Fler utbildningsplatser stärker konkurrenskraft

Ulricehamn har flera framgångsrika företag som expanderar och bygger ut. Våren 2013 pekade Västsvenska Handelskammaren ut Ulricehamn som ett gott exempel vad det gäller företagande i Västsverige.

I Svenskt Näringslivs rankning har Ulricehamn stärkt sin position under mandatperioden tack vare ett starkare förtroende både för politisk ledning och för kommunens tjänstemän. Men det finns brister. En av dem är enligt företagsledare i Ulricehamn – och i Boråsregionen – att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens.

Bilden bekräftas av näringslivet i hela Sverige som rapporterar att var femte rekryteringsförsök misslyckas och att vakanserna ökar. Detta trots att 400 000 är arbetslösa.

Det måste vi ta på allvar. De senaste två åren har totalt 16 000 platser försvunnit vid landets högskolor och universitet. Även vår närliggande högskola i Borås är drabbad. År 2006 fanns 431 högskoleplatser per 1 000 unga mellan 19-24 år. Idag är motsvarande siffra 377.

Den borgerliga regeringen har också skurit ner kraftigt i arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd. Istället har den satsat på i förväg utdömda Fas 3.

Socialdemokraterna konstaterar att efterfrågan på högutbildade på arbetsmarknaden ökar. Det växer fram fler och fler kvalificerade jobb som kräver en kvalificerad utbildning. Det är en positiv utveckling som vi ska
bejaka och förstärka.

I Ulricehamn har Socialdemokraterna presenterat sex konkreta förslag för ökad sysselsättning. En bärande idé är att ge fler chansen till utbildning, praktik och feriearbete.

Men behovet av utbildad arbetskraft finns i hela landet. Därför håller vi fast vid att det behövs fler utbildningsplatser. Vi skjuter till resurser motsvarande 16 000 fler platser på högskolor, universitet och yrkeshögskolor. Allt för att stänga rekryteringsgapet, stärka företagens konkurrenskraft och öppna fler möjligheter för individen att utbilda sig och ta jobb. Det går före fortsatta skattesänkningar.

Vi har presenterat framtidsorienterade förslag som att ta de första stegen mot att införa ett tre-terminsystem där lärosätena ska erbjuda fler relevanta sommarkurser. Dessutom vill vi ta de första stegen mot att alla studenter ska få utbildning som har en anknytning till arbetslivet genom arbetslivspraktik.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av mig som oppsitionsråd och medlem i IF Metall.

Annonser

Låt oss sätta nytt mål för ekomat

Våra ekosystem är vår mat, vårt dricksvatten och vårt syre. Hotas den biologiska mångfalden hotas vår existens. Forskaren Johan Rockström beskriver det som att vår planet har tydliga gränser för vad den klarar. Men inom dem går det att skapa tillväxt.

Klimatomställningen minskar inte din frihet, utan skapar en hållbar frihet – så att du kan arbeta, resa och bo i samklang med naturen. Likaså är omställningen till ekologisk produktion viktig. Den ekologiska odlingen behöver stöd för att öka.

Moderatstyrda Lund har i fyra år toppat ekomatsligan över kommuner som är bäst på att köpa in ekologiska livsmedel. Under innevarande mandatperiod har det rödgröna Borås Stad lyckats vända trenden och ökat andelen ekologiskt odlat mat från 5 procent till 13 procent. Kurvan fortsätter att peka uppåt. Detta utan att tillföra mer resurser.

I kommunerna handlar det inte bara om partipolitik utan om en tydlig gemensam politisk vilja. Konkret handlar det om mer säsongsanpassade inköp och minskat matsvinn.

Målet i Ulricehamns kommun är att 17 procent av inköpen av livsmedel ska vara ekologiska 2015. Det ser ut som att vi klarar det redan i år. Under 2008 avsattes 200 000 kronor för ekologiska produkter som då uppgick till 10,6 procent. Sedan dess har vi i likhet med både Lund och Borås klarat av målet genom att minska svinn och säsongsplanera inköpen. Det är bra. Och i motsats mot vad olyckskorpar emellanåt påstår bevisar detta att kommunen jobbar med grön omställning.

Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Jämfört med Lund ligger vi efter. Nu har dessutom förvaltningen inget mål kvar att arbeta mot. Målet är redan uppnått. Från politikens sida är det viktigt att ge tydliga besked om vad vi förväntar oss.

S och V är beredda att sätta målet att andelen ekologisk mat år 2020 ska uppgå till minst 30 procent. Det är nästan en fördubbling på sex år. Det är tydligt och ambitiöst. I ett sätt att stimulera denna gröna omställning är vi beredda att avsätta medel i budgeten inför nästa år.

I takt med att fler kommuner köper in en allt större andel ekologisk mat kan denna marknad växa sig starkare och pressa priserna vilket också kommer konsumenterna till del. Vi behöver dra vårt strå till stacken för att värna att planeten även finns till för kommande generationer. Vi socialdemokrater och vänsterpartister är beredda att göra det.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, kommunstyrelsen (S) och Jan-Olof Sundh, gruppledare (V).

Fortsatt framåt för fler jobb och företag

Ulricehamns kommun växer. Sedan 2010 har invånarantalet ökat och är idag stabilt över 23 000 invånare. Fler invånare betyder ökade intäkter. Det är en ökning på över 200 invånare vilket motsvarar 9 miljoner kronor. Mycket har åstadkommits under mandatperioden i Ulricehamns kommun som också lägger grunden för fortsatt tillväxt och fler arbetstillfällen.

Våren 2013 pekade Västsvenska Handelskammaren ut Ulricehamn som ett gott exempel vad det gäller företagande i Västsverige.

Trots att kommunen växer, infrastrukturen blir bättre, företagen expanderar och viljan att investera i kommunen ökar står kommunen inför flera utmaningar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet landar vi i tre prioriterade frågor: jobben, landsbygden och skolan.

 

Centerpartiet sviker landsbygden

I lördagens Ulricehamns tidning klargjorde Centern att partiet inte tänker fälla den borgerliga minoritetens förslag till budget. Det offentliggjorde partiet innan man över huvud taget förhandlat med minoriteten. Ett uttalande som väcker förvåning hos Socialdemokraterna:

– Det är ett mycket egendomligt agerande. Tänk dig ett fackförbund som redan innan en förhandling går med på arbetsgivarnas förslag fullt ut utan att kräva någon kompensation. Ett sådant förbund arbetar inte för medlemmarnas intressen. Centern har tio mandat i fullmäktige som väljarna har gett dem. Partiet sviker sina väljare genom att inte använda sin möjlighet att påverka, säger Mattias Josefsson, kommunstyrelsens vice ordförande (S).

Han fortsätter:

– Vi kan se hur Centerpartiet även på nationell nivå har lagt sig platt i diskussionerna om landsbygdsprogrammet. Tydligen är det viktigare att vara med de andra borgerliga regeringspartierna än att stå upp för sina ideal. Vi ser nu samma platta attityd lokalt i Ulricehamn. Centern vill ut ur frysboxen. De gör vad som helst för att få vara med igen. Landsbygdsfrågorna kommer då i skymundan.

Under helgen har kontakter tagits mellan S och minoriteten där minoritetsstyret klargjort att förhandlingar med Socialdemokraterna inte längre är lika intressant efter Centerns tillkännagivande.

Socialdemokraterna står fast vid sin linje:

– Det är för lite jobb- och landsbygdsatsningar för att vi ska kunna ställa oss bakom minoritetens budgetförslag. Tyvärr får dessa satsningar aldrig se dagens ljus. Centern blockerar dem effektivt.

Det saknas även tydliga miljöambitioner:

– Centern gör anspråk på att vara borgerlighetens gröna röst. Ur det perspektivet är det märkligt att de säger nej till ett nytt ambitiöst och tydligt mål vad det gäller ekologisk mat i kommunen. Vi föreslår att 30 procent ska vara ekomat år 2020.

4 nycklar för stärkt landsbygd

Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt med att stärka attraktiviteten och förutsättningarna att bo på landsbygden. Det stimulerar den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Ulricehamn har identifierat fyra områden som kommunen bör arbeta med:

  1. Bredband.
  2. Skolan.
  3. Kollektivtrafik.
  4. Bostäder.

Sammanlagt avsätter vi ytterligare 1 225 000 kronor i 2014 års budget riktade till att stärka landsbygden.

 

Regeringen stryper investeringarna på landsbygden

I dagarna kom slutligen beskedet som många i Sjuhärad väntat oroligt på – den borgerliga regeringen kapar landsbygdsprogrammet med 371 miljoner om året från och med 2014. Så mycket minskar alltså investeringarna på landsbygden varje år fram till 2020. Samtidigt kan vi nu se vad alliansens facit är efter sina sju år vid makten – 15 000 utraderade helårsarbeten inom jordbruket.

