Götalandsbanan samhällsekonomiskt lönsam

Ska Sverige och svenska företag klara av den allt tuffare internationella konkurrensen krävs konkurrenskraftiga villkor. Det är varken bolagsskatt eller arbetskraftskostnader som orsakar jobbflytten från Sverige utan snarare en undermålig infrastruktur och höga logistikkostnader. Västsverige tappar dagligen affärsmöjligheter på grund av dålig infrastruktur.

Ett modernt samhälle kräver större arbetsmarknader. En Götalandsbana öppnar ett nytt effektivt järnvägsstråk genom landet genom att binda samman Göteborg – Borås – Jönköping – Linköping/Norrköping – Stockholm. Den 65 km långa sträckan mellan Borås och Göteborg utgör redan idag landets tredje största resrelation med starkt dubbelriktad pendling.

Den planerade sträckningen via Landvetter flygplats och det logistikcenter som växer fram i området förstärker naturligtvis möjligheterna ytterligare, vilket bland annat Handelshögskolan i Jönköping har pekat på. Med Götalandsbanan kan 950 000 människor nå Jönköping inom en timme, mot 250 000 i dag. Linköpings arbetsmarknad skulle växa från 400 000 till 700 000 personer. Detta ger företagen helt andra och bättre förutsättningar att konkurrera.

Vi kan glädjande konstatera att det inte råder några meningsskiljaktigheter mellan partierna i vare sig kommuner eller i regioner i den här frågan. Vi är helt överens om Götalandsbanans betydelse. Men vår farhåga är om regeringen vågar lägga fram ett förslag om Götalandsbanan i kommande infrastrukturproposition. Därför avser vi att lägga en motion till Socialdemokraternas kongress om en snar tillkomst av Götalandsbanan.

En investering i Götalandsbanan och Europabanan är beräknad till 125 miljarder kronor. Om hela investeringskostnaden lånefinansieras via riksgälden med en ränta på 4 procent, vilket jämfört med dagens ränta är en mycket hög nivå, tillsammans med en avskrivningstid på 40 år så innebär det en årlig kapitalkostnad på 6 miljarder kronor. Ställt i relation till Sveriges BNP så motsvarar det knappt 2 promille. Vi är övertygade om att en investering i denna järnväg tillför en ökad ekonomisk tillväxt för Sverige som vida överstiger två promille av BNP.

Vi tror på Sverige, på vår förmåga att skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft. Men för det krävs en väl fungerande infrastruktur. Det är dags att gå från ord till handling och låta Götalandsbanan binda samman Sverige. Men frågan är om regeringen är så pass insiktsfull och om regeringen vågar ta det beslutet.

Debattartikel publicerad i dagens Borås tidning undertecknad av:

Ulf Olsson(S) kommunstyrelsens ordförande i Borås

Mattias Josefsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Ulricehamn

Lena Palmén (S) kommunalråd i Borås

Pelle Pellby (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Mark

Jana Nilsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Varberg

Claes Redberg (S) kommunstyrelsens förste vice ordförande i Tranemo

Stefan Carlsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Svenljunga

Peter Rosholm (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Bollebygd

Kommunens företag behöver Götalandsbanan

En Götalandsbana underlättar rekryteringen av nyckelkompetens. Det anser i princip alla större företag i kommunen. Dessutom kommer en tågförbindelse att leda till ökade tillväxtmöjligheter. Det visar den undersökning som vi låtit göra bland företagen.

Till hösten ska regeringen, med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd i spetsen, presentera en infrastrukturproposition. Med anledning av det har vi frågat de största företagen i vår kommun om hur de ser på tågförbindelserna i dag och hur de ser på en Götalandsbana.

Det är beklämmande att konstatera att överväldigande majoritet av företagen är missnöjda både med gods- och persontrafiken via järnväg. Det är till och med så att vi har företag som direkt har förlorat kunder på grund av den usla tillgängligheten. Jobb går förlorade i Ulricehamn och hämmar utvecklingen för våra företag. Det duger inte.

Det finns flera tunga argument för att bygga Götalandsbanan. Snabba tågförbindelser ökar tillgängligheten. Arbetsmarknader som tidigare har varit åtskilda kan integreras och ge tillväxteffekter, även i omlandet. Vidare så kan vi konstatera att våra vägar på flera håll i landet inte klarar en utökad godshantering via lastbil utan behöver avlastas av en modern och effektiv järnväg.

I stråket längs Götalandsbanan kommer denna effekt att vara mycket stor, vilket bland annat Handelshögskolan i Jönköping har pekat på. Götalandsbanan öppnar ett nytt effektivt järnvägsstråk genom landet genom att binda samman Göteborg – Borås – Jönköping – Linköping/Norrköping – Stockholm. Med Götalandsbanan mellan Linköping och Göteborg över Jönköping kan 950 000 människor nå Jönköping inom en timme, mot 250 000 i dag. Regionförstoring, marknadsstorlek och täthet genererar tillväxtkrafter.

