Alla barn har rätt till en bra utbildning. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet så att alla elever kan utvecklas för att nå målen. Störst prioritet har det övergripande målet att alla elever i grundskolan ska vara minst godkända i alla ämnen.

Skolan i Sverige står inför tuffa utmaningar. Resultaten har sjunkit sex år i rad. Det är oroande. I en normalstor klass är det i snitt minst tre elever som inte når inte målen i grundskolan. Det duger inte. Ambitionen måste höjas.

Elever som har svårigheter ska tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten . Idag får inte alla grundskoleelever tillräckligt stöd för att nå sin fulla potential.

Ulricehamn har i likhet med många andra kommuner tvingats genomföra besparingar de senaste åren. Inför i år har lärandet fått ytterligare 9 miljoner kronor. Men det handlar inte bara om mer resurser. Tillgängliga medel måste fördelas så att de kommer de elever och skolor till del som har störst behov.

Det är inte elevens fel att resultaten i skolan ligger på för låg nivå. Barn är olika och har olika förutsättningar att lära in. Skolan har ansvaret att ge alla elever tillräckligt stöd. Alla ska ges likvärdiga förutsättningar. Dagens modell för hur vi fördelar resurser understödjer inte det synsättet i tillräckligt hög grad.

Förutom låg måluppfyllelse förekommer det en hel del rapporter från skolorna där det handlar om stökiga situationer elever emellan. Situationen är oroande och måste tas på fullt allvar.

Fördelningen av resurser, lärare, till en skola styrs av en resursfördelningsmodell. Pengarna fördelas i stort sett utifrån hur många barn som finns på en enhet.

Vi anser att avgörande för tilldelning av resurser ska vara varje skolas behov och förutsättningar för att klara att bedriva en kvalitativ god verksamhet. Idag vet vi att det finns ett antal olika faktorer i elevens omgivning som påverkar inlärningen, bland annat socioekonomiska faktorer. Skolor i områden där det exempelvis finns sociala problem, områden där föräldrarna har en låg utbildningsnivå, många nyanlända barn med annat modersmål än svenska, måste ges tillräckliga resurser för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att nuvarande modell för fördelning förändras så att resurserna mer styrs efter elevernas och skolornas behov. Ingenting är för heligt för att undantas i vårt arbete med att stärka skolan och ge eleverna den utbildning de har rätt till.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd (S) och Jan-Olof Sundh, gruppledare (V).

Fördelningen av resurser till förskola och skola styrs av resursfördelningsmodeller. Pengarna fördelas i stort sett utifrån hur många barn som finns på en enhet.

Det övergripande målet i grundskolan är att alla elever ska få möjlighet att nå godkända betyg i samtliga ämnen. Skolorna i Ulricehamns kommun ligger långt ifrån det målet. Allt för många elever når inte heller målet att komma vidare till en gymnasieutbildning. Det är inte elevens fel att resultaten i skolan ligger på en alldeles för låg nivå. Skolan har ansvaret att ge alla elever tillräckligt stöd för att nå målen. Varje elev ska ges likvärdiga förutsättningar för att klara skolan fullt ut. Tyvärr klarar vi inte det idag.

Förutom låg måluppfyllelse i skolorna förekommer det en hel del incidentrapporter från skolorna där det handlar om oroliga situationer elever emellan. Situationen är oroande och måste tas på allvar.

Med tanke på de problem som finns samt de händelser som inträffar på skolor och förskolor ställer vi oss frågan om den nuvarande resursförmedlingsmodellen är det mest optimala och rätta sättet att fördela tillgängliga resurser.

Vi anser att avgörande för tilldelning av resurser ska vara varje förskolas/skolas behov och förutsättningar för att klara att bedriva en kvalitativ god verksamhet som uppfyller skollagens och andra styrdokuments krav och intentioner. Idag vet man att det finns ett antal olika faktorer i elevens omgivning som påverkar inlärningen. Man pratar bl. a om socioekonomiska faktorer. Skolor i områden där det exempelvis finns många nyanlända barn med annat modersmål än svenska, områden där föräldrarna har en låg utbildningsnivå, måste ges tillräckliga resurser för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.

Vi förslår kommunfullmäktige besluta

att kommunstyrelsen får uppdraget att göra en översyn av nuvarande resursfördelningsmodeller i syfte att förändra modellerna så att resurserna mer styrs efter skolornas och förskolornas behov.

