Utbildning är lösningen – inte sänkta löner

Delar av näringslivet skriker efter arbetskraft. Samtidigt är över 400 000 människor arbetslösa. Många unga har aldrig fått prova på arbetsmarknaden. Idag är andelen sysselsatta lägre än vad det var 2006. Detta är den moderatledda regeringens största misslyckande.

Högern skulle sänka det man 2006 kallade ”massarbetslöshet”. Alla försämringar i a-kassa, sjukförsäkring och föräldraförsäkring skulle göra det mer lönsamt att arbeta. Då var den 6 procent. Idag är den närmare 9 procent.

Den borgerliga regeringen skulle bota ungdomsarbetslösheten med halverad arbetsgivaravgift för unga under 26 år och nu senast med sänkt restaurangmoms. Men trots att räkmackan på Stureplan blivit några kronor billigare tvingas Hotell- och restaurangfacket nu att höja avgiften till a-kassan på grund av ökad arbetslöshet inom branschen.

Sänkta avgifter för unga under 26 år har varit kritiserat som metod ända sedan den infördes. Redan i maj 2009 konstaterade det Finanspolitiska rådet ”att den övervägande majoriteten av dem som omfattas skulle vara sysselsatta ändå”. Därför har reformen ”inte varit speciellt kostnadseffektiv”.

I Långtidsutredningen 2011 konstateras att ”de empiriska resultaten hittills har varit en stor besvikelse ur ett sysselsättningsperspektiv”.

Nu är regeringen desperat. Flera partier lyfter fram sänkta löner, antingen för unga eller för alla, som lösningen. Bättre att få en lägre lön än ingen lön alls, heter det.

När näringslivet inte hittar arbetskraft beror det på att regeringen skurit ner den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med tvåtredjedelar och minskat antalet platser inom kommunal vuxenutbildning med en femtedel.

Den moderatledda regeringens botemedel att få fler i arbete är långt från de lösningar som Socialdemokraterna hade på 1990-talet genom Kunskapslyftet.

De protester från oroliga föräldrar, personal och fack som vi kunnat vittna om i Ulricehamns tidning är tyvärr inte unika för Ulricehamn. Det känns igen i många kommuner. Och idag klarar inte var femte elev gymnasiet med fullgoda betyg. Trots det väljer regeringen att sänka stödet till skolan och gymnasiet de närmaste åren. Socialdemokraterna investerar istället i våra unga och i utbildning. För Ulricehamns del skulle det innebära ytterligare 12 miljoner kronor.

För att våra unga ska få en bra start i livet, svenska företag och våra ungdomar ska konkurrera med kunskap, kvalitet och kompetens krävs att politiken prioriterar barnen och utbildningen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning.

Investera för att vända utvecklingen i skolan

Jag känner en oro över att utvecklingen i grundskolan går åt fel håll. Det har den gjort i flera år i Sverige och i Ulricehamn. I Ulricehamn är 73 procent godkända i alla ämnen.  I de nationella öppna jämförelserna ligger grundskolan i Ulricehamn på 254:e plats bland Sveriges kommuner. 2009 var placeringen 154.

Istället för att möta problemet och satsa på skolan minskar regeringen resurserna. Pengarna används istället till sänkt restaurangmoms. Socialdemokraterna prioriterar istället utbildning och satsar fem miljarder kronor på skolan. För Ulricehamns del skulle det bli drygt 12 miljoner kronor.

Fem år i rad har andelen behöriga elever till gymnasiet i Ulricehamn minskat. Det handlar om ungdomars möjligheter till ett bra liv men också Sveriges framtida tillväxt och välfärd.

Skillnaden mellan skolor är stora. Likvärdigheten försämras. Elevernas sociala bakgrund påverkar i hög grad. Skolan misslyckas med att ge alla elever samma chans att lyckas.

Socialdemokraterna ställer två tydliga utbildningspolitiska mål: alla elever ska nå målen i grundskolan, alla ska före 25 års ålder ha en fullständig gymnasieexamen. Vi vill göra de investeringar som behövs för att nå målen och prioriterar fyra områden:

1.Stärk lärarna i sitt uppdrag. Det finns inget viktigare för elevens resultat än riktigt bra lärare. Läraryrket behöver förändras. Vi prioriterar investeringar i lärares kompetensutveckling. Vi vill se fler karriärvägar för lärare.

2. Stärk rektorer i sitt pedagogiska ledarskap. Rektorer är nyckelpersoner för att få en positiv utveckling i skolan och ska främst ägna sig åt det.

3. Prioritera basfärdigheter, att kunna läsa, skriva och räkna, i tidiga åldrar. Att länge ha brister i basfärdigheter riskerar att försvåra eller förstöra skolgången.

4. Sätt likvärdigheten i fokus. En sammanhållen skola med höga förväntningar på alla elever, utan sortering av elever, är grunden för att skapa en likvärdig skola med höga resultat. Resurser måste fördelas till skolor efter elevernas behov. Det bör slås fast i skollagen.

