Lika villkor hörnsten i svensk modell

Sverige är ett bra land att leva i. Vi svenskar är positiva till utveckling och förändring och har en lång historia av öppna gränser. Framtidens utmaningar har vi under det senaste århundradet mött genom omställning och kunskap.

Vi tycker att det är bra att arbetstagare kan komma hit med hopp om en bättre framtid. Vi ser också att vi som nation har ett behov av kompetens från andra länder. Men idag är vittnesmålen många om den rovdrift på utländsk arbetskraft som pågår i Sverige och som breder ut sig i allt fler branscher. Det handlar om lastbils- och taxichaufförer, byggnadsarbetare, lager- och industriarbetare. Företag som använder arbetskraft som följer svenska kollektivavtal slås ut när konkurrensneutraliteten rycks undan.

Orsaken till det beror bland annat på det systemskifte som den borgerliga regeringen har genomfört. 2009 avskaffades den så kallade arbetsmarknadsprövningen, en myndighets- och partsgemensam prövning om arbetskraftsbrist och arbetsgivares lämplighet, som varit en hörnsten i den svenska arbetstillståndsregleringen sedan 1967.

Istället har den borgerliga regeringen skapat ett system där utländska arbetstagare hamnar i en orimlig beroendeställning till sina arbetsgivare och blir lätta offer för exploatering. För den arbetstagare som beviljas arbetstillstånd i Sverige är rätten att uppehålla sig här knutet till den anställning man fått. Hot om utvisning blir ett effektivt medel för oseriösa arbetsgivare att kuva arbetstagare till att inte ställa krav på bättre arbetsvillkor eller söka hjälp.

Vi har svårt att förstå dem som försvarar en modell där svenska jobb konkurreras ut med odrägliga arbetsvillkor. Vi menar att politikens uppgift är att se till att företag kan konkurrera på likvärdiga villkor. Dessa villkor ska förbättras och konkurrenskraften stärkas. Men det får inte ske på bekostnad av försämrade arbetsvillkor. Social dumpning hör inte hemma i Sverige – inte ens på arbetsplatserna.

För oss får löntagare från alla världens hörn komma till Sverige och arbeta. Men det måste ske under kontrollerade former. Därför är det uppenbart att en myndighetskontroll av arbetskraftsinvandringen måste återinföras. Allt annat är att motarbeta svenska seriösa företag, den svenska kollektivavtalsmodellen och ett öppet och tolerant samhälle.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Peter Johansson, ombudsman IF Metall avdelning 34, Marie Sjöhem, ombudsman Transport avdelning 17 och mig.

Rapport För en skola i toppklass – ett samspel mellan riks- och lokalpolitik

Ulricehamn är en bra kommun på många sätt. Både kommunen och flera företag växer. Samtidigt som vi växer ställer det krav på att kommunen erbjuder välfärdstjänster av god kvalitet. Här har kommunen en läxa att göra – framför allt inom skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan och undervisningen. Nio av tio elever känner sig trygga. Men alltför många når inte målen och attityden till skolan förändras i årskurserna 7-9. Skolan behöver göra mer för att eleverna ska nå sin fulla potential.

Tyvärr sjunker resultaten i skolan i hela Sverige och har gjort så under de senaste sex åren. Det måste vi ta på allvar. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs framtidsinriktade reformer som gör Sverige och Ulricehamn bättre.

I rapporten ”För en skola i toppklass – ett samspel mellan riks- och lokalpolitik” presenterar Socialdemokraterna en sammanhållen politik med förslag presenterade i Ulricehamn och nationellt med fokus på att stärka Ulricehamn och Sverige som kunskapsnation.

 

Motion: Låt oss förbättra attityden till skolan

Skolan står inför utmaningar. Skolresultaten sjunker och klyftorna ökar. Undersökningar visar att svensk skola rasar snabbast av alla OECD-länder och att likvärdigheten försämras. Allt fler elever uppfattar tiden i skolan som bortkastad och känner liten tillhörighet med sin skola.

En ny studie visar att 2 procent av grundskolans elever i årskurs nio skolkar en dag i veckan eller mer. Det motsvarar cirka 10 000 elever räknat på grundskolans årskurser sex till nio där skolk är vanligast. Troligen är situationen liknande även i skolorna i Ulricehamns kommun. Mycket behöver göras. Men det är viktigt att göra rätt.

Vi behöver stärka attityden till utbildning och skolan – på flera nivåer. Samhället och arbetslivet kräver idag god utbildning. Det visar statistiken från Arbetsförmedlingen. Ungefär hälften av andelen arbetslösa ungdomar saknar gymnasieexamen.

I de länder som toppar PISA-undersökningen satsar eleverna, uppbackade av sina föräldrar, hårt för att nå goda resultat. Inlärning kräver både tid och ansträngning.

Vi behöver arbeta med att förändra attityder. Läraren är den viktigaste resursen för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential i skolan. Även rektors roll som pedagogisk ledare har stor betydelse.

Samarbetet med föräldrar, och andra vuxna förebilder, behöver förbättras. Vårdnadshavarna har en nyckelroll för elevernas skolresultat och bör verkligen involveras mer för att skapa förtroende och delaktighet. Därför är det angeläget att arbeta fram modeller för att de ska kunna axla rollen som viktiga och välkomnade medspelare – framför allt i grundskolans högre årskurser.

Målet ska vara att ”I Ulricehamns kommun skolkar inte eleverna”.