Inga-Kersti Skarland (S)

Jan-Olof Sundh (V)

Den 8 april ska kommunstyrelsen ta ställning till vad den anser om att en friskola i Borås ska utöka sin verksamhet. Skolan vill bedriva verksamheten inom lantbruk och textil. Förslaget från ordföranden är att kommunstyrelsen ska avstå från att yttra sig. Vi ser att en utökning av skolan riskerar att slå sönder redan befintliga utbildningar.

Vår region har stolta traditioner vad det gäller att utbilda elever inom lantbruk, skog och textil. Allt för att försörja gröna näringar och företag inom skog och textil som drar in stora exportinkomster för Sverige. Men när flera av våra gymnasier i regionen i takt med minskade elevkullar märker av ett vikande elevunderlag är det inte rimligt att Ulricehamns kommun säger ja till ytterligare etableringar.

För Svenljunga Naturbruksgymnasium betyder dessa minskade elevkullar bland annat att ansökningarna minskat kraftigt inför hösten 2013. Från cirka 40 förstahandsansökningar till 25. Ytterligare etablering riskerar att bli ett hårt slag – ett allt för hårt – mot gymnasiet. Då är vi helt i händerna på en privat aktör som kan lägga ner verksamheten när det inte längre är intressant att driva vidare.

Ansökan innehåller också en textil inriktning. Tyvärr tvingas vi konstatera att till hösten 2013 finns bara en sökande till textilutbildningen på gymnasiet i hela vår region. Samtidigt är vi med och skapar Simonsland i Borås där en flytt av gymnasiets textila utbildningar ingår. Här investerar vi en hel del skattepengar tillsammans med andra kommuner i Boråsregionen. Med ytterligare etablering riskeras befintlig utbildning att slås ut. Det är inte att hushålla med skattebetalarnas pengar.

Sammantaget riskerar det här på sikt dessutom att få allvarliga konsekvenser för vår regions kompetensförsörjning.

Det mest anmärkningsvärda är att trepartistyret inte tror på mindre skolor i Ulricehamns kommun. Och vi drar ner utbudet på Tingsholm bland annat på grund av minskade elevkullar. Men när ansökningar av etableringar av friskolegymnasier behandlas i kommunen finns ingen vilja eller åsikt.

Vi tolkar det här som att kommunen ska vara för den fria etableringsrätten och att marknaden får styra. Oavsett vilka konsekvenser det får. Men det är samma påse pengar som ska delas upp på fler enheter och då utarmas innehållet.

Vi uppmanar trepartistyret att se till verkligheten. Vare sig kommunen, Boråsregionen eller Västra Götaland tjänar på ytterligare etableringar. Därför ska ansökan avslås.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och mig.

Alla barn har rätt att nå sin fulla potential i skolan. För det krävs att klasserna inte är för stora. De elever som är i behov av särskilt stöd ska ges den rätten. Lärare och rektorer ska ha en rimlig arbetsmiljö.

Skolan i Sverige står inför tuffa utmaningar. Det är oroande att resultaten i skolan har sjunkit sex år i rad. Var åttonde elev nu inte når målen i grundskolan. Tyvärr är Ulricehamn inget undantag vad gäller utmaningar.

Samtidigt som regeringen har ansvar fråntar inte det kommunens politiker ansvaret att göra vad vi kan utifrån de resurser vi har.

De senaste åren har Ulricehamn – i likhet med många andra kommuner – tvingats genomföra besparingar. Inför i år har lärandet fått ytterligare 9 miljoner kronor. Men mer måste till. Samtidigt är inte resurserna obegränsade. Det gäller att vi använder de pengar vi har rätt – för att få ut mesta möjliga nytta. Vi kan konstatera att S och V:s förslag att låta förvaltningen få mer tid till att mer genomgripande gå igenom sitt underlag till det hastigt uppkomna ärendet med mer resurser till skolan var helt rätt.

Men det handlar inte bara om resurser. Lika viktigt är att optimera organisationen.  Den nuvarande har vi haft sedan den 1 januari 2011.

Inom lärandet bildades en ny chefsnivå. Under kommunchefen har en processchef det huvudsakliga ansvaret för förskole- och skolverksamheten. Den nya nivån består av tre verksamhetschefer, en för vardera skolområde syd, nord och gymnasiet. Som beskrivs i UT den 26 mars är verksamhetschefernas uppdrag att avlasta rektorerna.