Svenska investeringar i infrastruktur är nu på historiskt låga nivåer. Från 5,4 procent av BNP i snitt under 70-talet, till rekordlåga 2,9 procent av BNP under 00-talet. I OECD:s rankning av medlemsländernas investeringsnivåer har Sverige tappat från en fjärdeplats till en femtondeplats, och ligger under snittet.

Vi tror på Sverige, på Ulricehamn och på vår förmåga att skapa tillväxt som öka vår konkurrenskraft. Men för det krävs en fungerande infrastruktur. Det är dags att gå från ord till handling och binda samman Sverige genom Götalandsbanan.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Lars Holmin, kommunstyrelsens ordförande (M), och mig.

Las inte boven på arbetsmarknaden

David Johnsson, vice vd på Trä- och möbelföretagen, och Per Hidesten, vice vd på Skogsindustrier, lyfter den 19 augusti fram ungdomsarbetslösheten som ett mänskligt och samhällsekonomiskt bekymmer. Men istället för att föreslå politiska stimulanser som ökar efterfrågan på träindustrins produkter så föreslås nya försämringar i lagar och avtal för anställda.

Den 1 juli 2007 trädde en försämrad Lagen om anställningsskydd, Las, i kraft. Numer är det enligt lag tillåtet att vara så kallad daglönare i upp till två år. Motivet till försämringen var att tidigare lag innebar ”trösklar” och att den nya lagen skulle leda till fler jobb. Nu, fem år senare, kan vi konstatera att det inte blev några nya jobb.

Problemet med Las är att få unga omfattas av den. Merparten unga som har jobb, har det via bemanningsföretag eller via en visstidsanställning. Vid varsel omfattas de inte av Las. Ändå ser Johnsson och Hidestam lagen som ett hinder. Det är anmärkningsvärt. Om unga har tillsvidareanställning medger lagen arbetsgivare med upp till tio anställda att göra undantag. Dessutom kan man komma överens om en så kallad avtalsturlista med facket för att kunna behålla rätt kompetens.

Sverige har ett av världens mest flexibla system vid varsel och uppsägningar. Att peka ut lagen som hinder för företagens möjligheter att växa är inte trovärdigt.

Johnsson och Hidesten vill i likhet med centerledaren Annie Lööf och folkpartiledaren Jan Björklund försämra lönevillkoren för unga. Debattörerna föreslår att unga inte ska få ta del av den arbetstidsförkortning som finns i kollektivavtalen, semesterlönen ska reduceras och ersättningen för obekväm arbetstid ska slopas.

Det är upp till arbetsgivaren att driva vilka krav man vill i en avtalsrörelse. Men frågan är på vilket sätt en slopad arbetstidsförkortning ökar efterfrågan på träindustrins produkter. Semesterlagen har redan försämrats, eller ”förenklats” enligt den borgerliga regeringen.  En arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal med en månadslön på drygt 24 000 kronor har fått se sin semesterersättning minska med 4 000 kronor.

Min erfarenhet från industrin och skiftarbete betyder inte bara arbete på obekväm arbetstid. Det innebär också att familje- och föreningsliv beskärs kraftigt. För det är ni inte beredda att betala någonting i ersättning.

Istället för att ensidigt fokusera på vad arbetstagare – och då framför allt unga – ska avstå från i lönekuvertet eller i form av anställningstrygghet, borde träindustrin fundera på vad som ökar efterfrågan på deras produkter. Som exempel menar jag att ett ROT-avdrag som omfattar hyresrätten enskilt skulle betyda mer för de företag ni företräder än alla försämringar ni radar upp.

Debattartikel publicerad i dagens Borås tidning.

Dags att skapa lika villkor på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden är idag kraftigt snedvriden. Detta på grund av att den borgerliga regeringen har avskaffat räntebidragen och investeringsstödet för nybyggnation av hyresbostäder.

När Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO jämförde kostnaderna för en nybyggd hyreslägenhet på 100 kvadratmeter visade det sig att den är 2000 kronor dyrare per månad än ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. Studier vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, visar på liknande resultat.

Sverige står i ett läge där bostadsbristen är alarmerande i många kommuner och bostadsbyggandet lågt. Antalet nybyggda hyresrätter är rekordlågt. Hyresrätten fungerar ofta som en första hållplats för människor som flyttar till annan ort på grund av arbete. En bostadsmarknad som är snedvriden skapar därmed en trögare arbetsmarknad.

Förra året skrev Göteborgs-Postens ledarsida den 14 februari: ”Bostadsminister Stefan Attefalls viktigaste uppgift är att skapa neutrala villkor mellan bostadsmarknadens olika upplåtelseformer.”

Svenska Dagbladets ledarsida skrev i samma veva att hyresrätten behöver en kriskommission: ”Det är ingen slump att Stockholms handelskammares vd, Maria Rankka, skriver på Brännpunkt den 18/2 och vill rädda hyresrätten. Hennes medlemsföretag kan inte rekrytera som de skulle vilja när blivande medarbetare inte kan hitta bostad.”

