Tankar kring hyresmarknaden i kommunen

Bo Högborn tar upp en mycket intressant fråga i dagens krönika på ledarplats i Ulricehamns tidning rörande byggnation på landsbygden.

Jag håller helt och hållet med Högborn om att skillnaden i kostnader per månad alldeles för höga för att en villaägare på landsbygden ska vara intresserad av att hyra in sig i en nyproducerad hyresrätt på orten. Hans räkneexempel om vad en villaägare får i plånboken efter försäljning, nuvarande och framtida månadskostnad för boendet är något jag också brukar använda mig av för att förklara problematiken.

Den borgerliga regeringen har försämrat villkoren för hyresrätter. Det gör att bostadsmarknaden är idag kraftigt snedvriden. Vi rödgröna i Ulricehamn har motionerat om det i fullmäktige. Siffror från KTH gör gällande en skillnad på mer än 20 procent.

Siffror från Fastighetsägarna visar att det skiljer 2000 kronor i månaden mellan nybyggd hyresrätt och nybyggd villa.

Samtidigt omfattar ROT-avdraget inte hyresrätter utan endast bostadsrätter och villaägare.

Därmed kan man säga att det i dag faktiskt är så att de som bor i hyresrätt är med och indirekt betalar subventioner för villa- och bostadsrättsägare.

Lagstiftningen för kommunala bostadsbolag stramas nu hårt än mer. Inom kort ska kommunala bostadsbolag likställas helt och hållet med privata aktörer. Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till. Kommunen och politiken blir helt bakbunden.

Häromdagen hade jag ett samtal med en borgerlig politiker i stan. Då väcktes tankar kring en annan variant för att kunna komma till rätta med problematiken kring byggnation på landsbygden. Förhoppningsvis kan vi gå vidare med tanken inom kort. Först måste dimman få lätta över det politiska landskapet i Ulricehamn.

Annonser

8 thoughts on “Tankar kring hyresmarknaden i kommunen

  1. Det är märkligt att både Mattias och Bo Hörgborn så gärna generaliserar ett byggande på landsbygden utan ta reda på fakta och i förväg stämpla landsbygden som dyrorter för nya bostäder.
    Om vi skall bli 25000 invånare måste vi skapa förutsättingar för ett byggande på landsbygden.
    En generalisering skapar bara motsättingar stad mot land.
    Förutsättingarna för ett byggande ser olika ut beroende på vilken ort vi diskuterar.

  2. utveckla gärna dina tankar tommy. jag hänger inte riktigt med hur du tänker. allt jag menar är att den nu förda politiken försvårar byggnation av hyresrätter. men har du annan lösning är jag öppen och lyssnar precis som jag skriver att jag samtalat med annan borgerlig politiker i veckan.

  3. Håller med om att hyresrätten missgynnas som boendeform med tanke på ROT-avdragets konstrukiton, mm.

    Dock förstår jag inte hur du kan hålla med Bo Högborns resonemang. Vad är det för räkneexempel du syftar på som Bo för fram?

    Och rubriken om att villägare skulle betala för Ulricehamns befolkningstillväxt? Vad jag vet är det väl helt friviligt att sälja sin villa och hyra en hyresrätt i dagens Sverige. Finns det er reell efterfrågan efter nya hyresrätter (dvs. personer som är beredda att skriva kontrakt på avsedda lägenheter och hyresnivå) så tycker jag att Stubo skall sätta spaden i jorden. Att bygga före man är säker på att få det uthyrt är dock något man precis som Stubo verkar göra skall hålla sig i från (jmfr Tranemo bostäders satsning på Södra vägen i Limmared). Ser det som Stubos roll att säkerställa tillgång på bostäder i hela kommunen, där privata aktörer kan få svårt att få fram finansiering för på grund av att ev. lån ställs i förhållande till marknadspris för fastigheten och inte framtida kassaflöden.