Jag föreslår att Ulricehamns kommun tar fram

–          En åtgärdsplan för att aktivt förebygga och ta itu med skolk på alla nivåer

–          En fungerande och aktiv policy för samverkan med vårdnadshavare

Kommunala insatser kan sätta fler i arbete

Många av företagen i Ulricehamn går bra. Flera expanderar och andra är i färd med att göra det. Visserligen har Ulricehamn en lägre arbetslöshet än riket men den är fortfarande relativt hög. Över 650 personer har inget arbete att gå till. En fjärdedel av dessa är 24 år eller yngre.

Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Vi är övertygade om att fler kan komma i sysselsättning genom att arbeta på ett annat sätt inom kommunens organisation. Som vi ser det behövs det genomföras en palett av insatser.

Handläggarna inom Socialtjänsten hanterar 100-120 ärenden per person. Det är på tok för många ärenden. Det gör att personalens kompetens inte tas tillvara. De personer som söker bistånd kan inte ges det stöd de behöver för att komma till en egen försörjning.

Antalet ärenden per handläggare behöver begränsas för att ge mer tid till individen. Låt en del av budgeterat försörjningsstöd användas till att aktivt hitta sysselsättning istället för passivitet med försörjningsstöd. Den här modellen har med framgång prövats i bland annat Borås.

En av de främsta orsakerna till att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är bristande utbildning. Vi vill tillföra resurser för att arbeta med unga personer i åldern 16-25 år som inte fullgjort gymnasiet. Kommunen har ett så kallat informationsansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 som inte studerar. Målet ska i första hand vara att lotsa personerna tillbaka till utbildning alternativt erbjuda hjälp i form av jobbsökaraktiviteter och praktik.

Vi vill också att personer med försörjningsstöd från kommunen och aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen ska kunna erbjudas anställning inom exempelvis äldreomsorg, städning, kök, eller skogslag under minst ett års tid. Kommunen ska fylla ut så att ersättningens storlek motsvarar ingångslönen inom Kommunals avtalsområde.

Slutligen vill vi att kommunens anställda – framför allt inom äldreomsorgen – ska få möjlighet att validera sina utbildningar. Det handlar om att de anställda ska kunna slutföra sin utbildning genom praktik. De teoretiska studierna genomförs samtidigt som man utför sitt ordinarie arbete. Men för att kunna genomföra praktik på en arbetsplats krävs att det finns en ersättare på den ordinarie arbetsplatsen. Vi menar att det rimligt att kommunen skjuter till medel för att täcka vikariekostnad och del av inkomstförlusten för dem som vill vidareutbilda sig.

Debattartikel publicerad I Ulricehamns tidning undertecknad av Pernilla Vikström och Celso Silva Goncalves.

God utbildning till alla viktigare än valfrihet

Skolan står inför utmaningar. Skolresultaten sjunker och klyftor ökar. Undersökningar visar att svensk skola rasar snabbast av alla OECD-länder och att likvärdigheten försämras. Något måste göras. Men det är viktigt att göra rätt.

Att förstatliga skolan löser inte skolans utmaningar. Så länge styrande partier prioriterar sänkta skatter före skolan blir resultatet därefter. I den senaste budgeten lades 20 gånger mer på sänkta skatter än på förskolan och skolan. Ett förstatligande förbättrar inte per automatik vardagen för skolans viktigaste resurs – lärarna. Statliga lärare har inte haft bättre löneutveckling än varken kommunalt och privat anställda.

Ett annat bekymmer är den fria etableringsrätten av friskolor i Sverige. De senaste åren har antalet friskolor vuxit upp som svampar trots att antalet elever inte har ökat i motsvarande omfattning.

Etableringarna motiveras med ”valfrihet” som tyngsta argument. Resultatet är många tomma stolar på flertalet skolor. Samma peng som tidigare användes till fulla klasser smetas nu ut på fler klassrum vilket gör att det blir mindre pengar över till själva innehållet.

Det är inte rimligt att ha stor överkapacitet bara för att det ska finnas valfrihet. Det är bättre att ge de skolor vi har tillräckliga resurser för att kunna ge undervisning av god kvalitet till alla elever. Därför har Socialdemokraterna i Ulricehamn konsekvent sagt nej till nyetableringar av gymnasier i Boråsregionen när kommunen haft möjlighet att yttra sig.

Tyvärr har vi inte fått gehör för vår linje. Det är till och med så att flera andra partier inte sett någon mening med att kommunen yttrar sig över huvud taget.

För att få ordning på de grundläggande utmaningarna och resultaten krävs att skolan sätts i första rummet. Socialdemokraterna vill minska klasserna så att lärarna får mer tid för varje elev. Lärarutbildningen måste utvecklas och yrket göras mer attraktivt. Vi investerar i en kompetensförsäkring för att utveckla läraryrket. Vi vill minska på administrationen och låta lärare vara lärare.

Dessutom ska alla elever ges möjlighet till professionell läxhjälp. Plånboken ska inte styra. Tidiga insatser har störst effekt. Elever ska inte behöva vänta på att få stöd. Därför behövs fler speciallärare och specialpedagoger. Eleverna ska ges möjlighet att läsa upp sina betyg under loven för att bli behöriga till gymnasieskolan.

Skolan ska prioriteras. Det ger framtidstro till elever, lärare och föräldrar.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland gruppledare Ulricehamn och Mattias Remar (S), förälder boende i Dalum.