Om folkdräkt, lindholmare och synen på samhället

I dagens krönika på ledarplats i Ulricehamns tidning (UT) resonerar Bo Högborn om Sverigedemokraternas framgångar i de allmänna valen. Högborn refererar till SvD:s reportage om Tomelilla, ett av landets starkaste Sd-fästen.

Högborn skriver:

”Lite förvånad blev jag, när jag fick veta, att i de små byarna i Skånes lantbruksdominerade inland, där partiet, där partiet är allra starkast. Förvånad eftersom där knappt bor en enda flykting/invandrare.”

Låt mig först slå fast att jag tycker det är alldeles utmärkt att Högborn och UT lyfter fram problemet i dagsljuset. Det behöver vädras.

Jag läste samma reportage men möttes inte av samma förvåning. Generellt sett har Sd:s framgångar de senaste åren framför allt varit på landsbygden. Och det framför allt i södra Sverige.

Sett i backspegeln har Sd i mångt och mycket samma målgrupp som Sven Olov Lindholm, som tillsammans med andra uteslutna ur Nationalsocialisterna bildade Nationalsocialistiska arbetarpartiet (NSAP) 1933. ”Lindholmarna” riktade sig framför allt mot arbetarklassen och inte minst den svenska landsbygden.

Och då liksom nu var säkerligen deras framgång ett uttryck för en ”diffus, oprecis frustration” som Högborn resonerar vidare om när han refererar kolumnisten Rolf Gustavsson.

Anders L  Johansson skriver i boken Landsvägsagitatorn (Tiden) – en bok om Gunnar Sträng:

”I 30-talets Sverige kände många människor, särskilt bland de yngre generationerna, att livet på landsbygden tillhörde det förflutna.”(s. 285)

Detta utnyttjade ”lindholmarna” då liksom Sd idag. Sd gör det skickligt. Läs exempelvis första namnet i Ulricehamn Tommy Larssons svar på Borås tidnings frågor.

Men Högborn slår knut på sig själv när han ska knyta ihop säcken. En man i folkdräkt kan inte vara något hot, menar Högborn (kanske med glimten i ögat)och syftar på Jimmie Åkesson som i samband med riksdagens samling i Storkyrkan i veckan bar Blekingedräkten. Det är snarare så att Åkesson ville kommunicera med sin målgrupp genom klädvalet.

Men kläderna avgör inte politikens utformning. Det gör synen på samhället och människan. Om jag en dag möter dig i den bruna jacka jag har hängande i garderoben behöver du inte dra några förhastade slutsatser. Jag är socialdemokrat, oavsett jackans färg.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s