Låt oss utreda kommunens ägande av fastigheter

Ulricehamn är en vacker kommun som har alla möjligheter att fortsätta utvecklas. I flera delar är vi på rätt väg med investeringar i skola, äldreomsorg och Lassalyckan. Men för att fortsätta utvecklas krävs ytterligare investeringar.

Den borgerliga regeringens kallhamrade politik mot landets kommuner har satt sina spår även i Ulricehamn. Inom en rad områden har ansvar vältrats över utan att kommunen kompenserats ekonomiskt. Dessutom har statsbidragen frysts. Vi bedömer att det sammanlagt motsvarar 30 miljoner kronor eller en höjd kommunal skatt med 70 öre.

Inför årets budget föreslog vi en skattehöjning där en tredjedel lades direkt på resultatet. Allt för att vi skulle ha mer pengar till investeringar. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten istället att rösta igenom en budget med mycket svagt resultat.

Vi menar att trots att kommunen de senaste åren lagt över 140 miljoner kronor i investeringar i skolor och äldreboende behövs mer. Dessutom anser vi att ett nytt centralt placerat bibliotek är helt avgörande för att kommunen ska växa och för att stadskärnan ska blomma ytterligare.

Vi vet att även den moderatledda majoriteten ser över alternativ till finansiering. Låt oss vara tydliga med vår ståndpunkt. Vi säger nej till utförsäljningar av kommunala bolag. Men att sitta på läktaren och bara säga nej är inte vår melodi.

Kommunen äger idag fastigheter till ett bokfört värde av 600 miljoner kronor. Kommunen har ett uppskjutet underhåll som motsvarar åtminstone 60 miljoner kronor. Till det kommer löpande och akuta underhåll.

Vi, både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, är beredda att göra en utredning om att avyttra fastigheter och därmed avhända oss makten att använda underhåll av fastigheter som en regulator i budgeten.

Utredningen ska också se över alternativet att framtida investeringar görs av en privat aktör där kommunen går in som hyresgäst. Slutligen ska de båda alternativen ställas mot ökad belåning och konsekvenserna av att behålla nuvarande driftsform.

Det här förslaget skulle kunna uppfattas som en kontroversiell fråga för oss. Men inom bland annat den s-styrda regionen i Västra Götaland har denna driftsform varit aktuell under många år.  Och att avstå fortsatta investeringar är betydligt sämre alternativ. Vi tror på kommunen. Vi tror på fortsatt utveckling.

Annonser

Vi kan inte förlita oss på turen

Mitt anförande i kommunfullmäktige i samband med uppföljning av första tertialet 2011.

Ordförande, ulricehamnare,

Totalt sett har kommunen haft tur. Tur med utveckling av konjunkturen. Efter de fyra första månaderna har kommunen fått 5 miljoner kronor mer i intäkter än budgeterat. Och det ska vi naturligtvis vara tacksamma för. Inte bara för kommunen utan för alla som har kommit arbete i Sverige som helhet. För det är med nationen som skattebas som de kommunala intäkterna beräknas utifrån den kommunala skattesatsen.

Samtidigt är frågan hur länge vi kan räkna med tur. Oroshärden i Grekland har vuxit till enorma proportioner. Frågan är vad det får för eftervärkningar i Europa och världen. Världens börser är skakiga. Även USA:s ekonomi oroar. Tysklands ekonomi hackar där produktionstalen går ner. Och rimligen har vi inte sett alla effekterna på världsekonomin av kärnkraftskatastrofen i Japan.

Tittar vi inrikes har vi Saab som en neverendingstory och där jag måste beklaga att inte regeringen tar ett större ansvar. Samtidigt har vi ett näringsliv som talar allt mer en mismatch på arbetsmarknaden. Trots 400 000 arbetslösa tvingas vart femte företag tacka nej till order på grund av att de inte kan hitta personal med rätt kompetens.

Jag vet inte hur länge vi ska förlita oss på turen. När omvärlden erbjuder en sådan kortlek är det viktigt att satsa säkert. Med det krävs mer än googlepengar som insats.

I den budgetuppföljning som ligger framför oss finns positiva och negativa delar. Det positiva har jag redan varit inne på till viss del, intäkterna är bättre än väntat. De farhågor som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reste när budgeten togs kring reduceringen av antalet korttidsboende tycks vara obefogad. Och det är naturligtvis också bra.

