Det är upp till oss hur vi blir bedömda i vår tids största utmaning

I lördags träffade jag Marks oppositionsråd Pelle Pellby. Vi kom bland annat att diskutera hur vi som företrädare blir bedömda. Vi kom fram till att det slutligen är våra barn och barnbarn som kommer att sätta betyget på våra gärningar, vår klarsynthet och vårt mod. Det är i backspegeln, först när vi har hela bilden klar för oss som vi kan bedöma om våra företrädare gjorde rätt vägval.

Självklart vill jag att våra barnbarn ska tycka att vi vågade göra rätt val, konstaterade Pelle Pellby. Vi behöver hela tiden kritiskt granska samhället, konstant ha med oss det i bakhuvudet, så att vi kan överlämna en bättre värld till våra efterkommande.

Den 17 januari rapporterade Dagens Nyheter följande:

”Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa anser att isarna vid polerna förändras snabbare än vad man hittills förmodat och det kan medföra oförutsägbara förändringar för världens klimat och havsnivåerna.”

Och denna rapport är långt ifrån en isolerad företeelse. Queensland i Australien, östra Sri Lanka, Pakistan, Brasilien och Kina är bara några länder som de senaste månaderna har drabbats av kraftiga översvämningar.

Till detta kommer landområden som drabbas av extrem värme och torka.

Konsekvenserna i samtliga fall blir oerhörda – för samhället och framför allt för den lilla människan. Familjer slås sönder, barn lämnas åt sitt öde när hus och familj spolas bort lika snabbt och okänsligt som när du drar ur proppen i badkaret.

Ledamöter, jag är högst övertygad om att detta är vår tids största utmaning. Det är den här frågan vi kommer att mätas mot om 50, 60 och 70 år av våra barn och barnbarn.

Det är med denna utgångspunkt som denna motion är skriven. Vad kan vi göra? Och framför allt; vad gjorde vi sett i backspegeln.

Annonser

Stark facklig kritik mot pensionsavtal

I veckan fick jag ett brev från SKTF, Saco-förbunden, Lärarförbundet och Kommunal som riktar skarp kritik mot kommunchefernas pensionsavtal och kräver kompensation i årets löneförhandlingar. Förbunden kräver minst 4 procentiga löneökningar för sina medlemmar.

Det var precis det här jag varnade för innan avtalen tecknades. Nu kan jag bara konstatera att jag har fått ärva, i form av att det beredande utskottet också är förhandlingsutskott, den diskussion om avtalen som någon annan har tecknat – och som jag själv försökt stoppa.

Till Ulricehamns tidning säger Katarina Muhonen, SKTF:

– Jag har inte fått någon förklaring till varför man på det här sättet går utanför det avtal vi kommit överens om.

Jag kan bara hålla med. Det vore bra om det presenteras några hållbara argument till varför avtalen kom till. Det skulle underlätta betydligt.

Mer om pensionsavtalen.

Motion: Stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun

Gemensam motion med Vänsterpartiet:

I dagens samhälle läggs stort fokus på energiförbrukning och materialförbrukning, med all rätt. Som det ser ut idag krävs det resurser motsvarande de som finns på 4 jordklot för att alla på jorden skulle kunna leva som en genomsnittlig svensk. Ett genomsnittligt svenskt hus som är byggt på 1960-talet eller tidigare förbrukar cirka 200kWh/m2, vilket är betydligt mycket högre än vad energiförbrukningen i resten av Europa är.

Detta innebär att vi måste sänka energiförbrukningen på våra hus upp till en fjärdedel av vad den är idag för att vi inte ska upphov till en ohållbar utveckling. Som exempel har ett passivhus en energiförbrukning på som mest 50kWh/m2 (dvs ett jordklot). Det finns olika former av energismarta hus – vissa former ger till och med ett energiöverskott sett över året. För att lyckas med detta utnyttjas energibesparande tekniker såsom värmeväxlare, värmepumpar, solfångare, solceller, extra isolering och ”slussar”.

Gemensamt för långsiktigt hållbart byggande är att produktionsfasen är dyrare än i vanliga hus men billigare i förvaltningsfasen, som är den längsta och mest kostnadsamma delen av en byggnaders livslängd. Genom att tänka långsiktigt och se till energikostnaden över tiden blir långsiktigt hållbart byggande ett billigare alternativ än vanligt husbyggande.

Energismarta hus är något positivt för miljön och för ekonomin, därför bör kommunen förespråka och rekommendera dess invånare att bygga dem framför standardhus. Ett bra sätt för kommunen att både lyckas med detta och samtidigt sänka sina underhållskostnader är ta energismarta hus till sin egen standard. Ett annat sätt är att underlätta byggnationen av energismarta hus för kommunens invånare är genom att göra det enklare och/eller billigare att söka bygglov för energismarta hus.

