt hur vi menar.

Nu gör vi som blodgivningscentralerna – vi vädjar – till de övriga partierna att inför fullmäktige fundera igenom ert ställningstagande ett varv till. Låt oss ge förvaltningen i uppdrag att åtminstone ta fram några förslag som ligger i linje med motionen. Ert ställningstagande kan i förläggningen faktiskt rädda liv.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S).

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Många känner en oro inför framtiden. För trots att många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens är över 440 000 personer, eller motsvarande 8,7 procent, arbetslösa. Värst drabbade är kvinnor utan gymnasial utbildning. Bland dessa saknar nästan var femte kvinna ett jobb. Bland dem som studerat efter gymnasiet är arbetslösheten betydligt lägre, ner mot 4 procent.

Trots att det är uppenbart att utbildning leder till fler jobb väljer regeringen att subventionera jobb inom branscher med låg utbildning och åtgärder som inte skapar långsiktig tillväxt och framtidstro.

Regeringen pumpar ut 55 miljarder kronor i bland annat sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt restaurangmoms och Fas 3. Enligt Arbetsförmedlingen skulle sex av tio subventionerade anställningar ha tillkommit ändå.

Problemet är inte brist på resurser. Problemet är att de används fel. En tydlig effekt av denna bidragslinje är framväxten av en arbetsmarknad för enbart subventionerade jobb, med företag som saknar förutsättningar att klara sig på marknadsmässiga villkor.

Samtidigt är det uppror bland sjuksköterskor och barnmorskor därför att personalbristen gör arbetssituationen ohållbar. Föräldrar protesterar mot för stora barngrupper i förskolan. Lärarna dignar under orimliga administrativa arbetsbördor. Äldreomsorgen är underbemannad. Järnvägsunderhållet är eftersatt. Bostadsbyggandet sjunker, trots allvarlig bostadsbrist på många håll.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då krävs en framtidsinriktad politik. För oss är det en självklarhet att Sverige ska konkurrera med kunskap – inte med låga löner. Vi har presenterat 73 000 fler utbildningsplatser än regeringen. Vi vill stänga rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad. Vi inser att bra fungerande välfärd är förutsättning för den privata sektorns styrka. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft.

Fungerar inte järnvägen, blir det problem för företagen. Därför investerar vi närmare 5 miljarder kronor mer än regeringen i underhåll. Finns det inte bostäder, kan de inte nyanställa. Därför investerar vi bland annat 20 miljarder kronor i upprustning av miljonprogrammet. Det skapar jobb och stärker långsiktigt vår konkurrenskraft.

Sverige både kan och förtjänar bättre.

Debattartikel publicerad i Borås tidning.

För ett par år sedan ändrade regeringen i reglerna och ansvaret flyttades från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Efter införandet av den nya så kallade etableringsreformen har reslutaten kraftigt försämrats. I stort sett ingen av de personer som nu gått igenom hela programmet har egen försörjning.

Vi behöver utveckla alternativa metoder som syftar till att så snabbt som möjligt få människor i arbete. För ungdomar som flyttar till kommunen och har annat modersmål än svenska gälleratt de så snabbt som möjligt slussas in i skolan. Kommunen har tagit beslut om att starta ett Integrationscenter. En del i deras arbet handlar om inskolning av barn och unga  för att kunna komma in i förskolan och skolan så snabbt och tryggt som möjligt.

För unga i gymnasieålder krävs i regel några år på ett introduktionsprogram. Där ligger tyngdpunkten i utbildningen på att eleven ska lära sig svenska men också få mer kunskaper om det svenska samhället. Självklart är det viktigt att dessa elever har en meningsfull sysselsättning på fritiden för att integrering ska kunna gå så fort som möjligt. Särskilt viktigt är det under sommarlovet då man under en lång period inte har kontakter med skolan. Ett regelrätt sommarjobb är nästintill omöjligt att få tag i för dessa ungdomar. Risken är att integrationen stannar av och det så kallade utanförskapet riskerar att öka.

Därför vill vi socialdemokrater ta kommunens arbete med integrering ett steg till. Vi föreslår en utökning av antalet feriearbeten i kommunen och riktar dem till nyalända ungdomar.

Då får de möjlighet att praktiskt använda sig av och utöka sina språkkunskaper. Ungdomarna får också möjlighet att prova på det svenska arbetslivet och få fler kontakter i vårt samhälle. Vi menar också att det gör ungdomarna mer motiverade till fortsatta studier.