Men vad som är mindre bra är att vi har haft rätt i flertalet av de andra tveksamheter som S och V reste i samband med att budgeten togs. Jag tänker bland annat på försäljning av fastigheter som skulle sänka driftskostnader med en miljon och som inte kommer att uppnås under innevarande år. Införandet av en bemanningsenhet, som vi visserligen också ställde oss positiva till, men som vi sa inte kommer leda till någon besparing första året och som det ser ut nu inte heller kommer att göra. Likaså är det med den stora posten i budgeten; Effektivisering av ny organisation 8 miljoner kronor. Vi är inte ens i närheten av att nå detta. Lägg därtill inköpen som skulle rationaliseras och ge 1 miljon kronor och du har sammanlagt över 10 miljoner kronor som vi inte kommer att nå. Om vi omvandlar detta till skatteören är vi uppe av en slump, kan tyckas, på den nivå som det kompromissförslag som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lade fram när budgeten togs i november.

Det är frestande att säga; vad var det vi sa. Men jag väljer att inte säga det. För jag vill inte se det så. Det här är vår gemensamma budget och vi måste göra vad vi kan för att hålla den, tillsammans.

Jag vill också passa på att ge ett lovord till kommunstyrelsens ordförande som sköter budgetarbetet inför nästa års budget med öppna kort och som är mån om att få fram ett budgetunderlag som vi tror på. Även om vi kanske inte drar samma slutsatser i alla lägen, och det är väl naturligt, så ska det ändå vara siffror som vi kan känna är rimliga.

Men tillbaka till årets siffror. Från tjänstemän har vi fått reda på att de nedskärningar/besparingar/effektiviseringar som vi var med och fatta beslut om ändå är inräknade i ramen. Det betyder att pengarna måste ha hämtats någon annanstans i verksamheten. På kommunstyrelsen lovade ordföranden att vi skulle ha möjligheten att ställa de frågor vi har kring budgetuppföljningen i fullmäktige. Och den naturliga frågan blir naturligtvis var har pengarna tagits någonstans? Och vad har det fått för konsekvenser för verksamheten?

Samtidigt känner jag som kommunstyrelsens vice ordförande att det är rimligt att fråga kommunfullmäktige, som har antagit den här budgeten, vad den anser om att kommunstyrelsen inte lyckas att följa de åtgärder som fullmäktige har ålagt styrelsen. Är det okej att vi går vidare och håller ramen eller ska åtgärderna följas till varje pris?

Enögda frågor om kommunens flyktingmottagning

Socialdemokraternas utgångspunkt för kommunens flyktingmottagande är inte business. Det är inte geschäft. Det handlar inte om klirr i kassan eller minusresultat.

 Mottagandet av flyktingar handlar om solidaritet och omtanke. Det handlar om att ge människor en fristad, människor som drivs på flykt och förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som drivits på flykt från sitt hemland.

Därmed blir den första frågan felställd från Sverigedemokraternas Niclas Sunding när han frågar om vad flyktingmottagandet har gett i överskott. Jag ser en milsvidd skillnad i denna fråga och den fråga jag själv ställde till kommunstyrelsens ordförande nämligen; vad kostar kommunens flyktingmottagande och hur finansieras det?

Ingen verksamhet i kommunen ska undanhållas från politikens krav på att arbetet ska bedrivas seriöst, korrekt och målmedvetet. Jag ser ingen anledning att undanhålla denna verksamhet från politikens kritiskt granskande blickar. Verksamheten i sig ska tåla dagens ljus. Likväl som all annan verksamhet som kommunen bedriver. Eller vad är skillnaden?

Därmed frågar jag om Niclas Sunding skulle kunna tänka sig att ställa samma fråga om någon annan verksamhet i kommunen, det vill säga; hur mycket har skolan gett i ekonomiskt överskott? Eller hur mycket har äldreomsorgen gett i ekonomiskt överskott? Eller varför inte, vad har kommunens omsorg för funktionsnedsatta gett i ekonomiskt överskott? All denna verksamhet finansieras delvis med statligt stöd.

Min dotter har haft problem med laktos. Laktosfria produkter kostar mer än det vanliga sortimentet. Ska jag eller min dotter, enligt Sunding, ha dåligt samvete för det? Ska jag känna att jag har belastat skattebetalarna extra? Kommer du att ställa frågor kring specialkost för andra grupper i samhället? Kommer min dotter, blond med blåa ögon, utsättas för samma kritiska granskning vad det gäller kosten, Niclas? Eller är du så hatiskt fäst vid en grupp att du stirrar dig blind på den?

