Partilojaliteten kostar oss två miljoner

I förslaget till skatteutjämningssystem vill regeringen att vi ulricehamnare ska avstå drygt 2 miljoner kronor till de rikaste av Stockholms kranskommuner – varje år. Socialdemokraterna i Ulricehamn vill att kommunen framför sitt starka ogillande mot detta. Men det moderata kommunalrådet håller hårdnackat emot.

Efter mycket starka påtryckningar har regeringen nu skickat ut ett förslag på nytt skatteutjämningssystem. Tanken är att det ska ge kommuner och regioner mer likvärdiga förutsättningar för att leverera välfärdstjänster genom en bättre utjämning av de skatter som betalas in.

Regeringen har varit minst sagt ovillig att föra fram det förslag som en parlamentarisk grupp arbetade fram 2011.  Förändringarna skulle trätt i kraft den 1 januari 2013. Kommuner, landsting och regioner har fortlöpande vädjat om en skyndsam process i syfte att få bästa möjliga förutsättningar att planera. Regeringen har dock förhalat processen. Anledningen är att moderatledda kommuner som Stockholm, Täby, Lidingö, Solna, Huddinge och Danderyd uttryckt sitt ogillande mot det mer rättvisa systemet.

Ett argument de använt är att det nya skattesystemet skulle vara tillväxthämmande. Men den parlamentariska gruppen, som var enig när man lade fram förslaget, har med stöd av forskningen kunnat avfärda detta argument.

Den är en stor villfarelse att Stockholm finansierar Sverige. I inkomstutjämningen betalar Stockholm, men i kostnadsutjämningen får de en större del än vad de betalar. Tillväxt sker i attraktiva arbetsmarknadsregioner där flera kommuner är ömsesidigt beroende av varandra.

Men för att blidka partikamrater i delar av landet vill den moderatledda regeringen skjuta till 1 miljard kronor in i det nya systemet. Pengarna kommer endast ett fåtal till del samtidigt som vi ulricehamnare snällt ska se på. Den interna solidaritet som Moderaterna visar upp hade varit välkommen om de visat samma attityd i samhället i stort. Drygt 2 miljoner kronor motsvarar fyra tjänster inom förskolan och skolan i Ulricehamn. Men när partilojaliteten går före kommunens bästa väljer kommunstyrelsens ordförande att inte ens påtala orättvisan.

Socialdemokraterna i Ulricehamn menar att de pengar regeringen anser sig ha råd att ge kommuner, mitt bland alla sina skattesänkningar, ska delas ut till samtliga kommuner – inte ett fåtal. Sverige och Ulricehamn kan bättre än så här.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning.

Annonser

S motionerar likvärdiga villkor inom förskola och skola

I Ulricehamns kommun finns i dagsläget en intraprenad, Förskoleområdet Emilia Centrum. Verksamheten startade i intraprenadform 2012-01-01. Det är alltså en relativt ung driftsform för vår kommun.

Vi ser gärna att denna driftsform utvecklas vidare och införs i flera delar av verksamheten. Det är dock viktigt att likvärdiga villkor gäller för likvärdiga verksamheter. Till exempel menar vi att samma ekonomiska villkor ska gälla för förskolor och skolor att behålla del av eventuella överskott och arbeta ikapp eventuella underskott. Det handlar om likvärdiga förutsättningar för våra skolor och förskolor att bedriva verksamhet på jämbördiga villkor.

Men för intraprenaden gäller en annorlunda resultathantering än vid andra likvärdiga verksamheter. Intraprenaden ansvarar för sitt eget resultat. Ett överskott stannar kvar hos intraprenaden som en resultatfond och kan disponeras för till exempel kompetensutveckling eller personalbefrämjande åtgärder. De kan också fonderas för kommande behov. Överskott får inte disponeras så att det leder till utökad verksamhet som i sin tur leder till krav på ytterligare kommunala medel. Överskott får inte heller fördelas som vinst.

Vid eventuella underskott är intraprenaden skyldig att upprätta en åtgärdsplan som beskriver hur ekonomin ska fås i balans. Åtgärdsplanen ska vara genomförd inom den tid som överenskommits med förvaltningen. Lyckas man inte komma i balans inom den utsatta tiden upphör självständigheten.

Uppföljningar under 2012 har gett signaler om att verksamheten vid intraprenaden fungerar bra och har gett ett visst överskott för året.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta:

Kommunstyrelsen får uppdraget att utvärdera verksamhetsformen intraprenad både ur ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv.

Kommunstyrelsen får uppdraget att ta fram ett förslag för inrättande av ”resultatenheter” på likvärdiga villkor för i första hand enheter inom lärandet.

Nya tranportregler dumpar villkor och ökar intolerans

EU-kommissionen exporterar arbetslöshet från Östeuropa till Västeuropa i stället för att lösa problemen på plats. Och den borgerliga regeringen har inte lyft ett finger för att ändra på saken.

På vägtransportområdet finns något som heter tillfällig inrikestrafik – cabotage – som lyder under särskilda undantagsregler. Grundtanken vid införandet var att vid internationella transporter, för att undvika att man vände hem utan last, tillåta begränsad transportverksamhet på vägen hem till ursprungslandet. Så långt är allt väl. Tanken var god. Men några bevis på att cabotaget lett till minskad tomkörning har inte kunnat redovisas.

EU- kommissionen har i sin vitbok över framtidens transportpolitik från april 2011 nämnt att man avser att avskaffa cabotagereglerna på sikt. Nyligen tog man ett första steg genom att frikoppla cabotaget för internationell transport. I praktiken innebär det att fordonet inte behöver lämna landet över huvud taget. Föraren måste dock lämna landet efter 50 dagar.

Det betyder att om man byter förare på sitt fordon var 50:e dag så kan man bedriva permanent inrikestrafik utan att etablera sig i landet. I praktiken är detta att göra det illegala cabotaget legalt och i förlängningen helt fritt.

Socialdemokraterna har agerat mot de nya cabotagereglerna men har inte fått gehör. Det handlar inte om att förbjuda andra medlemsländer att verka i Sverige – tvärtom. Problemet är de usla sociala villkor som drabbar de utländska lastbilschaufförerna – likvärdiga villkor måste gälla och svensk arbetsrätt tillämpas.

För i praktiken innebär det att lokala transportmarknader kommer att skötas av underbetalda förare från låglöneländer som lever här tillfälligt under usla sociala villkor. Redan i dag är den svenska fjärrtrafiken i stort sett utraderad.

Att löntagare från olika länder genom lönedumpning ställs mot varandra är också en grogrund för intolerans och främlingsfientlighet i samhället.

Dessutom går Sverige miste om mångmiljonbelopp i skatteintäkter, jobb försvinner och den seriösa åkerinäringen slås ut av fuskare. Detta samtidigt som vi ser chaufförer från företrädesvis Östeuropa komma hit och utnyttjas både av sina arbetsgivare och av svenska transportköpare.

Detta är inte anständigt. Sverige kan bättre!

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Marie Sjöhem, ombudsman Transport avdelning 17, och mig.

Ökad kommunal skatt ingen självklarhet

Höjd kommunal skatt som Jan-Olof Sundh och Arne Sjögren föreslår den 14 februari är ett alternativ för att komma tillrätta med de utmaningar som vi står inför inom skolan. Men det får konsekvensen att vi drar isär samhället ytterligare.

År 2011 utsåg finansminister Anders Borg Sverige till en tigerekonomi. Samma år tvingades 63 kommuner höja skatten. Vi var en av dem. Inför i år var det 89 kommuner och åtta landsting. Vår region var en av dem.

När en kommun eller region höjer skatten gör vi det även för sjuka, arbetslösa och pensionärer – människor som fått se sina ersättningar sjunka de senaste åren. De har inte fått ta del av den borgerliga regeringens skattesänkarkalas. I Ulricehamn är över 700 arbetslösa. Närmare 350 av dem har varit arbetslösa i över 6 månader. Till det kommer alla sjuka och pensionärer i Ulricehamn. Det berör många ulricehamnare med andra ord.

Förra året presenterade Ulricehamns arbetarekommun en rapport som visar att regeringen har vältrat över kostnader motsvarande åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det handlar bland annat om ökade kostnader för försörjningsstöd, LASS, LSS och frysta statsbidrag.

Regeringen har nu genomfört det Bo Lundgren utlovade i valet 2002 – att sänka skatterna med cirka 150 miljarder kronor. Hade dessa pengar istället investerats i välfärden, vilket för Ulricehamns del av en händelse motsvarar drygt 30 miljoner kronor eller 70 öre, hade skolan kunnat stärkas utan att klyftorna ökar i samhället.

Den progressiva beskattningen är väl förankrad hos det svenska folket. Att driva frågan om platt skatt på riksnivå är dödsdömt ur ett väljarperspektiv. Jag menar att regeringen är medveten om kommunernas och regionernas ekonomiska situation. Genom att tvinga kommuner att ta allt större ekonomiskt ansvar – och vars enda verktyg är just platt beskattning – gör att den ideologiska viljan genomförs, bakvägen.

Höjd kommunal skatt är en sätt att lösa det. Men vi tvingar människor med redan knapra marginaler att avstå till vårt gemensamma. Frågan är vad som är rättvist. Vänsterpartiet har redan inför 2014 satt ned foten. Tyvärr blir samhällets mest utsatta värst drabbade av det beslutet.

Socialdemokraterna är inte beredda att redan nu ta ställning. Alla andra lösningar måste först vara uttömda. SKL:s ordförande Anders Knape har tidigare förutspått att kommunerna får mer pengar inför 2014 eftersom detta är, som han uttryckte det, ” ett speciellt år”. Vi vill göra en samlad bedömning när vi ser tydligare hur ekonomin utvecklar sig.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Per Gustafsson, fullmäktigegruppens ordförande (S).

S är fortsatt för utveckling i hela kommunen

Centern uttrycker i Ulricehamns tidning den 9 februari farhågor för att ”kommunledningen” inte vill att skolorna på landsbygden ska överleva. Samtidigt underkänner partiet förvaltningens underlag. Det är inte första gången som Centern går i otakt med förvaltningen. Under förra mandatperioden förklarades tjänstemän som inkompetenta av centerpartister på ett offentligt möte.

Vi kan lugna Centern med att åtminstone Socialdemokraterna har som ambition att arbeta för utveckling i hela kommunen – precis som tidigare.

Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor.

Under förra mandatperioden gjorde Stubo försök att bygga om fastigheter på landsbygden till hyreslägenheter. Men intresset var minst sagt svalt. Få är beredda att lämna sina hem för att bosätta sig in en tvårumslägenhet med en hyra på cirka 6 000 kronor i månaden. Detta försvårar att få till den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens överlevnad.

Under förra mandatperioden lade Socialdemokraterna en motion om att uppvakta regeringen för att göra det billigare att producera hyresrätter. Med en lägre hyra hade troligen fler äldre varit intresserade av att byta villa mot lägenhet.

Men när motionen behandlades i fullmäktige röstade samtliga boergliga partier – Centern inkluderat – nej till motionen. Tydligen var frågan inte tillräckligt angelägen för Centerpartiet. Vid flera tillfällen tidigare har C drivit en annan linje än övriga borgerliga partier och kunde markerat även vid detta tillfälle.

Inför valet 2010 gick Centern under påkostade former ut med en kampanj om bostadsbyggande i kommunen. Invånare skulle tillfrågas om var de ville bo. Men när det uppdagades att deras kampanj finansierades med skattemedel från Leader tonades det hela snabbt ner.

Socialdemokraterna kommer fortsatta att driva en seriös politik för hela kommunen. Det ska vi göra utan att idiotförklara förvaltningen eller enskilda tjänstemän offentligt. Vi anser inte att det tillhör god ton som de arbetsgivarrepresentanter vi är genom kommunstyrelsen. Vi väljer istället andra former, exempelvis föra samtal med invånare om vad vi kan göra tillsammans utifrån de förutsättningar som omvärlden ger oss.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S och mig.

Beslut om skolor skapar nya möjligheter

När samhället och förutsättningarna för skolan förändras är det inte konstigt om det också påverkar skolstrukturen. Beredningen för lärande lade fram ett djärvt förslag på förändrad skolstruktur som hade kunnat ligga till grund för en höjning av kvaliteten i skolan, anpassad till samtiden och andra redan beslutade politiska mål.

Beredningens förslag var ett sätt att lösa utmaningen. Men på väg till fullmäktige stod det klart att en inte liten del av valmanskåren önskade något annat. Under januari tydde också det mesta på att det fanns tre förslag till beslut. Inget av dem kunde räkna med majoritet vid ett yrkande. Ärendet föll men är inte avslutat. Utmaningarna kvarstår.

Argumenten från debatten finns kvar. Flera skolor riskerar inom några år att ha ett lägre elevunderlag än idag. Det försvårar såväl resursutnyttjandet som att upprätthålla skollagens behörighetskrav.

Men lagt kort ligger. Från politiskt håll kan vi inte sitta med armarna i kors. Vi måste ta konsekvenserna av beslutet. När ett enigt fullmäktige, oavsett skäl, beslutat att skolorna i fråga ska vara kvar måste politiken försöka lösa problemen på annat sätt.

Socialdemokraterna har presenterat ett förslag angående Vegby. Nu vill vi titta närmare på Marbäck. Enligt prognoser sjunker elevantalet i Marbäck inom en femårsperiod till 50. Det understiger den norm för skolstorlek som tidigare har antagits av ett enigt fullmäktige. Ska skolan i Marbäck överleva utan konstgjord andning måste elevantalet öka.