Med det här förslaget förstärker vi kommunens grundläggande syn på att minska trösklar och skapa bryggor för att så snabbt som möjligt ge nyanlända en rimlig chans att bli en del av det svenska samhället. Vårt förslag är en framtidsinriktad reform som ger fler unga i Ulricehamns kommun framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, Inga-Kersti Skarland, Socialdemokraterna i Ulricehamn.

För ungdomar som flyttar in i Ulricehamns kommun och har ett annat modersmål än svenska gäller att de så snabbt som möjligt slussas in i den ordinarie skolformen. Kommunen har tagit beslut om att starta ett Integrationscenter (Välkomsten) som ska vara en komplettering till det som ryms inom etableringsreformen. En del i arbetet handlar om inskolning av barn och unga för att få en trygg övergång till ordinarie verksamhet (skola/förskola).

För ungdomar i gymnasieålder krävs i regel något/några år på ett introduktionsprogram. Där ligger tyngdpunkten i utbildningen på att eleven ska lära sig svenska men också att få mer kunskap om det svenska samhället.

För dessa elever är det extra viktigt att ha en meningsfull sysselsättning på fritiden. Speciellt viktigt är det under sommarlovet då man under en lång period inte har några kontakter med skolan. Att få ett regelrätt sommarjobb är näst intill hopplöst för denna kategori ungdomar. Konkurrensen om de kommunala feriejobben är också mycket stor.

Vi Socialdemokrater anser att sysselsättning för nyanlända under sommarlovet är en faktor av stor betydelse för dessa ungdomars integrering i det svenska samhället. Ungdomarna får möjlighet till praktisk användning av sina språkkunskaper, att ytterligare utöka kunskaperna i svenska språket genom kontakter med andra och får en viktig insyn och erfarenhet av arbetslivet.

Samtidigt menar vi att de feriearbeten som riktas till nyanlända inte ska tas ur den pott av feriearbeten som kommunen har idag. Därför vill vi rikta ett antal specifika ferieplatser till nyanlända.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta

att utöka antalet feriearbeten i kommunen och att dessa riktas till nyanlända

Celso Silva Goncalves (S)

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Samtidigt som vi växer ställer det också krav på att kommunen erbjuder välfärdstjänster av god kvalitet. Här har kommunen en läxa att göra – framför allt inom skolan.  Allt fler oroar sig över hur barnen ska klara sig i skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan och undervisningen. Nio av tio elever är trygga i skolan. I yngre åldrar har vi en av de bästa skolorna i landet. Trots det saknar nästan var fjärde elev i Ulricehamn behörighet till gymnasiet.

Det måste vi ta på allvar. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Ulricehamn ännu bättre.

Vi vet att för stora barngrupper hämmar barnens utveckling. Vi behöver göra mer plats för unga i förskolor och skolor. På sina håll brådskar det.

När vi summerar vad Skolinspektionen, SKL och inte minst vad föräldrar och andra intresserade har lämnat för synpunkter på skolan i Ulricehamn kommer vi fram till ytterligare tre områden som kommunen behöver förstärka:

1. Stärk lärarrollen. Den enskilde lärarens kompetens och förmåga är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. Idag upplever många lärare att det inte finns tillräckligt med tid för eleven. Mindre klasser ger läraren mer tid för den enskilde eleven.

2. Stärk skolledningen. Det pedagogiska ledarskapet inom skolan behöver förbättras. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid för ledarskapet. Rektorer behöver avlastas från administrativa uppgifter så att de kan stötta och leda lärarna i arbetet med barnen. Rektor ska ta ansvar för kvaliteten i undervisningen.

3. Stärk föräldrarollen. Ett bra samspel mellan skolan och hemmet är en viktig faktor för elevens lärande. Engagerade föräldrar spelar en stor roll för barnets möjligheter till en bra skolgång. Det fungerar bra i yngre åldrar. Därför blir det särskilt viktigt att se till att hålla liv i engagemanget från föräldrar i 7-9 skolorna. Kommunen behöver fokusera på att stärka befintliga och utveckla nya redskap som uppmuntrar föräldrar till ökat intresse för barnets utveckling genom hela skolgången.

Vi är övertygade om att det går att skapa en bättre skola. Om vi samarbetar och gemensamt investerar i det som ger lärande för framtiden.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och Celso Silva Goncalves, arbetarekommunens ordförande och mig.

