Så bygger vi ett starkare Ulricehamn

Socialdemokraterna är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera växande företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen.

I takt med att företag expanderar, nya företag etablerar sig i kommunen och infrastrukturen blir bättre ökar behovet av fler bostäder. Långsiktigt behöver Ulricehamn en jämnare produktion av olika typer av boenden.

Nyligen lade Socialdemokraterna i Ulricehamn ett förslag att differentiera taxan för flerbostadshus i syfte att göra det billigare att bygga hyresrätter och stimulera ytterligare byggnation.

Generellt byggs det alldeles för lite i Sverige. Trots att vi blivit drygt en halv miljon fler i Sverige sedan 2006, är byggtakten lägre nu än då. Det är ingen hållbar utveckling.

Bristen på bostäder hindrar företag från att rekrytera den personal de behöver för att expandera. Det hindrar också arbetssökande från att flytta dit jobben finns. Ingen annan boendeform främjar rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden så mycket som hyresrätten. Bostadsbristen och den låga takten på nybyggnation försämrar möjligheten att nå vårt mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Det finns ingen enskild åtgärd som ensamt råder bot på bostadsbristen, och det finns ingen enskild aktör som ensam kan få fart på byggandet. Därför har S tidigare föreslagit en nationell byggpakt, där stat, kommuner, bostadsbolag och byggbolag gemensamt drar upp linjerna för vad varje enskild aktör kan göra och bör göra.

S har också föreslagit ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små hyreslägenheter. Det fanns fram tills den borgerliga regeringen tog vid. Stöden utvärderades av Boverket både 2005 och 2010, och de fann att stöden varit effektiva.

Nu går vi vidare med ytterligare förslag. Vi föreslår en tillväxtmiljard att fördelas till de kommuner som tydligt tar ansvar för byggandet av fler hyresrätter. Varje kommun ska ha möjlighet att få del av dessa medel på ett rättvist sätt utifrån hur många nya hyresrätter som byggs i förhållande till befolkningsmängd.

Förslaget är fullt ut finansierat och föreslås vara den miljard som M tog från landets kommuner och gav till några få utvalda. Ulricehamn kan genom byggande av alternativa boendeformer få tillbaka de 2 miljoner kronor som vi blev av med i det nya skattesystemet. För det krävs en socialdemokratisk regering. Med en stark politik bygger vi ett än starkare Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare för S, Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun och mig.

 

Motion: Handslaget om fler feriejobb

I Nynäshamns kommun har det under ett antal år bedrivits ett mycket framgångsrikt samarbete mellan kommunen och näringslivet för att skaffa fram sommarjobb åt skolungdomar. Där erbjuds fyra årskullar, de som slutat årskurs 9 på högstadiet till dem som slutat årskurs 3 på gymnasiet, sommarjobb och alla som lämnar in en ansökan garanteras arbete. Garantin inkluderar arbete i tre veckor. Av de sommarjobb som finns i Nynäshamn är 60 procent inom det privata näringslivet och resterande 40 procent inom den kommunala verksamheten. Det är en smart politik att samverka med näringslivet för att erbjuda många fler ungdomar sommarjobb.

Att prova på arbetslivet genom ett sommarjobb ger inte bara nyttiga erfarenheter och kontakter. Det stimulerar också unga att hålla sig undan från mindre lämpliga fritidssysselsättningar. Därför var Socialdemokraterna i Ulricehamn också beredda att utöka antalet platser inför i år.

Nynäshamns arbete för att ge fler unga chansen till feriejobb är ambitiöst och något som Ulricehamn bör inspireras av och ta sikte på.

Socialdemokraterna menar att Ulricehamns kommun ska arbeta för att garantera alla ungdomar feriejobb. För att komma dit är vi beredda att i ett första steg garantera alla 17- och 18-åringar feriejobb. Med de antalet feriejobb som kommuner erbjuder idag, 150 platser, motsvarar det cirka 30 procent av ungdomarna i två årskullar. Vi vill att Ulricehamns kommun arbetar för att göra ett handslag med det samlade näringslivet i Ulricehamn liknande det Nynäshamns kommun har gjort.

Med anledning av ovan föreslå vi kommunfullmäktige

att Näringsliv Ulricehamn AB, NUAB, ges i uppdrag att försöka arbeta fram en överenskommelse med näringslivet om att i ett första steg garantera alla ungdomar i minst två årskullar feriejobb.

Jämställdhet ger tillväxt

Europa står inför två ekonomiska huvudutmaningar. Dels att få fart på den haltande tillväxten. Den europeiska ekonomin har inte rört sig framåt på flera år. Dels utmaningen med en befolkning som åldras snabbt ska allt färre personer i aktiv ålder försörja en allt större grupp äldre.

En avgörande faktor är ökad jämställdhet. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort är ett utmärkt sätt att få ekonomin att växa och för att skapa fler jobb.