Sedan lång tid är rektorernas arbetssituation hårt ansträngd. Vissa rektorer har haft 50-60 medarbetare att leda och styra. Det är med stor oro som vi ser att situationen inte blivit bättre. De har inte en tillfredsställande situation för att kunna fullfölja sitt pedagogiska ledarskap. Vi vill påstå att en del av de problem som finns i skolan idag har sin grund i för hög arbetsbelastning för rektorerna. Att det dessutom är problematiskt att rekrytera rektorer gör inte hela situationen bättre.

Från Socialdemokraternas håll är vi öppna för en eventuell förändring i organisationen. Vi ser gärna att det görs en översyn av ledningsorganisationen i skolan. För- och nackdelar med nuvarande och alternativ organisation bör tas fram. För oss får inga heliga kor stå i vägen för att vi ska nå vårt mål – en skola där eleverna når sin fulla potential och där arbetsmiljön är god.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och mig.

Sverige saknar inte utmaningar. Den främsta prioriteringen är att få fler i arbete. Fler i arbete är nyckeln till alla andra viktiga investeringar som Socialdemokraterna vill göra. Det handlar bland annat om att ta fram en ny närings- och innovationspolitik, jobbreformer som får företag att växa och anställa fler, utbildningskontrakt för unga, en ny Arbetsförmedling och kompetensutveckling för löntagarna.

Den 3-7 april samlas Socialdemokraterna till partikongress i Göteborg. Då möts ombud från hela landet för att fortsätta forma en politik för framtiden. Då finns S i Ulricehamn med.

Älvsborgs södra partidistrikt har åtta ombud varav Ulricehamns arbetarekommun har ett ombud.

Sammanlagt ska över 1 900 motioner behandlas. Ulricehamns Arbetarekommuns medlemsmöte har översänt 12 motioner. Läs mer om kongressen i ”Framtidspolitik för Sverige med S i Ulricehamn” och på socialdemokraterna.se/kongress.

Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamn from Ulricehamnsbloggen

Istället för fortsatta skattesänkningar vill Socialdemokraterna investera i barnens möjligheter till utveckling. På sikt vill vi göra förskolan avgiftsfri från 2 års ålder.

Idag har inte alla barn tillgång till förskolan i tidiga åldrar. Tidigare sågs förskolan som barnpassning när föräldrarna arbetade. Idag är den en viktig pedagogisk verksamhet och borde vara självklarhet för alla barn.

Forskningen visar att barn som har gått i en bra förskola lyckas bättre i skolan och i livet. Detta gäller särskilt barn som växer upp i en mer studieovan hemmiljö. Investeringar i en kvalitativ förskola ger bättre resultat än resurser som sätts in senare i livet.

Med det som utgångspunkt har Socialdemokraterna presenterat förslag om framtidens förskola; allmän förskola från två års ålder, högre kvalitet i förskolan och att öppna förskolan för alla barn.

Syftet med förslagen är dels att säkra alla barns rätt till en bra förskola, vilket ger barnen bättre förutsättningar att ta till sig kunskap och att underlätta för föräldrar att arbeta.

Vi vill på längre sikt göra förskolan avgiftsfri. Genom allmän förskola från två års ålder ger det en avgiftssänkning med 420 kronor per månad, totalt 5040 kr per barn och år.

För att barnen ska gynnas av att gå i förskola krävs att förskolan är bra. Därför krävs ett stärkt fokus på lärande, mindre barngrupper och investeringar i personalen.

Ambitionen är att kunna genomföra reformen under nästa mandatperiod. Den stress som vi kan se i dagens förskola behöver givetvis åtgärdas tidigare än så. Därför är det beklämmande att statsminister Fredrik Reinfeldt markerat att ett femte jobbskatteavdrag är prioriterat för Moderaterna inför 2014. Politik handlar om att prioritera. Moderaterna väljer fortsatta skattesänkningar ovanpå de närmare 150 miljarder kronor man redan genomfört.

För att finansiera dessa skattesänkningar har regeringen vältrat över allt mer kostnader på kommunerna. Hittills motsvarar det åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det handlar bland annat om ökade kostnader för försörjningsstöd, LASS, LSS och frysta statsbidrag. Detta är en av orsakerna till de problem vi ser inom förskolan runt om i Sverige idag.

Vi ser istället investeringar i barnen, förskolan och skolan som mer prioriterat. Socialdemokraterna har betydligt högre ambitioner med kunskapsnationen Sverige. Inför i år avsatte S ytterligare 3 miljarder kronor riktade till skolan. För Ulricehamns del hade det motsvarat 7 miljoner kronor.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland.

Arbetslösheten bland unga i Sverige är hög och växande. Idag är den svenska ungdomsarbetslösheten högre än i jämförbara europeiska länder – såsom Norge, Finland, Danmark och Tyskland.

Omkring 100 000 personer i åldern 18-24 år är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning.

Tyvärr är Boråsregionen inget undantag. Drygt 2 200 ungdomar är arbetslösa i Boråsregionen. Det är ett misslyckande för Sverige och för Boråsregionen.

Situationen är särskilt besvärlig för de unga som varit arbetslösa under en längre period. De senaste fem åren har långtidsarbetslösheten bland unga ökat kraftigt. Det gäller oavsett vilket mått på långtidsarbetslöshet man använder.

Så här ser det ut i Sverige idag. När Moderaterna analyserar orsakerna till att våra ungdomar stängs ute från arbete kommer Fredrik Schulte, ledamot i skatteutskottet, tillsammans med några partikamrater på BT:s debattsida den 17 mars fram till slutsatsen att svenska ungdomar är lata. Deras lösning är sänkt skatt genom ytterligare jobbskatteavdrag.

Vi socialdemokrater drar en helt annan slutsats. Ungdomsarbetslösheten måste knäckas och skolresultaten vändas så att alla får en bra start i livet. Vi menar att svenska ungdomar inte är latare än ungdomar i andra länder. Det är uppenbart att regeringens ensidiga fokus på att slösa bort miljarder av skattebetalarnas pengar på ineffektiva åtgärder inte biter.

Jobbskatteavdrag kostar staten årligen drygt 40 miljarder kronor. Vare sig verkligheten eller någon vetenskaplig studie visar på att jobbskatteavdraget har gett någon som helst effekt i form av nya jobb.

Vi har istället presenterat flera framtidsinriktade förslag för fler jobb och för en bättre skola. I vår budget stärker vi skolan med ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Dessutom har vi presenterat utbildningskontrakt för att hjälpa ungdomar att få fullständig gymnasieutbildning samtidigt som vi ställer rimliga krav. Dessutom föreslår vi yrkesintroduktionsjobb och bristyrkesutbildningar för att bryta arbetslösheten för ungdomar.

Vi stimulerar byggandet av bostäder och renoveringen av våra miljonprogram. Vi investerar mer pengar i underhåll och utbyggnad av vägar och järnvägar i Sverige. Det skapar jobb och stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi är övertygade om att Sverige kan bättre än idag. Vi är övertygade om att vi kan ge ungdomar en tro på framtiden. Men för det krävs en annan politik.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén, kommunalråd Borås (S)

Mattias Josefsson, oppositionsråd Ulricehamn (S)

Mats Palm, kommunalråd Herrljunga (S)

Claes Redberg, oppositionsråd Tranemo (S)

Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd Ulricehamn (S)

Pelle Pellby, kommunalråd Mark (S)

Under det senaste året har vi socialdemokrater arbetat hårt med att ompröva och utveckla vår politik. Vår främsta prioritering är jobben. Vi vet att 80 procent av de nya arbetstillfällena skapas i de små företagen. Vi fokuserar på att få fler nya företag och få befintliga företag att växa och efterfråga arbetskraft.

Därför har vi presenterat en lång rad nya förslag.  Vi vill bland annat stänga rekryteringsgapet på arbetsmarknaden. Genom investeringar i utbildning och utveckling gör vi så att företagen kan hitta den kompetens de behöver.

Vi vill även stimulera innovationssektorn och tillgodose efterfrågan genom nya varor och tjänster. Därför vill vi se över den offentliga upphandlingen så att den blir mer innovationsdrivande.

Vi anser att staten ska ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Det innebär en stor avlastning, inte minst för de mindre företagen och gör att fler vågar anställa.

Vi menar att de svenska företagen ska få bättre draghjälp i att etablera sig på nya och växande marknader. Vi vill investera mer i exportstöd för de mindre företagen.

Nu går vi vidare. Vi fortsätter att utveckla vår politik för fler och växande företag. Därför har vi nyligen presenterat ytterligare förslag som förbättrar förutsättningarna för jobbtillväxten.

Ett hinder för småföretag och underleverantörer att expandera och nyanställa kan vara brist på likvida medel. Inte sällan uppstår det problemet när det lilla företaget inte får betalt i tid. Det är inte ovanligt att det tar flera månader innan man får betalt för sin vara eller tjänst.

