Ulricehamn tjänar på riktade satsningar på jobb och utbildning

Lars Holmin och Jan Ericsson skriver i sin replik den 30 juli att jag målat Sverige och Ulricehamn i nattsvart färg. Ulricehamns kommun är mig allt för kärt för att jag skulle ge en sådan beskrivning.

Det är snarare så att jag har lyft fram att det lokalt finns framgångsrika företag och att Ulricehamn har lägre arbetslöshet än rikssnittet, även om den ändå är hög.

Totalt är över 400 000 personer arbetslösa, varav drygt 600 personer i Ulricehamn. Samtidigt finns det företag som inte kan anställa på grund av det inte hittar rätt kompetens. Det här är allvarligt. Industrins framgångar lägger grunden för fortsatt tillväxt och gör det möjligt för kommuner att erbjuda välfärdstjänster med god kvalitet.

Men istället för att utveckla dessa tjänster tvingas kommunerna – Ulricehamn inräknat – lägga allt mer pengar på att täcka kostnader som staten vältrar över på kommunerna.

Vid årets slut har Ulricehamns kostnad för försörjningsstöd ökat motsvarande den skattehöjning som Lars Holmin var tvungen att driva igenom under sitt första år som kommunalråd.

De moderata debattörerna nämner inte med ett enda ord hur deras svar på dessa utmaningar ser ut. De ägnar hela sitt svar till att kritisera mig och Socialdemokraterna.

Moderaterna har sänkt skatter med cirka 150 miljarder kronor med motivet att det skulle leda till fler jobb. De flesta institutioner, regeringens egen expertgrupp Det finanspolitiska rådet inkluderat, har dömt ut lejonparten av dessa skattesänkningar som missriktade eller verkningslösa.

I det läge Sverige befinner sig i är det inte befogat att dra ned på antalet utbildningsplatser om vi vill ha fler i arbete och få företag att växa ytterligare.

Det behövs istället fler platser inom bristyrken vid landets högskolor, universitet och arbetsmarknadsutbildningar. Så har Sverige löst kriser förr och så har Tyskland mer eller mindre har halverat sin arbetslöshet sedan 2007.

Samtidigt behöver staten stimulera efterfrågan inom områden där samhället idag har brister. Det byggs exempelvis på för tok för lite bostäder. Boverket konstaterar att det långsiktigt behöver byggas dubbelt så mycket jämfört med vad som har skett de senaste åren då byggandet varit rekordlågt. Genom att stimulera bostadsbyggandet kan vi komma tillrätta med problemet, få fler i arbete och få fler framgångsrika företag.

Det gynnar våra lokala bygg- och industriföretag som kan växa ytterligare.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning.

Annonser

17 thoughts on “Ulricehamn tjänar på riktade satsningar på jobb och utbildning

  1. Mattias – du påstår att Alliansen har skurit ned på antalet utbildningsplatser. Jag är väldigt nyfiken på var du hittar stöd för detta? Sanningen är att det är FLER utbildningsplatser och FLER som studerar eftergymnasialt idag än 2006, även när man tar hänsyn till att befolkningen ökat.

    Vad gäller Alliansens politik för fler jobb så nämner vi ju en del av detta i vår artikel. Sänkta skatter för både företagande och arbete, RUT och ROT-abvdrag, sänkt restaurangmoms, sänkta arbetsgivareavgifter, effektivare arbetsmarknadsåtgärder, stabil energipolitik, mer utbildningsinsatser än 2006, nya utbildningsformer som yrkesvux och lärlingsvux, etableringsreformen för nyanlända, total reformering av skolan, och nu ekonomiskt stöd till yrkesintroduktionsavtalen. För att bara nämna något. Mycket av detta vill (s) riva upp. Det skapar inga nya jobb, men tar bort en del av de jobb som finns. Det borde även du inse.

    Hälsningar Jan Ericson (M)

  2. Riksdagens utredningstjänst har tagit fram siffror på hur er politik slår mot högskolorna.

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/allt-farre-platser-pa-hogskolan_8233226.svd

    På högskolorna minskas platserna i antal

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4604397

    Er motivering har varit att ungdomskullarna blir mindre

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusentals-hogskoleplatser-forsvinner_7560552.svd

    Ni har inte tagit hänsyn till den höga arbetslösheten vi har i landet.

    Trots allt du rabblar upp så är över 400 000 arbetslösa. Och det är åtgärder ni redan genomfört. Vi har nya åtgärder att sätta in.

  3. Du kan inte bara plocka ut en utbildningsform – högskolorna – utan måste se helheten, alla olika utbildningsformer. Om du räknar ihop yrkeshögskolan, komvux, yrkesvux, arbetsmarknadsutrbildningar, folkhögskolor, högskolor, universitet mm så är det totala antalet utbildningsplatser större. Dessutom är minskningen vid högskolorna främst orsakad av minskad utbildning av utländska studenter som inte vill betala för dessa utbildningar. Om du tittar på svenska studenter så syns ingen större förändring. Du sprider helt enkelt falska siffror. Det lär inte hålla i längden. Sanningen vinner alltid!

    /Jan

  4. Socialdemokraterna är inte nöjda med att över 400 000 människor är arbetslösa. Flera insitutut spår desvärre att arbetslösheten kan komma att öka ytterligare innan det vänder.

    Samtidigt har flera företag problem att hitta personer med den kompetens som efterfrågas. Det hindrar företag från att växa. Någonting måste göras.

    Du som sitter i arbetsmarknadsutskottet är väl familjär med den så kallade Beveridgekurvan. Riksdagens utredningstjänst, Rut, har analyserat hur matchningen fungerar på arbetsmarknaden. De konstaterar att de lediga jobben i förhållande till arbetskraften år 2012 låg på ungefär samma niva som 2007/2008. Samtidigt var arbetslösheten 1,5 procent högre.

    Det här återspeglar sig i det lokala näringslivet, vilket jag har beskrivit i två debattartiklar.

    Vi måste titta till det totala antalet utbildingsplatser. Det var ju precis det jag gjorde när jag i en av debattartiklarna skrev att vi redan i höstan föreslog ytterligare 35 000 utbildningsplatser. Det behövs betydligt många fler arbetsmarknadsutbildningar och utbildningar på komvux.

    2011 fanns cirka 312 000 utbildningsplatser vid högskolor och universitet. Idag finns cirka 290 000 platser. Samtidigt har arbetslösheten stigit. Vi brukar inte minska antalet platser när arbetslösheten stiger, utan tvärtom öka antalet platser.

    Inför nästa år föreslår regeringen en minskning av anslagen till landets gymnasier med 1,4 miljarder kronor. Det här är sanning alltihop. Jag förstår att det kan vara lätt att ta till att jag sprider falska siffror, när argumenten tryter.

    Jag har försökt att peka på vad som behöver göras utifrån Socialdemokraternas utgångspunkt. Flera företag behöver hjälp med utbildad arbetskraft för att kunna växa. Det leder till fler jobb.

    Trots en debattartikel och två kommentarer har du har inte presenterat någonting.

    Mitt fokus ligger på jobben och företagen. Ditt verkar ligga på att söka fel hos S och försvara systemet.

  5. Läste du överhuvudtaget min förra kommentar? Det verkar inte så. Se helheten i utbildningssystemet så får du en helt annan bild. Alliansen prioriterar utbildning, det är en av våra främsta frågor. Den gamla katastrofala s-skolan behövde reformeras och det har vi gjort. Och eftergymnasial utbldning är ett prioriterat område, vilket visar sig att vi tillskapat betydligt fler platser än vad som fanns 2006.

    För övrigt – vår artikel i UT beskrev Alliansens och moderaternas politik för fler i arbete. Det är konkreta åtgärder. Men socialdemokraterna bara pratar. Inte en enda av de saker du nämner skulle ge några nya jobb under överskådlig tid. Däremot skulle många av era förslag ta bort jobb genom att ni höjer skatter och gör det dyrare att anställa. Det är säkert därför som Svenskt Näringsliv nu går till frontalattack mot Socialdemokraternas näringspolitik – en politik som slår stenhårt mot företagandet skapar naturligtvis inga jobb, det borde du också inse!

    /Jan

  6. Intressant, du tror inte att utbildningar inom bristyrken, du tror inte nödvändiga stimuleranser inom bostadssektorn och kortare sjuklöneansvar skapar fler jobb. Jag menar att Sverige har inte råd att göra avdrag för bartrendrar i hemmet samtidigt som industrin haltar. Du ser det som löst snack.