I debatten framfördes flera gånger synpunkten att placera barn från tätorten i en skola i en mindre ort, istället för tvärtom. Låt oss pröva detta. Socialdemokraterna lägger nu en motion om att låta utreda hur intresset bland centralortens föräldrar ser ut för en skolplacering i Marbäck. Vi vill också få beräkningar av kostnader för elevers resor till och från skolan samt utreda konsekvenserna.

Skollagen ger vårdnadshavare rätt att välja skola för sitt barn och kommunen kan inte tvinga vårdnadshavare att placera barnen i en skola utanför centralorten. Men finns intresse att placera sina barn i en annan skola än den närmaste kan det vara en väg att på frivillig grund öka antalet elever i Marbäck.

Skolan är och ska vara kommunens viktigaste fråga. Den berör flest och den är långt ifrån den enklaste. Socialdemokraterna vägrar tumma på elevernas rätt till en likvärdig utbildning. Status quo är inte en hållbar väg. Låt oss undersöka om detta är ett sätt att ta oss vidare.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och Matthias Nordgren, fullmäktigeledamot (S).

S motionerar om Marbäcks skola

Idag har Socialdemokraterna genom Inga-Kersti Skarland och Matthias Nordgren lämnat in följande motion till fullmäktige:

Under hösten 2012 antog ett enigt kommunfullmäktige dokumentet ”Framtidens skola”. Det anger politikens höga ambitioner för samtliga grundskolor i Ulricehamns kommun. Grunden utgörs av att alla elever ska mötas av likvärdiga villkor, i alla skolor i kommunen. För att uppnå dessa mål men också för att hantera andra utmaningar, som möjligheterna att ”uppfylla skollagens intentioner, läroplanens och kursplanernas krav på grundskolan” föreslog beredningen att skolenheterna i Marbäck, Vegby och Dalum skulle avvecklas. Den 28 januari fattade kommunfullmäktige beslut om att avslå förslaget.

Men utmaningarna att skapa en likvärdig skola kvarstår. Prognoser visar att elevunderlaget i Marbäck ser ut att minska rejält under de närmaste åren. Det förväntade elevunderlaget i åldrarna 6-12 för år 2018 är 50. Några år senare förväntas antalet elever öka med drygt 10 procent.  Med utgångspunkt i nuvarande principer för resursfördelningen är inte situationen i Marbäck långsiktigt hållbar. Det behövs betydligt fler elever för att resurserna ska räcka till de kompetensfunktioner som eleverna har rätt till utan att bygga en organisation av ambulerande personal och höga kostnader för andra arbetsuppgifter än pedagogiska.

Samtidigt ökar trycket på skolorna i centralorten och det kommer att dröja ett tag innan om- och tillbyggnationer kan hantera alla de utmaningar som råder och är på gång i centralorten.

I debatten om skolnedläggningar framfördes flera gånger frågor om s.k. omvänd skolskjuts, vilket alltså inte betyder att eleverna bor på skolan och åker buss till hemmet för att få sin utbildning, utan att eleverna reser från en större till en mindre ort, istället för tvärtom som är det vanliga.

Skollagen ger vårdnadshavare rätt att välja skola för sitt barn. Lagens förarbeten säger att

”Vårdnadshavares val av skola bör så långt som möjligt vara styrande för elevens skolplacering. Dennes val av skola får emellertid inte ges företräde framför alla elevers rätt till en skolplacering nära hemmet. Kommunen ska därför frångå vårdnadshavarens önskemål i det fall en annan elevs berättigade krav på placering i en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Kommunen ska i likhet med i dag även ha möjlighet att frångå vårdnadshavarens önskemål i de fall placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen”.

Kommunen kan alltså inte ålägga vårdnadshavare i centralorten en skolplacering i en skola utanför centralorten hursomhelst men om det finns intresse för boende i centralorten (t ex familjer i stadsdelarna Fridkulla och Fredriksberg) att placera sina barn i en annan än i närmaste skolenhet skulle det kunna vara en väg att på frivillig grund öka antalet elever i Marbäck.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunstyrelsen får i uppdrag att

utreda intresset för skolplacering i Marbäck bland företrädesvis boende i södra centralorten,

utreda genomförandet av en skolskjutslösning inklusive kostnadsberäkningar kopplat till presumtiva elevers boendeläge,

utreda vilka konsekvenser en förändrad skolplacering skulle få avseende personalresurser, ekonomi och möjligheten att driva verksamhetshetsutveckling i alla berörda skolområden.