Alla har inte möjlighet att investera i en bostadsrätt eller villa. Andra vill inte göra det utan vill investera i annat. Och det måste vara varje människa rättighet att få använda sitt egna kapital hur man vill utan att behöva bli bestraffad.

Globalt och i Sverige pågår en urbanisering. Men genom den kraftigt snedvridna bostadsmarknaden förstärks denna urbanisering i Sverige. Generationsväxlingen och bostadsrotationen i mindre orter uteblir. Många äldre människor som inte vill eller kan bo kvar i sin villa har inte råd att hyra en nyproducerad lägenhet.

Vi tror på Sverige och Boråsregionen. Men vi befarar att den snedvridna bostadsmarknaden försvårar vår fortsatta tillväxt. Därför behöver frågan uppmärksammas. Vi avser att lämna in en motion till Socialdemokraternas partikongress om hyresrättens villkor.

Vi menar också att det inte kan vara rimligt att hyresrätten utestängs från att använda sig av så kallat ROT-avdrag, vilket är fallet idag. Det gör att skillnaderna ökar än mer. Dessutom uteblir en nödvändig upprustning av en stor del av det svenska bostadsbeståndet. Det gör att tusentals jobb går förlorade samtidigt som Sverige missar chansen att på allvar ställa om hyresrätterna till ett mer energisnålt och mer klimatvänligt boende.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, Pelle Pellby, kommunalråd Mark och mig.

Unikt samarbete för Götalandsbanan och Rv40

Idag presenterades ett unikt samarbete för att skapa tillväxt i Sverige av Borås och Jönköping – att bygga klart Götalandsbanan. Götalandsbanan bör vara en av de viktigaste satsningarna i höstens infrastrukturproposition – där delen GBG – Borås via Landvetter Airport måste startas redan 2014.

Detta gjordes vid en pressträff på Landvetter Airport. Medverkade gjorde Mats Green, kommunstyrelsens ordförande i Jönköping, Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande i Borås stad samt Helena Wiberg, vice flygplatschef på Göteborg Landvetter Airport, Swedavia.

Både Götalandsbanan och en fortsatt utbyggnad av Rv40 till motorväg mellan landets två största städer har självklart en mycket stor betydelse även för Ulricehamn.

Läs rapporten:

 
Läs tidigare inlägg om Götalandsbanan:

Vi vill sitta i förarsätet

Ulricehamns borgerliga styre vill nu driva igenom så kallad utmaningsrätt. Det innebär mer eller mindre att all verksamhet som inte är myndighetsutövning ska kunna läggas ut på entreprenad. Företag kan själv bestämma om och när de vill utmana kommunen att ta över verksamhet.

Men den som utmanar kommunen har inga garantier om att få uppdraget. Först krävs utredningar och därefter med stor sannolikhet upphandlingar. Sammantaget, ett administrativt kostsamt och tidskrävande merarbete.

I somras kom Sveriges kommuner och landsting, SKL, med en rapport som visar att kommunernas utgifter för handikappomsorg, LSS, ökade med 40 procent mellan 2000-2010 i fasta priser, inflationen borträknad. En orsak som pekas ut är att allt mer har övergått till privat regi.

Riksrevisionen skriver i en rapport om äldreomsorgen 2008:

”De avtal som kommunerna sluter med privata vårdgivare saknar dessutom ofta tydliga krav på kvalitet och insyn. Därmed minskar möjligheten för äldre att påverka samtidigt som risken för missförhållanden ökar.”

Vi frågar oss varför det borgerliga styret vill införa utmaningsrätt? Vad vill de uppnå?

Utmaningsrätt ställer helt andra krav. Istället för att leda verksamhet ska kommunen sköta beställningar, avtalsskrivningar, uppföljningar och utvärderingar. Kommunen har idag en identifierad brist inom detta kompetensområde. Förlorarna blir skattebetalarna och brukare som kan bli lidande på grund av bristande upphandlingar.

Vi anser att det är viktigt att alltid värna skattebetalarnas pengar utan att tumma på kvaliteten. Privata alternativ kan vara ett komplement till kommunens verksamhet men kommunen ska själv initiera och styra vilka verksamheter som ska läggas ut på entreprenad och när det ska göras.

Genom att lägga ut allt mer verksamhet på entreprenad och låsa fast sig i avtal med entreprenörer bakbinder vi politikens förmåga att hantera kommunens ekonomi och utveckla verksamheten. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”.

Kommunen har idag intraprenad som möjlig driftsform. Formen är relativt ny och finns inom ett förskoleområde. Vi ser hellre att denna driftsform utvärderas och utvecklas innan kommunen överväger ytterligare entreprenad. Det är inte berättigat att lägga skattebetalarnas pengar på ökad administration, istället för skola och omsorg, för att driva igenom ideologiska och dyra experiment i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Socialdemokraternas gruppledare Inga-Kersti Skarland och mig.

Läs rapporten ”Vi vill sitta i förarsätet” här.

Nio skäl mot utmaningsrätt i Ulricehamn

Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.

Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.

Läs hela rapporten: