Götalandsbanan behövs för jobben

Sverige står inför två stora framtidsutmaningar. Jobben och klimatet. Moderaterna har misslyckats med båda dessa utmaningar.

Arbetslösheten är högre än när Moderaterna kom till makten 2006. Moderaterna har inte tagit några initiativ för att hantera de kommande infrastrukturinvesteringarna ur ett klimatperspektiv. Det är med oro vi ser hur järnvägens tillförlitlighet brutit ihop fullständigt. Samtidigt som moderaterna lägger sig platt när det gäller EU:s klimatpolitik.

Moderaterna har haft en oansvarig inställning till järnvägen. 2006 menade Anders Borg att Sverige underinvesterat i järnväg. 2010 kallade han en angelägen ny järnväg ”robust olönsam”. När såväl nya järnvägsinvesteringar beslutades av rörde finansministern ihop begreppen totalt. Det teknikval som Trafikverket föreslog kallade Borg för ”science fiction tåg”. Trots att liknande tågsystem funnits i Europa i över 30 år.

Vi socialdemokrater ser byggandet av en ny järnväg mellan Stockholm och Göteborg, Götalandsbanan, som en avgörande investering för jobben i Sverige.

Vad som gör Götalandsbanan riktigt attraktiv är att hela sträckan Göteborg-Landvetter-Borås och Jönköping kommer att länkas samman till en stark arbetsmarknadsregion.

Götalandsbanan är en angelägenhet för hela Sverige. Befintliga banor kommer att få mer utrymme för godstrafik och regional pendeltrafik.

Med Götalandsbanan kommer det bli möjligt att bo i Jönköping och pendla till Göteborg eller Stockholm för arbete eller studier. Götalandsbanan kommer få allt fler att välja tåget framför bilen eller flyget. Det ger både lägre klimatpåverkan och mindre trängsel på vägarna.

Nu måste byggnationen komma i gång så fort som möjligt. Över ett år är redan förlorat då Anders Borg och Moderaterna rört i hop begreppen om teknikvalet.

Högsta prioritet måste nu ges till en fördjupad utredning för sträckan mellan Borås- Jönköping-Linköping. I vårt förslag till kommande infrastrukturinvesteringar åren 2014-2025 kommer vi lyfta fram en sådan utredning.

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

När Götalandsbanan väl är klar efter 2025 uppstår helt nya möjligheter för Västsverige och Jönköping att bli en än mer tillväxtinriktad och även klimatsmart arbetsmarknads- och studieregion.

Debattartikel publicerad i Jönköpingsposten undertecknad av:

Anders Ygeman (S), riksdagens trafikutskott

Anneli Hulthén (S) Göteborg

Patrik Karlsson (S) Mölndal

Mats Werner (S) Härryda

Peter Rosholm (S) Bollebygd

Ulf Olsson (S) Borås

Mattias Josefsson (S) Ulricehamn

Elin Rydberg (S) Jönköping

Annonser

Motion: Förstärk kommunens sociala krav vid upphandlingar

I mitten av januari röstade Europaparlamentet igenom nya direktiv för offentlig upphandling. I direktiven har möjligheterna att ta miljö- och sociala hänsyn vid offentlig upphandling betydligt vidgats.

Det innebär att Sverige senast om två år ska se till att arbetsrätt och kollektivavtal följs när kommuner och myndigheter upphandlar varor och tjänster. Det blir obligatoriskt att respektera gällande kollektivavtal. Det förstärker kontrollen av reglerna för upphandlingen genom hela leverantörskedjan, och dessutom tillkommer bättre möjligheter att väga in miljöpåverkan och sociala faktorer.

Direktivet medger även att det är möjligt att vid varuupphandling ställa krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet ifråga.

Ulricehamns kommun antog 2011 riktlinjer för upphandling. I dessa står bland annat följande:

”Vid upphandlingar skall ställas krav på leverantörer med anställd personal som ej har kollektivavtal, att leverantörens anställda omfattas av arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring och tjänstepension/ avtalspension med lägst motsvarande villkor som i gällande kollektivavtal.”

Det innebär att Ulricehamn ställer krav om kollektivavtalsliknande villkor i första led. Vid större upphandlingar är det inte ovanligt med långa kedjor av underleverantörer.

Efter initiativ från Socialdemokraterna i Ulricehamn ses det sedan 2013 som en fördel när företag vid upphandlingar i Ulricehamns kommun har med lärlingsplatser och/eller praktikplatser för unga i sina offerter. De nya direktiven medger att det kan ställas krav på sysselsättningsfrämjande åtgärder vid offentlig upphandling.

Med anledning av de nya förstärkta direktiven föreslår Socialdemokraterna fullmäktige

att ge förvaltningen i uppdrag att revidera nuvarande riktlinjer för upphandling och förstärka dessa i enlighet med nya EU-direktiv och

att dessutom tillföra att upphandlade företag ska acceptera att kommunen kan utföra tillsyn för kontrollera att kraven mellan kommun och företag följs och

att brott mot kommunens regelverk utgör grund för uppsägning av avtal och grund för skadeståndsanspråk från kommunens sida.

att kommunen har en målsättning att de nya riktlinjerna träder i kraft senast den 1 juli 2015.

En stark välfärd gynnar näringslivet

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det tecken på att något håller på att gå sönder. Moderaterna må ha haft goda intentioner med sin jobbpolitik men har tyvärr inte lyckats. Över 400 000 personer, motsvarande 8 procent, saknar ett arbete att gå till.

Tyvärr verkar den moderata kalkylen vara uppbyggd på att med fler i arbete ökar skatteintäkterna för landets kommuner vilket gör det möjligt att dra ner på statsbidragen till kommunerna. Men ökningen av sysselsättningen har uteblivit. Trots det har regeringen sänkt statsbidragen.

De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt inom både skola, omsorg och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting får allt tuffare att klara välfärdsuppdraget på grund av den övervältring av kostnader som den moderatledda regeringen bedriver mot kommuner och landsting.

Inte nog med att många kommuner fått se sina kostnader för bland annat försörjningsstöd skjuta i höjden sedan regeringen försämrade och fördyrade a-kassa 2006. Nu visar dessutom färska siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att statsbidragen till landets kommuner har krympt med motsvarande 10 miljarder kronor per år. Bara i våra kommuner innebär det över 200 miljoner kronor mindre att göra välfärd för 2014. Det motsvarar cirka 400 lärare eller tjänster inom omsorgen som så väl behövs i våra verksamheter.

Redan 2012 slog vi fast på debattsidan att denna övervältring motsvarar åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det kommunala ansvaret har sedan dess ökat ytterligare.

Och det slutar inte där. Idag lånar Sverige 240 miljoner kronor varje dag för att finansiera regeringens skattesänkningar – samtidigt som kommuner tvingas avstå välbehövliga resurser till välfärden.

Så här kan vi naturligtvis inte ha det. Sverige och landets kommuner står inför ett vägval i höstens val. Det får vara ett slut på en politik som sätter sänkta skatter före välfärden.

Vi är istället övertygade om att vi inte bara kan förena tillväxt och en hög välfärd, utan att de är varandras förutsättningar. Utan väl fungerande välfärdstjänster får vi ingen stark tillväxt inom näringslivet. Om föräldern hela tiden ska oroa sig för barnen på förskolan kan man inte koncentrera sig på jobbet. En skola som inte klarar av att ge en god utbildning gynnar inte vårt näringsliv. Om barnen tvingas åka från jobbet för att vården av föräldrarna inte fungerar då får vi inget starkt näringsliv.

Tillsammans för att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås

Peter Rosholm (S) kommunalråd Bollebygd

Lisa Dahlberg (S) kommunalråd Mark

Claes Redberg (S) oppositionsråd Tranemo

Mats Palm (S) kommunalråd Herrljunga

Stefan Carlsson (S) oppositionsråd Svenljunga

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn

Vi vill ha grönare mat i Ulricehamn

Våra ekosystem är vår mat, vårt dricksvatten och vårt syre. Hotas den biologiska mångfalden hotas vår existens. Klimatomställningen minskar inte din frihet, utan skapar en hållbar frihet – så att du kan arbeta, resa och bo i samklang med naturen. Likaså är omställningen till ekologisk produktion viktig. Den ekologiska odlingen behöver stöd för att öka.

Målet i Ulricehamns kommun är att 17 procent av inköpen av livsmedel ska vara ekologiska 2015. Det målet nådde vi redan 2013. Under 2008 avsattes 200 000 kronor för ekologiska produkter som då uppgick till 10,6 procent. Sedan dess har vi klarat av målet genom att minska svinn och säsongsplanera inköpen. Det är bra.

Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Nu har dessutom förvaltningen inget mål att arbeta mot. Från politikens sida är det viktigt att ge tydliga besked om vad vi förväntar oss.

S är beredda att sätta målet att andelen ekologisk mat år 2020 ska uppgå till minst 30 procent. Det är nästan en fördubbling på sex år. Det är tydligt och ambitiöst. I ett sätt att stimulera denna gröna omställning var vi beredda att avsätta medel i årets budget. Tyvärr blev det förslaget effektivt blockerat.

LRF:s Paul Christensson och Robert Larsson konstaterade den 1 februari på BT:s debattsida att kommunfullmäktige i Ulricehamn har diskuterat miljöinriktad upphandling av livsmedel. Det var i samband med behandlingen av en centerpartistisk motion. Syftet med motionen är att göra det möjligt för svenska bönder att kunna konkurrera på likvärdiga villkor vid upphandlingar.

Kravet är att köpa mat från dem som ger djuren en lite drägligare tillvaro än det vi har kunnat ta del av via media så många gånger. Det kravet, lika för alla, strider inte mot grundläggande principer. Tvärtom.

Socialdemokraterna välkomnar initiativet och har haft liknande förslag i våra budgetar under flera års tid. För vår del handlar det också om att se till kommuner inte konkurrerar ut svenska bönder genom att inte ställa krav som är i nivå med svensk lagstiftning. Det här är en viktig jordbruks- och landsbygdsfråga.

Vi ser nu att vi börjar få till en bredare politisk vilja i Ulricehamn att gå i denna riktning. Vår förhoppning är att Ulricehamn vid nästa upphandling, som sker i samarbete med flera andra kommuner i Boråsregionen, ska ställa krav som säkerställer en likabehandling av svenska bönder, som tryggar en rimligare behandling av djuren och som gör att våra barn och gamla kan äta med god aptit och gott samvete.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) Ulricehamn och Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun.

Så får vi fler i arbete

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det utmaningar. Arbetslösheten är nu den viktigaste. Moderaterna må ha haft goda intentioner med jobbpolitiken men har tyvärr inte lyckats.

När över 400 000 personer, eller drygt 8 procent av arbetskraften, inte har något jobb att gå till duger det inte att som Moderaterna konstatera att 270 000 fler arbetar idag jämfört med några år sedan. Befolkningen har under samma period ökat med det dubbla.

När flera företagsledare – inte minst i Ulricehamn – vittnar om att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens att rekrytera duger det inte att dra ned på arbetsmarknadsutbildningar och ta bort 16 000 högskoleplatser.

När resultaten i skolan sjunker duger det inte att lägga 20 gånger mer på ofinansierade skattesänkningar än på kvaliteten i förskolan och skolan. Sverige lånar idag 240 miljoner kronor om dagen till sänkta skatter.

Nu verkar idéerna slut. I höstas ställdes hälften av alla möten i arbetsmarknadsutskottet in på grund av att det inte fanns några förslag från regeringen att behandla.

Det här är naturligtvis inte bra. Det äventyrar de svenska företagens konkurrenskraft.

Socialdemokraterna vill få fart på Sverige och stärka företagens möjligheter att rekrytera och växa. Vårt viktigaste mål är att skapa fler jobb och se till att ­Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Grunden lägger vi genom att hålla ordning och reda i statens finanser. Men det räcker inte.

Sverige behöver en aktiv näringspolitik. Vi satsar på industriell forskning så fler av dagens idéer kan bli morgondagens produkter. Eftersom fyra av fem jobb ­skapas i små- och medelstora företag behöver vi ge dem förutsättningar att växa och anställa. En pusselbit är att avskaffa ansvaret för den andra sjuklöneveckan för företag.

En socialdemokratisk ­regering ska investera i utbildning och rusta människor genom fler platser på högskola, yrkeshögskola och kortare kurser till brist­yrken.

Men det stora problemet ligger redan i skolan. Förutom att skolresultaten ­rasar går nästan en fjärdedel av eleverna ut skolan utan gymnasiekompetens. Så kan vi inte fortsätta. Vi vill bland annat anställa fler special­pedagoger så att varje barn garanteras rätt stöd i tid. Vi vill också investera i lärarna och minska deras byråkrati så att de får mer tid att ägna sig åt barnen.

Så kan vi tillsammans stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa fler jobb och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Ann-Christin Ahlberg, riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet (S) och mig.

Bra samarbete med ideologiska skillnader

Ulricehamn har de senaste åren gynnats av flera positiva beslut. Lassalyckan, utbyggnaden av motorvägen och etablering av handels- samt industriföretag lägger också grunden för en fortsatt god utveckling av Ulricehamn.

Flera beslut har föregåtts av många och långa politiska diskussioner. Trots att samtliga partier haft egna utgångspunkter har vi kunnat resonera oss fram och ta flera av besluten i enighet över både parti- och blockgränser. Vi värnar samarbetet och är övertygade om att detta arbetssätt har varit till fördel för kommunens invånare.

Men det finns frågor som vi har svårt att tumma på. Framför allt av ideologiska skäl. Det borgerliga styret i Ulricehamns kommun har under mandatperioden bland annat försökt lägga ut driften av Sim- och sporthallen på entreprenad. Det slutade med att de borgerliga partierna tävlade om att sluta upp bakom vår linje – att behålla det i kommunal regi.

Vi har också lyckats mota bort förslag om att sälja ut vårt kommunala bostadsbolag, Stubo. Vi ser Stubo som ett alldeles för viktigt lokalt bostadspolitiskt verktyg för att göra sig av med.

I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, som de borgerliga partierna arbetat fram tillsammans, finns förslaget att införa så kallad utmaningsrätt i Ulricehamn. I praktiken innebär det att all kommunal verksamhet ska utsättas för konkurrens. Även detta förslag har vi lyckats förpassa till papperskorgen.

Samtidigt beklagar vi att det borgerliga styret valt att behålla vårdnadsbidraget, som bevisligen är en kvinno- och fattigdomsfälla. Med väljarnas stöd hoppas vi kunna riva upp det efter höstens val.

Vi vill samarbeta över blockgränserna även i fortsättningen. Men vi gör det utifrån våra ideologiska utgångspunkter.  Vi gör det för Ulricehamns bästa.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) Ulricehamn och mig.

Ge alla föreningar möjligheten till anläggningslån

Barn och ungdomar har möjlighet att utöva sin fritidssysselsättning tack vare de många ideella timmar som läggs ner i föreningar. Det ideella föreningslivet ger unika möjligheter till möten över generations- och etniska gränser som gör att människor blir sedda och blir en del av ett socialt sammanhang. Forskning visar även att föreningsaktiva barn och ungdomar mår bättre, har en mer positiv syn på livet och löper mindre risk att hamna i kriminalitet och missbruk.

Många föreningar har behov att både samordna sina aktiviteter och lokaler på ett och samma ställe, men också behov att bygga nytt eller renovera befintliga anläggningar. I Ulricehamn går UIFK i tankar att bygga en ny klubbstuga. På senare tid har vi också kunnat läsa om Södra Vings planer på att bygga en ny idrottsanläggning. Det är bra. Det visar att det finns en tro på framtiden och att barnen även imorgon kan få chansen att vara med.

Men många föreningar brottas med tuff ekonomi samtidigt som verkligheten kräver investeringar i anläggningar. Trots den goda viljan från företag, fonder och stiftelser täcker det inte kostnaderna i ett större projekt.

Därför föreslår Socialdemokraterna att kommunen ger alla aktiva föreningar möjlighet till att söka anläggningslån. Lånet ska stödja byggnation av fritidsanläggningar och ungdomslokaler.

Vi har låtit oss inspireras av flera andra kommuner i landet. I grannkommunen Borås ges föreningar redan denna möjlighet. Här finns också tydliga kriterier som föreningarna behöver leva upp till för att kunna ta del av lånet. Det handlar bland annat om allmänhetens behov av anläggningen, föreningens möjlighet att driva anläggningen ekonomiskt och nyttjandegraden. Dessutom ställs krav på att föreningen själv svarar för den största delen av finansieringen.

Lånet kan fungera som ett smörjmedel för att ge fler unga chansen att få utvecklas tillsammans med sina kompisar i föreningar i hela kommunen även framöver. Det vill vi socialdemokrater medverka till.

Debattartikel i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun.