Närheten har idag inga gränser

Mitt svar i samband med att min interpellation om flyktingmottagandet i kommunen besvarades i fullmäktige.

Världen blir allt mer sammanflätad. En naturkatastrof i Japan tvingar fabriker i Europa och USA att stanna av sin produktion och Expert vid Prången blir utan tv-apparater. Även om det är som en ljum västanfläkt i jämförelse påverkas vi alla av denna naturkatastrof.

En frigörelsekamp för demokrati i Afrika påverkar bensinpriset på OKQ8 vid marknadsplatsen. Även om det är som en blinkning i jämförelse påverkas vi alla av denna frigörelsekamp.

En översvämning i Kina till följd av de klimatförändringar som vi människor har orsakat gör att priset på ris blir dyrare på ICA. Även om det är en axelryckning i jämförelse påverkas vi alla av denna översvämning.

Likväl som vi är en del av denna naturkatastrof, frigörelsekamp och översvämning är vi också en del av dessa länders framgångar i form av ny teknik, råvaror eller genom turistiska upplevelser.

Närheten har idag inga gränser.

Ingen kan på fullt allvar tro att varje stat, varje nation, ska vara sin egen lyckas smed. Att nationsgränser ska stängas, ridåer byggas och människor inneslutas i samhällen isolerade från omvärlden. Dessa teorier är i dagens värld prövade, dömda och kastade på historiens bakgård.

Internationalismen är för mig en frihetsrörelse. Men denna rörelse blir en frihet först när den fattige pojken i Buenos Aires får möjligheten till utbildning, när den sexuellt utnyttjade flickan från Bukarest får trygghet och vård och när familjen som är på flykt från förtrycket i Iran får tillgång en fristad, ett rum och ro. Och det är här politiken kommer in.

Att strunta i att hjälpa människor som far illa, att göra skillnad på folk och folk, på den lille pojken i Buenos Aires och barnen på Stadsskogens förskola, på flickan från Bukarest och våra tonårsbarn, på familjen på flykt från förtrycket i Iran och vår egen granne är inte bara kallsinnigt och cyniskt. Det är dessutom dumdristigt.

Idéer föds i mötet mellan människor. Dom föds runt kaffebordet, i klassrummet, på arbetsplatsen mellan oliktänkande. Dom föds i mötet där olika erfarenheter, kunskaper och insikter bryts mot varandra, gnuggas och förfinas. Dom föds i brytpunkten mellan olika kulturer.

Det olika berikar. Inte bara i form av idéer utan även smaker, dofter och färger. Det olika berikar också genom annorlunda former, stilar och skildringar. Dessa insikter gör att jag idag har svårt att tänka fyrkantigt. Världen är rund.

Kommunens flyktingverksamhet är framgångsrikt. Och det finansieras genom att företag och den rikare delen av befolkning avstår en del av sina pengar i form av skatt. Men som vi kan läsa har det genererat i nya läkare, sjuksköterskor, apotekare och tandläkare. Och om jag inte är felunderättad har det också lett till ett antal nya företag i kommunen. Alla dessa människor berikar. Alla dessa människor har fått nya chanser att ta sig vidare från liv i förtryck och misär.

Med det tackar jag kommunstyrelsens ordförande för svaren på mina frågor. Det är vår uppgift att mota bort fördomar kring kommunens flyktingmottagande. Här har vi alla ett ansvar. Efter dessa svar har vi ytterligare fakta på bordet. Än en gång, tack för svaret.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s