  4. Bo menar att det är svårt att få kalkylen att gå ihop när man ska gå från en avbetald villa där månadskostnaden är ringa och där marknadsvärdet på villan är låg till att bosätta sig i en hyreslägenhet där månadskostnaden landar på cirka 6 000 kronor/månad för en tvåa. Mycket billigare går inte att bygga enligt nu gällande regler. Därmed sjunker efterfrågan och möjligheten till bostadsrotation.

    Stubo är enligt den nya lagstiftningen mer eller mindre att likställa med vilken privat aktör som helst. Bolaget ska agera helt och hållet på marknadsmässiga grunder, t ex lån. Kopplingen till kommunen beskärs kraftigt om inte säga helt.

    Att bygga först efter man säkerställt en god och långsiktig efterfrågan håller jag helt och hållet med om.

  5. Men kostnaden för nybyggnation är ju inte något man kan göra så mycket åt på lokal nivå. Måste vara bättre att lyssna på kommuninvånarna och se möjligheterna. Finns det folk i de mindra orterna i kommunen som är beredda att sälja sitt hus, och flytta till nybyggda hyresrätter så är det ju rimligt att försöka möta denna efterfrågan.
    Om Stubo skall vara som vilken privat aktör som helst, och inte se till kommunens hela utveckling, så borde ju en försäljning övervägas. Tror det är mer eller mindra omöjligt för en privat aktör att få lån för att bygga i orterna i norra delarna av kommunen.

    Vad det gäller kalkylen så är det väl upp till var och en att räkan på sina kronor och öre. Har inte sett några utspel med pekpinnar mot de barnfamiljer som väljar att bygga nytt i stan för 2,5-3,5 milj istället för att köpa begagnat för 1-1,5 milj. Dessutom så tenderas det nog att underskatta den total kostnaden för villaboende. 3000 kr/månad i drift + skötsel/underhåll av byggnad och trädgård, (vilket kan vaiera kraftigt)5000-50000 kr/år oräknat det egna nerlagda tiden är nog inte orimligt. Rent ekonomist får man sedan lägga alternativkostnaden för att ha pengar bundna i ett hus. En obelånad villa kanske inbringar 500000-100000 vid försäljning. En årlig avkastning på 2-8% beroende på risknivå ger 10000-80000 kr/år. Summerar man detta så är inte en hyra på 60000-70000 kr/år mycket dyrare. Dessutom kan man ju använda pengarna (och tiden) vid en försäljning till att förgylla sitt liv på andra sätt.

  6. Absolut är det viktigt att se möjligheterna. Stubo undersöker möjligheterna på flera orter. Det är bra. Samtidigt är signalen från Stubo att det går trögt på grund av priset. Marknaden är kall till prisbilden.

    Och som jag skrev inlägget så bollades en idé häromdagen som kan vara intressant att gå vidare med. Vore intressant att se förslag på nya möjligheter och eventuellt en annan prisbild.

    Nej några pekpinnar till boende är jag inte intresserad av. Folk måste få bosätta sig var de vill med konsekvensen att de får betala efter vad det kostar. Pekpinnar hör till planekonomiskt tänkande. Och det är för mig främmande.

    Vad det gäller ägandet av Stubo skrev jag i inlägget:

    ”Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till.”

  7. Det låter som att vi är överens på alla punkter och har en liknande syn på på vad Stubors roll borde vara och hur bostadesproblematiken i Ulricehamns kommun skall tacklas.

    Även Stubo verkar göra helt rätt och inte ta förhastade beslut. Däremot verkar de som gormar över hyresrätter på de mindre orterna, utan att vara beredda att betala den hyran som krävs, vara lite fel ute. Övriga kommunen kan ju inte subventionera boende för vissa.

    Skall bli intressant att se vad den ”bollade” idén innebär.

  8. Jag kan bara instämma.

    Ett tillägg: Övriga kommunen får dessutom inte subenventionera boenden för vissa. Där har den nya lagen förtydligast och är numer glasklar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s