Vi föreslår därför:

Att Ulricehamns kommun gör energismarta hus till standarden för nybyggnation/renovering av kommunala byggnader i kommunkoncernen.

Att Ulricehamns kommun förespråkar energismarta hus och underlättar för de som vill bygga energisnåla hus genom att sänka avgiften för bygglov för dessa hus.

Motion: Uppmuntra kommunens personal att bli blodgivare

Med jämna mellanrum kan vi i media både läsa och höra att det periodvis råder brist på blod och att fler blodgivare välkomnas till blodcentraler och lasarett.  

I höstas kunde vi också läsa om företaget Mark Assistans som ger sina anställda en biobiljett varje gång de går till lasarettet och lämnar blod. Företaget uppmanade också andra företag att göra samma sak.

Ulricehamns kommun är en stor arbetsgivare. Om en procent av kommunens anställda valde att bli nya blodgivare så skulle det innebära ungefär 20 nya blodgivare.

 Vi föreslår fullmäktige besluta

Att Ulricehamns kommun ser över möjligheten att inrätta ett incitament för anställda som vill lämna blod

Arbetslinje kontraproduktiv i möte med verkligheten

Aktuellt i politiken skriver i senaste numret om snöröjare som tvingas tacka nej till jobb på grund av a-kassereglerna. Enligt de nya reglerna, som infördes 2008 av den borgerliga regeringen, kan man deltidsstämpla max i 75 dagar under en period av 300 dagar.

Fenomenet är inget nytt. Redan innan reglerna infördes fick det massiv kritik från flera fackförbund. Lars-Anders Häggström, ordförande i Handelsanställdas förbund, som företräder en bransch med många deltidsanställda sa hösten 2007:

– Förslaget riskerar att bli kontraproduktivt eftersom en heltidsarbetslös hellre väljer arbetslöshet än ett deltidsarbete.

Tyvärr visar verkligheten att bland annat Handels farhågor har besannats.

Forskare kritiserar i en ny rapport inom ramen för den statliga långtidsutredningen de hårdare villkoren för deltidsarbetslösa. Utredaren Bertil Holmlund fram­håller deltidsarbete som en språngbräda till heltidsarbete. Chansen att en deltidsarbetslös får heltidsjobb är dubbelt så stor som chansen att en helt arbetslös får ett nytt jobb.

Så var det med den arbetslinjen. Undrar hur många som har tvingats tacka nej till deltidsarbete i vår kommun.

Framtida behov behöver styra gymnasieprogram i större utsträckning

Igår kom Svenskt Näringsliv, SN, med sin årliga genomgång av vilka gymnasieprogram som lett till arbete kontra arbetslöshet. Grannkommunen Falköping sticker ut med sitt elprogram på Ållebergsgymnasiet. Ingen elev som gick ut 2003 var arbetslös under perioden 2006-2008.

SN skriver:

”Däremot har 90 procent av alla barn- och fritidsprogram haft mer än 20 procent arbetslösa under åren 2006 till 2008 av dem som tog examen 2003. För handels- och administrationsprogrammen är siffran 81 procent.”

Självklart speglar siffrorna konjunkturläge och politikens förmåga/oförmåga. Men samtidigt ställs två klassiska synsätt mot varandra. Individens rätt att fritt välja vilket program vederbörande vill gå eller att samhället har ett ansvar att endast erbjuda utbildningar och det antalet platser som samhället har behov av i framtiden.

– Trots hög arbetslöshet består problemet att hitta personal med rätt kunskaper och utbildning. Vi kan inte blunda för att det finns yrkesförberedande gymnasieprogram som med hög sannolikhet leder till arbetslöshet efter utbildningen. Hur kan vi motivera utbildningar som leder unga rakt ut i arbetslöshet? säger Johan Olsson, Svenskt Näringslivs utbildningspolitiske expert.

Jag delar till stora delar Svenskt Näringslivs åsikt i frågan. Samhällets behov måste gå före individens frihet att fritt få välja. Självklart behöver det finnas möjlighet till en viss överkapacitet inom samtliga program. Den perfekta matchningen mot det framtida behovet kan aldrig uppnås. Det ökar också individens frihet. Men samhällets framtida behov behöver få större genomslag.

Det betyder att all utbildning – oavsett driftsform – behöver samordnas bättre utifrån samhällets framtida behov. Allt annat är ett slöseri med skattebetalarnas pengar.