Därför kompromissade vi om budgeten

I grunden har vi ett bra politiskt klimat i kommunen som bygger på respekt, öppenhet och förtroende. Men sedan i augusti har Ulricehamn en oklar parlamentarisk situation. När vi dessutom befinner oss i tider av ekonomisk och politisk oro runt om i Europa, med risk för ökad arbetslöshet och tuffa ekonomiska förutsättningar i kommunen sätts det politiska ledarskapet på prov.

Med det som utgångspunkt har Socialdemokraterna valt att inte lägga fram någon egen budget i fullmäktige. Istället har vi fört samtal med den styrande borgerliga minoriteten och lyckats påverka deras budget så att den, ur vårt perspektiv, uppnår ett acceptabelt innehåll.

Det alternativ som hade kunnat uppstå, att en budget som inte lagts fram av de som styr hade vunnit en majoritet av fullmäktiges röster hade i praktiken inneburit det sittande styrets avgång. Följden hade blivit politiskt kaos och en lokal politisk osäkerhet vilket hade äventyrat kommunens förutsättningar än mer. Det vill vi socialdemokrater inte medverka till. Vi ser heller inte att det är det uppdrag våra väljare har gett oss.

Lokal politisk stabilitet är en av flera avgörande faktorer för var företag väljer att investera. Vi är inne i en period där Ulricehamn lockar till sig investerare genom exempelvis ICA, McDonalds och BB Tools. Det vill vi socialdemokrater inte äventyra. Men det betyder inte att vi finner oss i vad som helst. Tvärtom agerar och reagerar vi när vi anser att något är fel. Hittills under den här mandatperioden har vi bland annat markerat vårt ogillande i frågor som att sälja ut vårt kommunala bostadsbolag, avsaknad av skyddszoner kring Komosse för vindkraft, införa utmaningsrätt och att lägga ut driften av Sim- och sporthallen och Lassalyckan på entreprenad.

Vi kommer att fortsätta att kritisera den styrande borgerligheten när den lägger fram förslag som vi inte kan acceptera.

Vi vill passa på att tacka minoriteten för tuffa men konstruktiva samtal. Budgeten inför 2013 är acceptabel. Vi kan samtidigt konstatera att den saknar flera delar som fanns med i det socialdemokratiska alternativet. Bland annat finns vårdnadsbidraget kvar. Med stöd av bland annat regeringens egen expertgrupp, ESO, ser vi den som en kvinno- och fattigdomsfälla främst för utrikes födda kvinnor utan arbete. Vår förhoppning är att kunna rätta till detta efter valet 2014.

Men innan dess ska vi arbeta för att Ulricehamn fortsätter att utvecklas utifrån det mandat ulricehamnarna gett oss.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kesti Skarland, gruppledare S och mig.

Efterfrågan skapar fler jobb i Sverige

Nu duggar varslen tätt. I Sverige och i Sjuhärad. Det oroar. Sverige har redan en högre arbetslöshet än flera jämförbara länder, såsom Tyskland, Norge, Österrike och Nederländerna.

Under de borgerliga regeringsåren har det talats mycket om att det ska löna sig att arbeta. Och mycket har förändrats. Lagen om anställningsskydd, Las, har försämrats. Numer är det enligt lag tillåtet att vara daglönare i upp till två år i Sverige. Dessutom har regeringen urholkat a-kassan, sjukförsäkringen och semesterlagen. Motivet till försämringarna var att det skulle leda till fler jobb.

Samma motiv användes när regeringen sänkte arbetsgivaravgiften för unga, trots att det kritiserades från flera håll. Redan i maj 2009 konstaterade det Finanspolitiska rådet ”att den övervägande majoriteten av dem som omfattas skulle vara sysselsatta ändå”. Därför har reformen ”inte varit speciellt kostnadseffektiv.”

Trots det kritiserar tre folkpartister med partiledare Jan Björklund i spetsen den 21 november på debattsidan Socialdemokraternas förslag att ta bort subventionen på arbetsgivaravgiften. Trots att det har visats sig att ständiga försämringar för löntagarna inte ger fler jobb föreslår de istället ytterligare försämringar i Las och att Sverige ska införa ungdomslöner.

Det är förvånande att man inte tagit intryck och lärt sig av de erfarenheter man samlat på sig under sina år vid makten. Och det är förödande för alla som tvingas ut i arbetslöshet.  Det skulle vara intressant att ta del av Folkpartiets analys av hur många jobb alla dessa försämringar har skapat? Hur hög arbetslöshet hade Sverige haft om ni inte drivit igenom dem?

