Låt oss samlas kring ett nytt bibliotek

Enligt de senaste siffrorna fortsätter Ulricehamn att växa. Nu är vi en befolkning på över 22 900 personer. Självklart är det glädjande. Men för att långsiktigt kunna fortsätta växa och för att kunna utveckla stadskärnan krävs att vi kommer till skott med ett nytt Stadsbibliotek – den permanenta placeringen.

Inom kort är en av de största investeringarna i kommunens historia avklarad. Vi har en av de finaste idrottsanläggningarna i Västsverige. Allt tack vare, eller på grund av, den nya dragningen av R40 och hyfsat samlad politik som står bakom investeringen.

Men om vi långsiktigt vill göra anspråk på att fler ska stanna eller flytta till kommunen krävs ytterligare en investering inom den frivilliga verksamheten. Det är ett nytt Stadsbibliotek.

Ska vi ha ett nytt bibliotek på plats före 2020 börjar klockan snart klämta. Förändringar av detaljplaner, bygglov, detaljprojektering och byggnation är inget du snyter fram på en kafferast. Vi talar om flera års ledtider.

Därför behöver politiken under hösten sätta ned foten i anslutning till att länsstyrelsen lämnar sin slutgiltiga rapport om förundersökningen av marken vid det så kallade Kickshuset. Socialdemokraterna vill, i likhet med flera andra partier och inte minst Cityföreningen, att det nya biblioteket placeras här.

Här har du kopplingen till den gamla delen av staden, till redväg. Här har du möjligheten att koppla ihop kulturen med det offentliga rummet, Stora torget. Här har du möjlighet att koppla samman kulturen med gågatan och med Församlingshemmet. Här kan vi utveckla en mötesplats med författare, konstnärer och enklare teateruppsättningar. Kanske rentav ett samarbete med Torpaspelen.

Gågatans andra ända, vid Grodparken, borde också på sikt utvecklas till ett kulturellt område, fast av annan karaktär. Här borde vi skapa förutsättningar för fler restauranger. Här finns också möjlighet att i en framtid utveckla Ulricehamns motsvarighet till Borås sommartorsdagar och restaurangernas dagar som finns på flera håll i landet.

Folkpartisten Perallan Orrbeck har i kommunstyrelsen lyft frågan om att tillsätta en beredning för att ta fram en biblioteksplan. Jag tycker det är ett alldeles utmärkt förslag men ser gärna att vi breddar uppdraget till en kultur- och biblioteksplan. Denna beredning borde också kunna sjösättas under den närmaste tiden.

Oansvarigt att dra undan satsningar i utbildning

Det går bra för Sverige. Den svenska ekonomin växer starkt. Trots att Konjunkturinstitutet spår en avmattning ser institutet ändå att ekonomin växer med 4,4 procent i år och 2,9 procent 2012. Det är glädjande, fler får möjligheten att komma i arbete.

Men det finns också oroväckande signaler. Trots att närmare 400 000 personer idag pressas till arbetslöshet tvingas vart femte företag tacka nej till order på grund av att de inte kan hitta personal med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv kallar detta för mismatch. Här krävs politiska satsningar för att få fler i arbete och få mer konkurrenskraftiga företag.

Arbetsmarknadspolitik är ett statligt ansvar. Regeringen verkar inte se de stora utmaningar svensk tillväxt står inför. Istället för att behålla statsbidragen så att fler kan matchas mot de jobb som företagen har att erbjuda tar regeringen bort denna möjlighet. För Sjuhärad innebär det ca 20 miljoner mindre till yrkesutbildning, för Ulricehamns 2,5 miljoner. Idag finns 30 utbildningar anpassade till arbetslivet. 2008 var motsvarande siffra 5.

Nu vill alltså regeringen stänga dörren för denna matchning. Det är oansvarigt, både mot individen och mot våra företag. Det är viktigt att veta att utbildning är den enskilt största faktorn för att stärka tillväxten. För Sjuhärad är yrkesutbildningar särskilt viktiga då utbildningsnivån är lägre än i andra delar av landet.

Regeringens agerande blir än mer märklig sett till Arbetsförmedlingens prognos för 2011–2012 där man förvisso bedömer att arbetslösheten i länet minskar något. Men är antalet arbetslösa i länet högt under prognosperioden trots att sysselsättningen ökar under samma period. Det beror på att fler personer finns i arbetskraften än tidigare samt ökade krav i arbetslivet.

Tydligare kan knappast behovet av en långsiktig strategisk satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning vara.

Vi vet att i ett kunskapsintensivt samhälle måste kunskap och kompetens ständigt förnyas för att individen ska kunna hänga med i utvecklingen inom sitt kompetensområde. Vuxenutbildningar är en beprövad matchning mot arbetsmarknaden efterfrågan. Under 1990-talet drev Sverige mycket framgångsrikt det så kallade Kunskapslyftet som gjorde det möjligt för massor av människor att skola om och ta de nya jobben.

Sverige behöver ånyo en långsiktig strategi inom yrkesinriktad vuxenutbildning.