För att vända utvecklingen i skolan behövs mer resurser. Istället gör regeringen tvärtom. Totalt läggs en stor besparing på gymnasieskolan som innebär cirka 12 miljoner kronor mindre till Ulricehamn, vilket motsvarar ungefär 20 lärartjänster per år.

Socialdemokraterna gör en helt annan prioritering. Vi väljer att investera lika mycket i utbildning. Det finns inget viktigare vi kan investera i än våra barns och vårt land framtid.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland.

Näringslivet bör ta större plats i kulturlivet

Ulricehamns kommun har under de senaste åren vuxit i befolkning. Det är bra. Med fler invånare och skattebetalare skapas förutsättningar för att fortsätta utveckla vår lokala handel och vårt lokala näringsliv.

HUI, tidigare Handelns utredningsinstitut, konstaterar i en utredning som tagits fram att det finns underlag för större dagligvarubutiker och fler butiker inom sällanköpsvaror.

Det finns plats för en större matbutik. Dock inte nere vid Strandgatan. Det fysiska utrymmet är för begränsat. Dessutom skulle det medföra kraftiga ingrepp i stadsbilden.

Genom ICA:s mångmiljoninvestering vid Ubbarp ger det ulricehamnarna möjlighet att lägga mer av sina inköp i kommunen. Som en följd av det skapas också möjligheten för ett centralt placerat bibliotek efter drygt 35 år med en temporär lösning.

Vi ser också att inriktningen ligger i linje med vad det lokala näringslivet har förordat under flera år – en central placering i södra delen av stadskärnan.

Flera undersökningar visar att invånarna är som helhet nöjda med kommunen. Kulturen är dock dess svaga länk. Därför känns det skönt att politiken, i ett första skede, kunnat presentera en inriktning för en placering av ett nytt Stadsbibliotek.

Ett rikt kulturliv stärker samhällsutvecklingen och bidrar till människors välbefinnande. Det är viktigt att se att kulturlivet i Ulricehamns kommun är betydelsefullt också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vi menar att även för företagen är kulturen en viktig fråga. Många gånger hamnar kulturen i det perspektivet i periferin. Men likväl som Lassalyckans idrottsanläggning är en viktig faktor för företagen att kunna locka nyckelkompetens är ett rikt kulturliv en viktig beståndsdel.

Folkpartisten Perallan Orrbeck lyfte under förra året i kommunstyrelsen frågan om att tillsätta en beredning för att ta fram en biblioteksplan. I början av året lämnade undertecknad en motion i fullmäktige i en liknande riktning.

Jag ser gärna att denna beredning sjösätts inom kort. Vi uppmanar också näringslivet att engagera sig både i denna fråga – men också att aktivt arbeta för ett rikare kulturliv i stort. Allt för att kommunen ska kunna fortsätta växa. Få nya företag att etablera sig, inspirera och locka unga att bosätta sig i kommunen.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Matthias Nordgren.

Regeringen får bakläxa om vuxenutbildning

Företagen tvingas tacka nej till ordrar på grund av att det råder brist på rätt utbildad personal. Samtidigt är många människor, inte minst unga, utan jobb. Idag är vägarna in till utbildning kraftigt beskurna, något som hämmar individ, företag och Sverige.

När hjulen snurrar för fullt på företagen är möjligheterna små att utbilda och vidareutbilda sin personal. Att människor utbildar sig vid lågkonjunktur är en väl beprövad och framgångsrik politik. Det ger företagen reella möjligheter att nyanställa rätt utbildad personal. En nödvändighet för att kunna tacka ja till nya order och växa. Det i sin tur ger fler jobb och nya skatteintäkter som kan omvandlas till välfärdsjobb.

Socialdemokraterna i Sjuhärad har under lång tid i bland annat BT vädjat om att regeringen ska priorotera utbildning. Inte minst med tanke på att rekordstora ungdomskullar lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller behöver komplettera och fortbilda sig. Arbetsmarknadens ständigt förändringar. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle.

Den 17 mars skriver Ulrik Nilsson, moderat riksdagsman från Borås, på ett arrogant sätt skriver att (S) äntligen prioriterar  jobben. Detta gör han knappt en månad efter att Socialdemokraterna fått igenom en mycket viktig motion om utbildning i riksdagen. Riksdagen ger regeringen bakläxa för att man istället för att se till att människor kommer i arbete valt skattesänkningar, bidrag till låglönejobb och till personer som inte behöver stöd för att få en anställning.

I beslutet skriver riksdagen bland annat:

”Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. ”

Vidare skriver riksdagen i sitt beslut:

”Antalet platser inom vuxenutbildningen 2007-2012 är färre än under tiden 2002–2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar. Riksdagen konstater att vuxenutbildningen riskerar bli offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.”

Med stöd av en majoritet i riksdagen har Socialdemokraterna fått igenom en viktig del i en politik som kan öppna dörrar för fler på arbetsmarknaden, ge företagen arbetskraft med efterfrågad utbildning och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Debattartikel publicerad i Borås tidning idag undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, Pelle Pellby, kommunalråd Mark och mig.