När jobben tryter söker sig allt fler till studier. Ett bevis på det är att antalet unga som söker till högskolan aldrig har varit större än nu. Trots det har regeringen de senaste åren skurit ned antalet utbildningsplatser kraftigt och minskat resurserna till landets gymnasier. Samtidigt misslyckas var femte rekryteringsförsök på grund av att företag inte hittar rätt kompetens. Vi är på väg i fel riktning. Rekryteringsgapet ökar.

Nyligen presenterade regeringen sin vårproposition. Med tanke på att regeringen utökades med två ministrar efter valet 2010 gör vi följande konstaterande: Aldrig har så många haft så lite att säga till en så stor massa.

Vi är på väg mot något som på sikt är ännu värre, både för ungdomen, för företagen och för samhället. Sverige behöver en ny politik som växlar över till en färdriktning där människor steg för steg känner framtidstro och som inte hindrar företag från att växa.

Vi socialdemokrater har flera framtidsinriktade förslag som ökar ungas möjligheter. Redan i höstas föreslog vi ett massivt utbildningspaket med 35 000 platser. Nu går vi vidare.

I juni lämnar fler än 12 000 elever grundskolan utan behörighet att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. Därför föreslår vi att skolplikten utvidgas till att omfatta upp till fyra veckor av sommarlovet. Den utökade undervisningen ska gälla de elever i årskurs 9 som inte nått målen under terminen.

Vi ska överbrygga rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad. Vi ser ett behov på arbetsmarknaden av bland annat ingenjörer, biomedicinska analytiker samt grundskolelärare och gymnasielärare med ämneskompetens inom matematik och naturvetenskap. Även i yrken med krav på lägst gymnasiekompetens finns brister idag och framöver, såsom undersköterskor och busschaufförer. Vi föreslår därför platser så att fler får rätt behörighet med start redan i sommar.

Socialdemokraterna är övertygade om att framtiden kan bli ljusare för alla – om vi samarbetar, gör rätt prioriteringar och tar itu med dagens samhällsproblem. Sverige kan bättre än idag.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås och Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn.

Under sex år med den borgerliga regeringen har skolresultaten i Sverige sjunkit varje år. Skolraset innebär sämre möjligheter för unga att förverkliga sina drömmar och att kunna försörja sig själva i framtiden.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige och Ulricehamn ännu bättre.

Vårt mål är att alla ska kunna leva ett bättre liv och känna framtidstro. Därför vill vi höja resultaten i skolan. Till år 2020 ska andelen elever som saknar så väl behörighet till gymnasiet som examen från gymnasieskolan halveras.

För att ge lärare mer tid för varje elev investerar vi socialdemokrater 2 miljarder kronor på riksplanet för att minska klasserna under de första skolåren. Dessutom ska alla elever erbjudas läxhjälp.  Vi avsätter också medel för att förbättra lärarnas kompetensutveckling.

Sammantaget innebär det att Ulricehamn genom en socialdemokratisk regeringspolitik fått ytterligare drygt 7 miljoner kronor till skolan.

Lokalt har vi medverkat till att skolan fått ytterligare medel i år. Samtidigt tar vi ansvar för det beslut som fullmäktige har tagit angående skolstrukturen i Ulricehamn.  Vi har presenterat flera förslag som handlar om förbättrad kvalitet i skolan och att stärka elevunderlaget i våra mindre skolor.

Vi vill pröva omvänd skolskjuts på frivillig grund, ge lärare möjlighet att arbeta än mer självständigt och kunna utveckla idéer som gör skillnad för barnen. Dessutom vill vi fördela resurserna i skolan så att de elever med störst behov får de resurser som behövs.

Vi vill samtala med föräldrar och även andra intresserade för att kunna stärka skolan ytterligare. Därför bjuder vi socialdemokrater in till föräldramöte. Skolan är viktig. Vi är beredda att lägga den tid och det arbete som krävs för att få rätsida på den.

Vi är övertygade om att det går att skapa en bättre skola. Om vi samarbetar och gemensamt investerar i det som ger lärande för framtiden.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, och Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

I fas 3 ska den arbetssökande arbetsträna hos en anordnare med aktiviteter som liknar arbete, men inte får vara riktiga arbetsuppgifter.

Vi vet att långvarig arbetslöshet tenderar att slå ut människor permanent från arbetsmarknaden. För att arbetslösheten ska kunna gå ner när konjunkturen vänder krävs därför insatser för dessa personer omgående.

Forskningen har också tydligt visat att ju mer aktiviteten för den arbetssökande påminner om riktiga arbeten, desto större är sannolikheten att den arbetssökande senare kan återgå i ett vanligt jobb. Dagens fas 3 där arbetsuppgifterna uttryckligen förbjuds från att vara riktiga arbetsuppgifter är därför djupt olyckligt. Återkommande rapporter om missförhållanden som att arbetslösa fått se på film och äta popcorn i verksamheten är ett starkt uttryck för det underliggande problem som finns i verksamheten. Bara 15 procent har hittills lämnat fas 3 för utbildning eller jobb.

Det är centralt för människors välmående att känna att de bidrar till samhället snarare än att de belastar samhället. Studier vid Mittuniversitetet visar att arbetslösa som längtar efter ett arbete drabbas av psykisk ohälsa i betydligt högre utsträckning än andra samt att den psykiska hälsan försämras ytterligare av att vara i situationer där många andra också är arbetslösa.

Utformningen av sysselsättningsfasen inom jobb och utvecklingsgarantin är ekonomiskt oansvarigt. Det är ett slöseri med arbetskraft att aktivt tilldela dem meningslösa uppgifter och dessutom betala anordnare för detta. Det är tydligt att det finns annat arbete som behöver utföras och som skapar värde i samhället. Vi har till exempel stora behov av avlastning i välfärdssektorn och då särskilt inom vård och omsorg.

Därför vill Socialdemokraterna skrota fas 3 och föreslår en mer framtidsinriktad reform genom extratjänster i offentlig och ideell sektor riktade till långtidsarbetslösa. Staten ska stå för hela lönekostnaden som ska vara i enlighet med kollektivavtalen. Det ska finnas lokala avtal med parterna och antalet extratjänster ska stå i proportion till den ordinarie arbetsstyrkan. Extra tjänsterna ska också gå att kombinera med utbildning.

Alla ska få möjlighet till ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Sverige tjänar på att vi håller ihop. Sverige kan bättre.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, Lisa Dahlberg, kommunalråd i Mark och Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn.

Det ställer det angenäma kravet att kommunen behöver arbeta fram nytt industriområde eller utöka befintliga så fort som möjligt för att inte hämma utvecklingen i kommunen.

Därför är det med bekymrad förvåning som vi tar emot trepartialliansens besked om att förlänga arbetet med översiktsplanen genom att lägga till arbetet med vindbruksplanen.

Arbetet med en ny översiktsplan har redan försenats av orsaker ingen rår för. Det jobbas intensivt med att komma i mål utan att det drar ut på tiden alltför mycket. Om vindbruksplanen skulle läggas till det redan forcerade arbetet, är det inte svårt att tänka sig vad det skulle innebära. Beredningens arbete var tänkt att avslutas i september 2013, men nu lär det ta minst hela året. Lägg till vindbruket, så är det inte säkert att vi är klara den här mandatperioden. Det hotar tillväxten i Ulricehamn.

Avsaknaden av handlingskraft och beslutsamhet i den här frågan tvingar in alla boende i ytterligare drygt ett år med oro. Kommer vi att tvingas leva med ljud från och utsikt över stora propellertorn i framtiden? Och om man vill sälja och flytta, vad är huset värt? En våt hand läggs över flera områden i kommunen. Det i sin tur hämmar tillväxten ytterligare.

Vi socialdemokrater har redan lagt ett förslag till hur vi ska hantera vindbruket. Det har tagits emot nästan uteslutande positivt. Kommunstyrelsens ordförande har sagt tidigare, att ett bra förslag är ett bra förslag, oavsett vem det kommer ifrån. Men fanns det ett bäst före-datum på det uttalandet?

Vi socialdemokrater har bilden klar för oss och tycker att det är dags att gå till beslut. Det är inte juste emot operatörer, investerare och framför allt de boende nära de utpekade områdena att dra ut på processen ytterligare.

Måna om tillväxten i Ulricehamn. Ta den oro som invånare runt om i kommunen ger uttryck för på allvar. Visa respekt och se till kommunens bästa. Låt oss gå till beslut i frågan om vindbruksplan.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Leif Dahl, vice beredningsledare för ny översiktsplan (S) och mig.