Helgens TT-flash: Regeringen har fel x 120 000

Helgens stora sakpolitiska nyhet på nationell nivå är inte att Stefan Löfven valts till ny partiordförande i Socialdemokraterna. Valet ägde nämligen rum i fredags. Det är inte heller att Kristdemokraternas Göran Hägglund har stöd av 2/3 av partiets medlemmar och sitter kvar.

Trots att det en bussresa, eller snarare en klassresa, till Saltsjöbaden och Solsidan med temat klassafari, väckt stort massmedialt intresse är inte heller det – i mina ögon – helgens stora nyhet. Jag vill passa på att tillägga att jag tar avstånd från arrangemang liknande det här. Alla ska behandlas lika så länge man håller sig inom de lagar och regler som gäller. Man kan fråga sig vad en liknande bussresa med omvänt grepp hade skapat för rubriker.

Nej, helgens stora sakpolitiska nyhet är en rapport från Arbetsmarknadsdepartementets institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Forskare konstaterar nu det som Socialdemokraterna har hävdat hela tiden: Det går inte att hävda att jobbskatteavdraget gett eller ger några fler jobb.

Regeringen hävdar å sin sida att det skapat 120 000 jobb.

Det här om något borde få DN:s Peter Wolodarski att tända på alla cylindrar bakom tangentbordet precis som när han gick igång på Juholts – i sammanhanget – marginella miss.

Annonser

En likvärdig skola för alla

Insändare i dagens Ulricehamns tidning med anledning av förslaget till ny skolstruktur i Ulricehamn, undertecknad av Inga-Kersti Skarland och Jan Forsman.

Ingen jublar över att kommunen tvingas banta ner antalet skolor. Ingen av oss blev politiskt aktiv med skolnedläggning som övertygelse. Men verkligheten tvingar oss att lägga förslag som är obekväma och mindre populära. Men vi gör det med övertygelsen om att det är det bästa vi långsiktigt kan göra för våra barn.

Det finns tre övergripande argument till varför vi tvingas att banta antalet skolor i kommunen. Dels på grund av den nya skollagen som träder i kraft fullt ut från och med 2015, dels att alla elever har rätt till en likvärdig skola och dels att vi behöver en skolstruktur som är långsiktigt stabil i kommunen.

Runt om i landet pågår nu översyn av kommunernas skolstrukturer. En grundläggande anledning är att från och med 2015 får endast lärare med behörighet i ämnet ansvara för undervisning och sätta betyg. Det ställer krav på större enheter där lärare får vara specialister inom sina respektive ämnen. Allt i enlighet med vad som anges i skollagen.

Lagen ställer också krav på att varje skola ska ha ett väl fungerande skolbibliotek som är en integrerad del av utbildningen. Med färre skolor kan vi investera kraftigare i varje skola för att uppfylla lagens intentioner.

Lagen kräver också att varje skola ska ha tillgång till speciallärare och specialpedagoger samt kurator och skolsköterska. Det blir en oförsvarbar hög kostnad med dagens struktur.

När vi fokuserar resurserna underlättar vi också möjligheten att skapa lika förutsättningar för eleverna att få tillgång till IT-stöd och läromedel. Likaså möjligheten för alla elever att få läxhjälp och modersmålsundervisning.

När vi gör översynen av skolstrukturen behöver vi hitta en långsiktigt stabil struktur för att både kunna möta efterfrågan i hela kommunen men samtidigt inte ha en kraftig överkapacitet.

För oss finns ingen skillnad i synen på skolstrukturen i kommunen och synen på antalet program på Tingsholmsgymnasiet. Att lägga kommunala skattemedel på att betala tomma stolar är inte att förvalta skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt.

Vi är fullt medvetna om att lägga ned skolor inte är någon valvinnare. Men med förslaget som nu ligger på bordet är vi övertygade om att kommunen kommer att stå bättre rustade för att ge eleverna det de har rätt till enligt lagen – en likvärdig utbildning med hög kvalitet.

Beredning för långsiktig vision för Tingsholmsgymnasiet

Inför måndagens kommunfullmäktige lägger Socialdemokraterna och Vänsterpartiet följande motion:

En god utbildning med bra kvalitet lägger grunden för ungdomars framtida förutsättningar på arbetsmarknaden och ger företagen möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Det är också en grundläggande fråga för att nå vårt övergripande mål om 25 000 invånare år 2020.

Tingsholmsgymnasiet (TG) i Ulricehamn är en skola att vara stolt över. Kvalitetsmässigt hamnar skolan på den övre halvan i SKL:s rankning i öppna jämförelser. När det gäller andelen elever som fullföljt utbildningen inom tre år ligger TG på 59:e plats, tredje bäst bland sjuhäradsskolorna. Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning är 34,6 procent. På den punkten är vi bäst i Sjuhärad och på 34:e plats i riket. Andelen som arbetar eller studerar efter inom två år är 73,5 procent, också det bäst i Sjuhärad. Listan över positiva resultat kan göras lång. Men inget är så bra att det inte kan göras bättre.

I samband med att vi nu minskar programutbudet anser vi att det behövs en politisk vision för Tingsholmsgymnasiet. Vi anser att beredningen för lärande får uppdraget att arbeta fram ett förslag hur framtidens gymnasium ska se ut i Ulricehamns kommun. Uppdraget kan i stora delar jämföras med uppdraget ”Framtidens skola” som berörde grundskolan.

Uppdraget bör alltså innehålla bl a:

  • Tydliga målområden för hur skall vi möta ungdomars krav på den nya gymnasieutbildningen
  • Översyn om det finns anledning till sk särskild variant inom gymnasieutbildningen
  • Tydlig beskrivning för hur vi ska öka andelen elever som går vidare till högskolestudier
  • Tydliga målformuleringar för hur vi skapar en framgångsrik skola med kompetent personal samt en god och kreativ studiemiljö
  • Tydliga målformuleringar om skolans utvecklingsmöjligheter

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta

Beredningen för lärande får uppdraget att formulera en vision samt ta fram ett måldokument för Tingsholmsgymnasiet.