Det är inte rimligt att stora företag och myndigheter använder små företag som bank genom att jobba med mycket långa betalningstider. Det är dessutom svårt för ett litet företag att stå emot sådana krav från viktiga kunder. Små företag är särskilt sårbara när likviditeten tryter.

För att säkerställa kortare betalningstider vill vi införa 30 dagars kredittid också mellan företag, utan friskrivningsmöjligheter. Därmed skärper vi kravet i förhållande till det som regeringen föreslagit och likvärdiga regler kommer att gälla såväl inom näringslivet som vid fordran på en myndighet eller annat offentligt organ.

Sverige kan bättre än idag. Genom att hålla ihop och skapa goda villkor för alla kan Sverige växa sig starkt igen. Det gör vi bäst tillsammans.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lisa Dahlberg, Socialdemokraterna Mark och mig.

Efter flera års arbete börjar vi nu närma oss målsnöret för kommunens första vindkraftsplan. Arbetet har skapat stort engagemang bland invånare. Det välkomnar vi socialdemokrater välkomnar och det har också påverkat vårt ställningstagande. När Socialdemokraterna sätter ner fötterna i myllan vad gäller kommunens vindkraftsplan har vi också vägt in Energimyndighetens nya förslag till riksintresseområden.

Den vindkraftsplan som har varit ute på samråd och i reviderad form även utställd för invånare har haft områden för vindkraft utpekade i stort sett i hela kommunen. Det ser vi som en fördel i debatten. Det gör att vi idag har en relativt god uppfattning om var det finns en lokal förankring för och mot vindkraft.

Vi menar att kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekandet av lämpliga vindkraftsområden för att därmed slå vakt om sitt planmonopol.

Detta gör att Socialdemokraterna föreslår följande förhållningssätt:

• respektavståndet till Komosse ska vara 3 km i norra ändan för att utökas i till 5 km i sydvästläge
• Ulricehamn ska respektera angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns
• antal områden, lämpliga för vindkraft, reduceras till ett fåtal områden med koncentration i sydost och i övrigt med prioritet i bullerstörda miljöer
• Ätradalen ska undanhållas etablering av vindkraft och i arbetet med översiktsplan bör så kallade tysta områden pekas ut
• vindkraftverk får inte överskrida en totalhöjd på 170 meter
• Energimyndighetens förslag om att avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter är lämplig att följa
• bullernivån får inte överstiga 37 dB(A), under någon del av dygnet.

Vi isolerar vindkraften till stor del till redan bullerstörda miljöer och områden i anslutning till det område som Energimyndigheten pekat ut som ett riksintresse för vindkraft. Vi ser också att kommunen slår vakt om sitt planmonopol samtidigt som vi tar vårt ansvar att tillåta grönare energikällor.

Med dessa premisser är vi beredda att diskutera och hitta så bred politisk enighet som möjligt kring kommunens slutgiltiga vindkraftsplan. I dessa samtal får vi finna oss i att andra partier har andra utgångspunkter. Detta är vad Socialdemokraterna kommer att föra med sig till förhandlingsbordet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och mig.

Efter flera års arbete börjar vi nu närma oss målsnöret för kommunens första vindbruksplan. Arbetet har skapat stort engagemang bland invånare. Det välkomnar vi socialdemokrater och det har också påverkat vårt ställningstagande. När Socialdemokraterna nu sätter ner fötterna i myllan vad gäller kommunens vindbruksplan har vi också vägt in Energimyndighetens nya förslag till riksintresseområden.

Detta gör att Socialdemokraterna föreslår följande förhållningssätt:

• respektavståndet till Komosse ska vara 3 km i norra ändan för att utökas i till 5 km i sydvästläge
• Ulricehamn ska respektera angränsande kommuners önskemål om avstånd mellan vindkraftverk och kommungräns
• antal områden, lämpliga för vindkraft, reduceras till ett fåtal områden med koncentration i sydost och i övrigt med prioritet i bullerstörda miljöer
• Ätradalen ska undanhållas etablering av vindkraft och i arbetet med översiktsplan bör så kallade tysta områden pekas ut
• vindkraftverk får inte överskrida en totalhöjd på 170 meter
• Energimyndighetens förslag om att avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter är lämplig att följa
• bullernivån får inte överstiga 37 dB(A), under någon del av dygnet.

Ta del av Socialdemokraternas förslag till ny vindbruksplan för Ulricehamns kommun.