Som socialdemokrat är jag övertygad om att det som skapar fler jobb är efterfrågan på företagens varor och tjänster. Ta till exempel bostadsmarknaden. Finns en stark efterfrågan på nya bostäder anställer byggbolagen. Stimulera därför bostadsmarknaden som för tillfället har bekymmer. Hjälp bostadsmarknaden på fötter igen.

Genom att sänka avgiften till a-kassan får vanligt folk mer pengar i plånboken. För vissa grupper motsvarar det ett femte jobbskatteavdrag. Det, tillsammans med höjda barnbidrag och höjd ersättning i a-kassan ger mer pengar i plånboken. Det i sin tur betyder ökad efterfrågan på varor och tjänster som leder fler jobb.

Den här modellen har fungerat i årtionden. Jag är övertygad om att den fungerar i Sverige även idag.

Debattartikel publicerad i dagens Borås tidning.

Urholkad a-kassa ger inte fler jobb

Trots att över 90 procent av alla som arbetar heltid inte får ut en 80-procentig ersättning vid arbetslöshet vägrar finansminister Anders Borg att höja taket i a-kassan. Motivet är att ytterligare 30 000 människor skulle bli arbetslösa, enligt Borg.

Taket i a-kassan är idag 14 960 kronor i månaden före skatt. Det betyder att alla som tjänar mer än 18 700 kronor i månaden inte får en 80-procentig ersättning vid arbetslöshet.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström brukar hänvisa till och välkomna att flera fackförbund idag erbjuder en kompletterande försäkring som ger högre ersättning än a-kassan.

Vi har med andra ord en finansminister som oroas för högre arbetslöshet vid en ökad statlig ersättning i a-kassan och en arbetsmarknadsminister som lovordar fackens kompletterande försäkringar.

Det grundläggande problemet med fackens försäkringar är den osolidariska finansieringen. Arbetstagare inom branscher med större risk för arbetslöshet får betala högre riskpremie än arbetstagare inom branscher där risken är lägre.

Ett annat problem är att bara en tredjedel på arbetsmarknaden omfattas av en tilläggsförsäkring, visar en undersökning från TCO. Samma undersökning visar att endast 7 procent av alla som var arbetslösa förra året fick ersättning via en kompletterande försäkring.

På en direkt fråga i Ekots lördagsintervju nyligen kan inte arbetsmarknadsministern svara på om fackens försäkringar i enlighet med Anders Borgs resonemang leder till ökad arbetslöshet. Hon kan heller inte svara på hur många jobb en sänkt ersättning i a-kassan ger, som borde vara det logiska om höjd ersättning ger färre jobb. Däremot försvarar hon att en höjd ersättning leder till färre jobb.

Sverige har högre arbetslöshet än jämförbara länder. Det är uppenbart att den förda politiken inte leder till fler jobb. Att oroa sig över hur många fler som blir arbetslösa i Sverige på grund av en rimlig a-kassa hjälper knappast de som nu drabbas när landet ånyo möter en varselvåg.

I tider av oro gäller det att hålla ihop och stimulera efterfrågan i ekonomin. Socialdemokraterna föreslår höjt barnbidrag och sänkt avgift till a-kassan som för vissa grupper motsvarar femte jobbskatteavdraget. Dessutom stimuleras byggandet med ett riktat stöd till fler studentlägenheter. Samtidigt föreslår vi att taket i a-kassan höjs så att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Detta tillsammans med att fler får möjlighet till att utbilda och vidareutbilda sig ökar efterfrågan i svensk ekonomi. Sverige behöver en nystart.

Debattartikel publicerad i dagens Borås Tidning.

Hotet är en urholkad välfärd, Bäckström

Nyligen presenterade Socialdemokraterna konkreta förslag för att utveckla kvaliteten i välfärden, garantera mångfalden och se till att svenska folkets skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt. Reformförslagen är väl balanserade och ger seriösa och långsiktiga aktörer möjlighet att vara med och utveckla välfärden i framtiden – även om vi ställer höga krav på att man inte får tumma på kvaliteten för att göra vinst.

Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström är dock kritisk till delar av förslaget.

Vi har respekt för Bäckströms åsikt. Det är viktigt att politiker lyssnar på vad företrädare för näringslivet, fack och akademi har för uppfattningar i för Sverige viktiga framtidsfrågor. Samtidigt måste ansvarsfulla politiker också se till hela samhällets bästa. Ingen kan ha undgått de senaste årens rapportering om missförhållanden inom delar av välfärden och samtidigt sett att vissa välfärdsföretag som tummat på kvaliteten har kunnat ta ut stora vinster och hur svenska skattepengar försvunnit till skatteparadis istället för att användas till det de egentligen var avsedda för – att leverera utbildning och omsorg med kvalitet. Med ett system som uppenbart brustit i såväl regelverk för etablering, tillsyn och haft för svaga sanktionsmöjligheter har samtliga privata aktörer hamnat i skottgluggen – även de seriösa.

För det är viktigt att komma ihåg att det finns många väl fungerande verksamheter i privat regi som kommit i skuggan av det senaste årets skandaler. Och det är den borgerliga regeringen som är ansvarig för en situation där vinsterna inom välfärdsföretagen kan vara uppemot dubbelt så stora som i näringslivet i stort.

Men istället för att göra något åt detta verkar regeringen sakna vilja och handlingskraft att agera. Istället har man urholkat resurserna till välfärden vilket bland annat lett till att barngrupperna i förskolan är för stora och kunskapsresultaten i skolan sjunkit sex år i rad. Detta borde bekymra Svenskt Näringsliv och Urban Bäckström mer, med tanke på vad som bygger framtidens svenska konkurrenskraft i en globaliserad värld, än att oppositionen presenterar reformer för att garantera såväl kvalitet i välfärden som mångfalden och ett korrekt användande av medborgarnas skattepengar.

I korthet vill vi:

  • ställa tuffare krav på vilka som ska få etablera sig i välfärden; kring kompetens, seriositet och långsiktighet,
  • begränsa vinsterna genom nationella kvalitetslagar så man inte kan ha väsentligt lägre personaltäthet eller lägre kostnader på områden som påverkar kvaliteten och
  • ställa krav på öppna böcker med krav på redovisning på enhetsnivå, så att det blir tydligt hur medborgarnas pengar används.

Frågan är vad Svenskt Näringsliv och Urban Bäckström ser för problem med det här. Är det inte bra att seriösa företag får vara med och utveckla välfärden? Svenskt Näringsliv har ofta haft synpunkter på hur mycket skatt vi betalar i Sverige. Är det då inte bra att vi får regler som gör det enklare att se hur skattepengarna används? Och att privata och offentliga välfärdsutförare får samma typ av regelverk? Vi hoppas att Urban Bäckström kommer vara lika engagerad i diskussionen om hur vi höjer kvaliteten i välfärden som han varit i frågan om vinst i välfärden.

Stefan Löfven må vara ny som partiledare. Men under sina år som IF Metalls ordförande visade han prov på att i svåra situationer kunna presentera ansvarsfulla och väl balanserade förslag. Vi ser att med det här förslaget har han lyckats överföra denna erfarenhet till politiken. Nu återstår att se om Fredrik Reinfeldt visar samma ansvarstagande inställning eller om han är nöjd med utvecklingen i svensk skola och omsorg.

Debattartikel publicerad i dagens Aftonbladet och undertecknas av:

Mattias Josefsson, Oppositionsråd i Ulricehamn

Karin Wanngård, Oppositionsborgarråd i Stockholm

Jonas Karlsson, Landstingsråd i Örebro län

Ellinor Söderlund, Kommunstyrelsens ordförande i Kalix

Robert Hammarstrand, biträdande kommunalråd i Göteborg

Elin Lagerqvist, Oppositionsråd i Jönköping

Johan Persson, Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar

Hanna Westerén, Regionråd på Gotland

Jimmy Jansson, Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna

Vivianne Macdisi, Landstingsråd i Uppsala län

Urban Granström, kommunstyrelsens ordförande iNyköping

Åsa Kullgren, Landstingsråd i Sörmland

Jonas Nygren, Kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg

Kristina Edlund, Kommunalråd i Linköping

Magnus Jonsson, Kommunstyrelsens ordförande i Ockelbo

Jenny Steen, Landstingsråd i Örebro län

Erik Pelling, Oppositionsråd i Uppsala

Katarina Nyberg Finn, Kommunalråd i Östersund

Christoffer Bernsköld, Landstingsråd i Östergötland

Heléne Björklund, Kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg

Peder Björk, Oppositionsråd i Sundsvall

Helena Proos, Oppositionsråd i Enköping

Per Eriksson, Kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors

Åsa Eriksson, Kommunstyrelsens ordförande i Norberg

Elof Hansjons, Kommunalråd i Södertälje

Anders Härnbro, Kommunstyrelsens ordförande i Finspång

Marlene Burwick, Oppositionsråd i Uppsala

Eva lindh, Kommunalråd i Linköping 

Mattias Ravander, Oppositionsråd i Söderköping

Joakim Järrebring, Oppositionsråd Alingsås

Mathias Haglund, Oppositionsråd i Vindeln

Robert Rapakko, Kommunalråd i Mönsterås

Emil Högberg, Oppositionsråd i Huddinge

Robert Noord, Oppositionsråd i Haninge

Markus Kauppinen, Oppositionsråd i Gnosjö