Utan en bra miljö, växande gröna näringar och bra förutsättningar för det lokala näringslivet försvinner möjligheterna till att leva ett gott liv på landet. Att skapa jobb och tillväxt också utanför storstäderna är helt nödvändigt för att vi ska nå vårt mål om lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Detta kräver en aktiv landsbygdspolitik och smarta investeringar i ekonomisk, ekologisk och social utveckling.

Ett viktigt instrument som vi har för att skapa nya jobb runt om i landet är EU:s landsbygdsprogram. Mellan 2007 och 2013 görs här investeringar i företagande och miljö på totalt 35 miljarder kronor. Dessa pengar går till att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Till att förbättra miljön och den biologiska mångfalden. Men också till satsningar som förbättrar livskvaliteten, breddar företagandet och främjar utvecklingen av ekonomin på landsbygden.

Under förhandlingarna om EU:s nästa budget var vi socialdemokrater mycket tydliga med att vi vill värna landsbygdsprogrammet. Att vi tycker detta är bra investeringar. Besvikelsen blev därför stor när regeringen valde att sälja ut landsbygden i slutskedet av förhandlingarna. Anders Borg och Eskil Erlandsson kom hem till Stockholm med hela 500 miljoner mindre i landsbygdspotten.

Men en strimma av hopp fanns ändå kvar eftersom medlemsländer kan kompensera ett sånt bortfall med egna budgetmedel. Efter en tids förhandlade har regeringen dock beslutat sig för att enbart skjuta till 129 av de 500 miljoner man tappade bort nere i Bryssel. Notan för landsbygden blir därför 371 miljoner om året fram till 2020.

Vi ser nu att regeringens prat om att ”landsbygdssäkra politiken” bara varit tomma ord. Efter sju års regerande går det borgerliga misslyckandet inte längre att förneka. Inte heller att trolla bort med nya centerpartistiska slogans ett år inför valet. Nästa år hoppas vi på att få mandat för en politik som faktiskt tar ansvar för jobb och tillväxt i hela landet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Göran Färm, Europaparlamentariker, Claes Redberg, oppositionsråd i Tranemo och mig.

Stefan Löfven vill framåt

Efter att ha läst ”Humlan som flyger” väcker Ann-Charlott Altstadt frågor om vad Stefan Löfven egentligen vill i Arbetet den 13 september. Hon betvivlar Löfvens politiska vilja och inriktning.

Jag menar att vår nuvarande partiordförande tydligt visar att han för det politiska arvet från Olof Palmes dagar vidare. I sitt tal från 1980 som numer går under rubriken ”Den svenska modellen” sa Palme:

”Den första förutsättningen är en samhällsutveckling i riktning mot utjämning och social rättvisa. Det krävs inte väldiga förändringar på kort tid men färdriktningen mot utjämningen ska vara alldeles klar. Människorna ska ha någonting att se fram emot.

Den andra förutsättningen är en samförståndspolitik som förmår att samla breda majoriteter i riksdagen och i folket. Det utesluter inte skarpa ideologiska motsättningar. Det utesluter inte heller hård politisk strid om så skulle vara men det förutsätter en strävan att i avgörandets stund nå en så bred förankring som möjligt. Även om det innebär att uppge något av den egna ståndpunkten för att kunna ta hänsyn till andra. Därigenom kan man uppnå den breda förankringen hos folket.”

Stefan Löfven för detta arv vidare in i 2010-talet. Min tro förstärks när jag tar del av de konkreta politiska förslag som Socialdemokraterna har presenterat under Stefan Löfvens ledning om a-kassa, sjukförsäkring och omställning till ett grönare och mer kunskapsdrivet samhälle.

Hans intentioner med PPM, den dagens söndertrasade skolpolitik och energipolitiken är bevis på att vår partiordförande vägrar förpassa sig till något block eller någon blockpolitik. Han står över det. Han vill ha blocköverskridande överenskommelser.

För mig är Stefan Löfven inte en högersosse. Han är heller inte en vänstersosse. Han är en sosse som vill framåt. Utifrån den verklighet och den vardag som omger oss idag vill han samla en så bred förankring som möjligt för att långsiktigt skapa en utjämning och som stärker svensk konkurrenskraft.

Insändare publicerad i tidningen Arbetet undertecknad av mig som socialdemokrat och medlem i IF Metall.