Låt mig också förtydliga, herr ordförande, att flyktingmottagande inte ska förväxlas med invandring. Det är något helt annat. Invandrare är människor som av fri vilja väljer att bosätta sig i vårt vackra land. Skälen till det kan vara många. Det kan vara jobb, kärlek eller en längtan eller saknad efter vårt vackra land och vår kultur.

Och saknad kanske är det rätta ordet. För tittar vi på statistiska centralbyråns uppgifter från 2009 är det största ursprungslandet bland våra invandrare vårt eget land, Sverige. Människor som varit utomlands och arbetat eller studerat i ett antal år för att sedan känna en längtan att komma tillbaka. Det kan också vara spetskompetens som svenskbaserade företag väljer att rekrytera utomlands och i det avseendet tror jag företaget tar föga hänsyn till individens nationella bakgrund.

Herr ordförande, likväl som jag inte kan ställa frågan till kommunstyrelsens ordförande; hur många nya arbetstillfällen skapar flyktingarnas konsumtion i form av mat, kläder, telefoner och abonnemang och så vidare? Eller hur mycket har fastighetsägare i intäkter för lägenheter och lokalhyra för affärsverksamheter för de som valt att starta eget, så kan jag ställa frågan, som Niclas Sunding gör; hur många procent av flyktingarna har ett reguljärt arbete?

Det ligger nämligen utanför ordförandens och kommunens möjlighet att överblicka. Och jag tyckte att kommunstyrelsens ordförande var relativt tydligt med det i sitt svar i samband med att er motion om ett mångkulturellt bokslut besvarades tidigare i år. Men uppenbarligen har inte signalen gått fram. Det har inte kopplat.

Det är tragiskt, herr ordförande, att vi år 2011, i en så kallad kunskapsnation som Sverige uppvisar sådana flagranta kunskapsbrister som kanaliseras genom Sundings interpellation. Men skam den som ger sig. Visserligen gör det mig bekymrad. Men det sägs att repetition är kunskapens moder och jag känner att politikens uppslutning kring kvaliteten i skolan har fått en ny dimension.

Motion: Utredning om kommunens fastighetsinnehav

Ulricehamns kommun har idag ett fastighetsbestånd till ett bokförd värde till cirka 600 miljoner kronor. Vi konstaterar att kommunen inte har lyckats hantera underhållet av fastigheterna på ett tillfredställande sätt. Det gör idag att kommunen har ett betydande uppskjutet underhåll av fastigheter. Uppskattningsvis beräknas detta till åtminstone 60 miljoner kronor. Till det tillkommer löpande och akuta underhåll.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är öppna för att utreda om att sälja av delar av vårt fastighetsbestånd till en stabil och långsiktigt privat aktör inom offentliga lokaler. En stor privat aktör har genom sitt förvaltande, kunskaper och möjligheter att förvalta byggnationer.

Inom bland annat den s-styrda regionen, i Västra Götaland, där Vänsterpartiet ingår i nuvarande styre har denna driftsform varit aktuell under många år.

Samtidigt anser vi att vi inte ska försälja samtliga fastigheter inom en verksamhet. Inte heller att sälja samtliga fastigheter på en ort. Detta för att kommunen ska kunna jämföra hur driftskostnader och förvaltning fortlöper inom olika verksamheter och orter.

 Ulricehamns kommun står inför ett vägval för kommunens investeringar. Valen består så vi bedömer det av:

  1. Starkare resultat
  2. Minskade investeringar
  3. Ökad belåning
  4. Försäljning av fastigheter
  5. Försäljning av annat, exempelvis kommunala bolag.

Av dessa alternativ ser Socialdemokraterna och Vänsterpartiet framför sig en mix av flera av alternativen. Dock är en försäljning av kommunala bolag uteslutet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är i ett första skede beredda att utreda och eventuellt avyttra fastigheter för motsvarande 100 miljoner kronor.

Utredningen ska alternativt se över förutsättningarna för att en stor privat aktör går in som direkt ägare av framtida byggnationer och där kommunen går in som hyresgäst med sin verksamhet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår fullmäktige:

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med en utredning för ställningstagande

att denna utredning ska:

  1. belysa ur ett ekonomiskt och driftmässigt perspektiv hur en försäljning kan gå till och belysa konsekvenser av en försäljning.
  2. peka på fördelar respektive nackdelar med att en privat aktör går in som direkt ägare av framtida byggnationer och ge eventuella konkreta förslag på vilka byggnader som kan vara lämpliga att genomföra i denna regi.
  3. ställa de två första alternativen mot ökad belåning och konsekvenserna av att behålla nuvarande driftsform.