    Långtidsutredningen dömde ut sänkta arbetsgivaravgifter 2011.” De empiriska resultaten har hittills varit en stor besvikelse ur ett sysselsättningsperspektiv.”

    IFAU konstaterade 2012 att det är lika stor andel ungdomar som arbetar efter reformen som före.

    Nationalekonomen Lars Calmfors menar att det är en dyr och osäker reform.

    Det är 15-20 miljarder kronor vi pratar om.

    Socialdemokraterna menar att pengarna ge bättre effekt om används till annat.

    Det är bra att du, likväl som jag, vill tydliggöra skillnaderna mellan S och M.

  7. Vi storsatsar ju på utbildningar inom bristyrken! Både den kraftigt utbyggda yrkeshögskolan och kortare arbetsmarknadsutbildningar, yrkesvux och lärlingsvux, men också gymnasiets yrkesprogram som nu har utrymme för fler yrkesämnen och som utformas i samråd med näringslivet.

    Att ösa in pengar i bostadssektorn leder bara till skenande bostadspriser, stigande byggkostnader och ökad inflation. Vi ser redan risker för en bostadsbubbla, det vore vansinnigt att förstärka denna. Hur kan ni föreslå något sådant? Det skulle verkligen vara att leda in Sverige på en mycket farlig väg.

    Hur många känner du till som för avdrag för bartender? Det är bara tramsigt att ha det som exempel. RUT-avdraget har skapar massor av nya företag och jobb, inte minst för dem som står långt från arbetsmarknaden. och många, inte minst äldre, har nu råd att köpa hjälp med städning, snöskottning, fönsterputs, trädgårdsskötsel och annat. En mycket bra reform!

    Industrin haltar skriver du. Det beror mest på svag efterfrågan i omvärlden. Knappast något du löser med skattesubventioner. Men du skulle säkert vilja försöka.

    De sänkta arbetsgivareavgifterna får vi utvärdera om några år. Det är klart att det kanske hade gett bättre effekt i en starkare konjunktur. Men samtidigt vet jag många företag som kunnat behålla personal i stället för att säga upp på grund av sänkt arbetsgivareavgift. Det är också en viktig effekt. Om du nu inte tror att arbetsgivareavgifterna har någon betydelse alls för företagens vilja att anställa, varför då inte föreslå höjd arbesgivareavgift generellt? Kanske till 50 eller 75% i stället för dagens? Den som har någon erfarenhet av företagande inser att dubblerade arbetsgivareavgifter för unga inte skapar fler jobb. Den ekvationen får du aldrig att gå ihop.

    Det mesta av era pengar använder ni till att förstärka olika ersättningssystem, inte till utbildning eller företagssatsningar. Det är det som är ert stora problem. Vackert prat om fler jobb utan en politik som stödjer detta fungerar inte i längden. Rätt vad det är upptäcker väljarna det också, och jag ska ge dem några tips på vägen….

  8. Då tolkar jag dig som att det är ok att satsa på utbildningar. Bara det att S har betydligt fler utbildningsplatser än vad ni har. Och vi vänder oss emot att ni drar ner på högskole- och universitetsplatser samtidigt som arbetslösheten stiger och antalet sökande är rekordstort. Vi har även fler arbetsmarknadsutbildningar.

    Bartendern är ett exempel på den politiska ambition ni har att stimulera låglönejobb. Om det inte är många som använder det är du då beredd att ta bort det? Det borde ju ses som ett politiskt misslyckande att få använder det, eller?

    Bostadsbubblan beror på att utbudet inte motsvarar efterfrågan. Genom att ligga kvar på rekordlågt byggande riskerar bubblan bara att växa. Bostadsverket konstaterar att det behövs byggas dubbelt så mycket bostäder i Sverige jämfört med i dag under många år framöver. Det skapar i min värld jobb och löser ett samhällsproblem.

    Tyskland har lyckats halvera arbetslösheten sedan 2007. Ni har sänkt arbetsgivaravgifterna men det har inte gett resultat. Att skylla på konjunkturen håller inte. Kan andra måste vi kunna.

  9. S har alltid fler utbildningsplatser i opposition än i regeringsställning. Det vet vi. Men det är en ganska försumbar skillnad om man skrapar på¨ytan, mest spel för gallerierna.

    Bartendern är för det första inget låglönejobb utan kräver utbildning så där har du fel igen. Men bara för att få använder RUT till bartenderavdrag så är det väl inte ett skäl att ta bort hela RUT när det nu gett så bra effekt?

    Hur många miljarder vill ni pumpa in i bostadsmarknaden? Inser du vilken ekonomisk katastrof det skulle kunna leda till i Sverige? En ny 90-talskris på samma sätt som den ni byggde upp under slutet av 1980-talet. Spåren förskräcker!

    Sverige har lägst långtidsarbetslöshet i hela EU och har avancerat från 14:e till 9:e plats på listan över länder med Europas lägsta arbetslöshet sedan 2006. Vi är alltså bättre relativt andra när det gäller arbetslöshet än vad s-regeringen var 2006. Något har gjort att Sverige klarat krisen bättre än andra länder. Kanske har sänkt arbetsgivareavgift varit till hjälp?

    Varför var den gamla s-regeringen så mycket sämre jämfört med övriga Europa när det gäller att bekämpa arbetslösheten än vad Alliansen är idag?

  10. 16000 fler platser bara vid högskolor och universitet. Försumbart, säger du. Och du är riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet.

    Jag påstod aldrig att hela RUT skulle avskaffas. Så där har du också fel. I din värld verkar både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden fungera bra som det är. Jag menar att det går att göra betydligt mer att göra.

    Den 29 september 2006 skrev dagens industri på sin ledarsida: ”jobben dånar in på arbetsförmedlingar och bemanningsföretag.”

    Nu är fler arbetslösa än 2006. Och förmedlingen och konjunkturinstitutet spår fortsatt svag utveckling.

    Nått måste göras. Det borde gjorts för länge sen. Det borde även du inse.

  11. Vi har runt 300.000 studerande vid högskolor och universitet, så 16.000 platser är inte så mycket. För övrigt var det år 2006 283.000 helårsstuderande studenter på högskolor och universitet. År 2012 var det 310.000. Antalet studenter var 380.000 läsåret 2006/07 och 430.000 läsåret 2011/12. Så någon minskning under Alliansen har det definitivt inte varit.

    Man kan alltid göra mer på alla områden, men det måste betalas också. Och det är där era förslag brister. Ni vill betala allt med kraftigt höjda skatter, vilket direkt tar bort nyttan av era eventuella reformer. Det hjälper inte att ge företagen några miljarder i subventioner om man höjer företagens skatt tio gånger så mycket.

    Klart jobben dånade in 2006 mitt i en högkonjunktur. Vi har inte riktigt det läget nu. Oavsett regering. Men om man räknar alla arbetslösa, även dem som ni gömde i annan statistik, så är arbetslösheten lägre idag än 2006 – trots krisen. Det är något du borde fundera över tycker jag.

  12. Det är 5 procent! Och enligt lärosätenas egna prognoser, som bygger på vad regeringen har för avsikt att ge i medel väntas ytterligare 10 000 platser försvinna.

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/allt-farre-platser-pa-hogskolan_8233226.svd

    Men jag antar att du menar att det är väl inte heller så farligt. Dessutom utgår du från fel siffror – igen!

    Hur kommer det sig att Tyskland lyckats när inte vi har? Och vad är lösning, fortsatta skattesänkningar?

    Att jämföra antalet utbildningsplatser med hur många hur många vi hade när kurvorna pekade uppåt bevisar att du inte förstår grunden i den svenska modellen – öka antalet utbildningsplatser i lågkonjunktur och minska i högkonjunktur. För att citera dig: ”det borde även du inse”.

  13. Många av de platser som ”försvinner” är platser som uppehölls av elever som inte tog några poäng. Så i praktiken blir det ingen minskning av högskoleplatserna, snarare en ökning vilket framgår av vårbudgeten.

    vad är det för felaktiga siffror du hävdar att jag utgår ifrån? Det är officiella siffror över antal studenter och helårsplatser från ansvariga myndigheter. Officiell statistik!

    Tyskland kanske inte lyckas så mycket bättre, men de redovisar en mycket lägre ungdomsarbetslöshet pga att alla ungdomar på yrkesprogramen i gymnasiet räknas som anställda. Om man skulle göra motsvarande i Sverige så skulle vår arbetslöshet ligga mycket nära Tysklands.

    Och som avslutning – det är ju just pga lågkonjunkturen som vi bygger ut utbildningssystemet!

  14. Om jag ska sammanfatta det här i så innebär det att 5 procent av alla som går på högskolor, 16 000 studenter, får inga poäng, därför togs platserna bort. Platserna kunde inte gå till andra studenter trots att söktrycket i år var högre än tidigare, på grund av en ökad arbetslöshet. Massor av studenter stängs ute från utbildning.

    De 10 000 platser ni ska skära ner de kommande åren är antagligen de studenter som tuggar tuggummi på lektionen.

    Du menar att politiken kan inte göra någonting åt bostadsmarknaden, den snedvridna konkurrensen mellan hyresrätter, villor och bostadsrätter. En nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kostar 2 000 kronor mer i än de andra boendeformerna. Allt på grund an olika skattevillkor som ni sett till att införa.

    Det är idag 40 procent billigare att producera en hyresrätt i Tyskland kontra Sverige.

    Att det byggs rekordlite i Sverige och behöver byggas dubbelt så mycket är opåverkbart, anser du. Om jag tolkar dig rätt är stimulanser av nybyggnation, till skillnad från stimulanser för renoveringar i form ROT-avdrag, farligt.

    Tyskland har halverat sin arbetslöshet – inte bara för ungdomar – sedan 2007. Det beror på att de har haft lite mer tur än Sverige, menar du om jag tolkar dig rätt.

    Sverige har över 400 000 arbetslösa. Antalet personer som tvingats till långtidsarbetslöshet har de senaste sex åren tredubblats. 77 000 ungdomar varken studerade eller arbetade under åren 2008-2010.

    Arbetsmarknadsutbildningarna har sedan 2007 skurits ned kraftigt, från drygt 50 000 platser till knappt 15 000 platser. Istället har regeringen infört FAS 3, där exemplen på hur människor får utföra rent ut sagt meningslösa arbetsuppgifter är många. Det ökar inte anställningsbarheten och ger inga drägliga livsvillkor.

    Det har lett till att matchningen på arbetsmarknaden idag är den sämsta som Sverige har haft under hela 2000-talet. Bara genom att ge folk tillgång till rätt kunskap skulle ge cirka 80 000 jobb, visar siffror Riksdagens utredningstjänst.

    Jag menar att Sverige behöver fler utbildningsplatser. Det kommer att gynna både företag, som idag har svårt att hitta rätt utbildad arbetskraft. Det är en landsomfattande utmaning och flera företag i Ulricehamn vittnar om det.

    Jag menar att Sverige behöver få fart på byggandet genom att stimulera nybyggnation. Jag tror inte att tillfälliga stimulanser är farliga. Det ska ses som en arbetsmarknadsåtgärd. Däremot om man permanentar stimulanser leder det långsiktigt till högre priser.

    Vi har olika syn på hur Sverige kan och ska få fler jobb. Du och Moderaterna har en väg, Socialdemokraterna har en annan som jag förespråkar.

  15. Saken är ju just att ni inte har någon väg. En massa vackra ord löser inga samhällsproblem. Så up till bevis:

    1. Hur många miljarder vill ni lägga på bostadssubventioner? Hittills har inget av detta synts i några s-budgetar.
    2. Vad vill ni göra i stället för FAS 3 – hur ska man få dem som är allra längst från arbetsmarknaden att komma i arbete? De har redan fått alla chanser som finns till praktik, utbildning och annat utan att lyckas. Vad vill ni göra med dessa personer? Förtidspensionering? Plusjobb?
    3. Hur ska ni kompensera för alla de jobb som försvinner genom höjda arbetsgivareavgifter, höjd bolagsskatt, försämrat RUT och ROT-avdrag, höjd moms för restaurangsektorn, kilometerskatter på transportsektorn, höjda energiskatter och höjd inkomstskatt?
    4. Nämn en enda åtgärd som snabbt leder till att fler får jobb med er politik

  16. Byggbonus för studentlägenheter och lägenheter för unga
    Enligt statistik från SCB färdigställdes det i hela Sverige 134 bostäder för studenter 2011. Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av 20000 studentbostäder. Staten har ett ansvar för att skapa stabila förutsättningar för bostadsmarkanden att utvecklas och för bostäder att byggas. Det mest effektiva sättet, i dagsläget, är att införa en byggbonus – ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Vi måste komma igång med byggandet av fler bostäder. När unga människor kan flytta till jobb och utbildning kan vi sluta rekryteringsgapet.

    Vi föreslår vi en byggbonus på 1 miljard kronor år 2013.

    Miljöprogram för Miljonprogrammet.
    Så mycket som cirka 650 000 lägenheter i miljonprogrammen står idag orenoverade. Tidigare utvärderingar av större upprustningar som gjorts av bostadsområden byggda på 1960- och 70-talen visar att investeringarna inte alltid är företagsekonomiskt lönsamma. Renoveringarna och upprustningen är både dyra och omfattande. Enligt olika beräkningar uppgår renoveringsbehovet till mellan 240 -300 miljarder kronor. Det kan vara svårt för enskilda fastighetsägare att räkna hem investeringen under en realistisk tidsperiod. Betalningsförmågan hos hyresgästerna kan också vara begränsad. Investeringar i upprustning är däremot samhällsekonomiskt lönsamma.

    Vi föreslår inrättande av kreditgarantier för renovering av hyresfastigheter från rekordåren på en ram på totalt 20 miljarder kronor

    Avskaffa Fas 3
    Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden ska ha möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Vi tror att det behövs genomföras en bred palett av insatser för att avskaffa Fas 3.

    För att avskaffa Fas 3 och hitta nya vägar till sysselsättning och egen försörjning föreslår vi att följande satsningar genomförs:

    � Jobb i näringslivet – med särskilt anställningsstöd.
    � Jobb i kommuner och landsting – med ett förstärkt särskilt anställningsstöd.
    � Föreningsjobb.
    � Studier för deltagare i Fas3 som saknar gymnasieexamen.
    � Eftergymnasiala studier för deltagare i Fas3.
    � Intensifierad arbetsförmedling.

    Fas 3 idag
    I Fas 3 hamnar de som efter 450 dagar i den så kallade ”Jobb- och utvecklingsgarantin” står utan arbete. Majoriteten av deltagarna i Fas 3 har varit arbetslösa i över två år. I Fas 3 erbjuds i praktiken endast en åtgärd, nämligen sysselsättning hos en anordnare som Arbetsförmedlingen utser.

    Fas 3 har vuxit lavinartat under de senaste åren. Kostnaderna för Fas 3 är i dag cirka 135 miljoner kronor per månad bara i ersättning till anordnarna. Arbetsförmedlingens egen internrevision har visat att så mycket som nästan hälften av deltagarna i Fas 3 troligen utför ordinarie arbetsuppgifter, trots att de inte får betalt för sin insats.

    Fler i arbete snabbt
    Som jag skrev i mitt förra inlägg konstaterar Riksdagens utredningstjänst att cirka 80 000 arbetstillfällen uteblivit på grund av den dåliga matchningen på arbetsmarknaden. Genom kortare bristyrkesutbildningar kan fler komma i arbete inom en relativ snar framtid.

    Att få fler i arbete är ett mödosamt jobb. Det krävs tålmodighet och ett tydligt fokus. Men jag är övertygad om bara de åtgärder som jag presenterat här kan få många i arbete. Inte bara byggnadsarbetare utan även transport- och industriföretag som levererar varor till byggindustrin.

  17. Många vackra ord, och väldigt lite pengar avsatta. Jag är inte imponerad.
    Mest orolig blir jag för kreditgarantierna för byggande. Kan bli en mycket hård smäll för skattebetalarna. Mycket oansvarigt förslag.

    Och fas 3 är inte alls dåligt, tvärtom det bästa hittills för denna målgrupp. Men jag tar gärna emot tips för att göra dne bättre.

    Bristyrkesutbildningar finns redan. Både hos AF, Yrkeshögskolan och andra.

    Men vi lär inte bli överens så vi fortsätter debatten på annat sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s