I Europa är den kvinnliga sysselsättningsgraden bara är 62 procent, vilket är 13 procentenheter lägre än för männen. Även om sysselsättningsgraden för kvinnor i Sverige är 77 procent, så har avståndet till männens 83 procent ökat. Samtidigt är ofrivillig deltid betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Jämställdhetsarbetet har stagnerat. Det måste bli ändring. Att ignorera jämställdhet är att sätta krokben för sig själv. Arbetsmarknaden och tillväxten i EU påverkar svenska jobb, eftersom den största delen av vår export går till länder inom EU. Vi anser att EU:s medlemsländer behöver driva ett aktivt jämställdhetsarbete och att Sverige ska visa ledarskap och ta täten genom att vara ett föregångsland.

Socialdemokraterna har presenterat ett 10-punktsprogram för ökad jämställdhet, tillväxt och jobb i Sverige och Europa. Det slår bland annat fast att en fungerande barn- och äldreomsorg är en avgörande nyckel till att göra det möjligt för kvinnor – och i viss utsträckning även män – att förvärvsarbeta.

Ofrivilliga deltider är över hela Europa både en orsak till och konsekvens av kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor används som reservarbetskraft genom att de har sämre anknytning till arbetsmarknaden än män – som i större utsträckning är fast anställda. Rätten till heltid är en viktig och genomgripande reform för att åstadkomma faktisk jämställdhet.

En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer. Särskilt viktig förefaller arbetsmiljöaspekten vara för kvinnor. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också mycket vanliga. Kvinnors sjukskrivningar är högre än mäns. Det är ett stort jämställdhetsproblem.

Därför behöver anslagen till Arbetsmiljöverket ökas så att inspektionerna kan bli mer omfattande. Dessutom behöver Sverige samla den svenska forskningen inom arbetsmiljö. Sverige och Europa tjänar på ökad jämställdhet.

Debattartikel undertecknad av Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet och mig.

Öppna dörrarna till utbildning

Den 15 april var sista chansen att söka till höstens högskoleutbildningar. Söktrycket till högskolor och universitet har ökat under flera år och förväntas i år bli rekordstort. Men många av dem som i dag söker till högskolan i hopp om att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden kommer att mötas av en stängd dörr. För samtidigt som fler än någonsin vill studera skär den moderatledda regeringen ned antalet platser.

Sedan 2010 har regeringen minskat antalet högskoleplatser med över 21 000 i Sverige. Det visar statistik från Universitetskanslersämbetet. För Högskolan i Borås innebär det att 836 studenter inte kunnat utbilda sig. Samtidigt har unga i åldern 19-25 år blivit fler, vilket ytterligare ökar konkurrensen om platserna.

Tyvärr har det tidigare ganska välfungerande samspelet mellan arbete och utbildning, människors möjligheter att ställa om mellan olika arbeten och företagens möjlighet att hitta rätt utbildad personal genom yrkesutbildning, krackelerat.

Från 2015 kommer regeringen inte att ge ett enda öre till denna för näringslivet så viktiga rekryteringsväg. Från de drygt 400 utbildningsplatserna som funnits i Boråsregionen är det snart noll kvar. Regeringen har sagt upp sitt ansvar för arbetsmarknadsfrågor.

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det kräver satsningar på utbildning så att unga kan skaffa sig den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Att investera i människors utbildning ska inte ses som en kostnad utan är en investering för framtiden.

Vi vill ge fler unga chansen att utbilda sig och öka sina möjligheter att få ett jobb. I vårt senaste förslag till budget investerade vi därför redan i år i 16 000 nya platser på högskolan och yrkeshögskolan. För oss är inriktningen klar: En socialdemokratiskt ledd regering kommer alltid att välja investeringar i kunskap och utbildning framför stora ofinansierade skattesänkningar.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén, kommunalråd Borås (S)

Lisa Dahlberg, kommunalråd Mark (S)

Peter Rosholm, kommunalråd Bollebygd (S)

Claes Redberg, oppositionsråd Tranemo (S)

Stefan Carlsson, oppositionsråd Svenljunga (S)

Mats Palm, kommunalråd Herrljunga (S)

Mattias Josefsson, oppositionsråd Ulricehamn (S)

 

 

Ingå gemensamt avtal med byggföretag om utveckling

Socialdemokraterna är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer och idag är vi över 23 000 invånare. Dessutom finns flera framgångsrika och växande företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen.

I takt med att företag expanderar, nya företag etablerar sig i kommunen och infrastrukturen blir bättre ökar behovet av fler bostäder.

Det behövs fler bostäder och framför allt behövs det fler aktörer som känner att de vill vara med och utveckla bostäder i Ulricehamn med olika boendeformer.

Socialdemokraterna vill att Ulricehamns kommun bjuder in byggföretag i syfte att teckna ett gemensamt intentionsavtal.

Efter votering valde Ulricehamn tystnad

Igår hade Ulricehamns kommun möjlighet att yttra sig kring etableringen av tre nya gymnasieskolor i Boråsregionen.

Det moderatledda styret i kommun gick fram med förslaget att Ulricehamns kommun inte skulle yttra sig över huvud taget. Från Socialdemokraterna förslog vi följande:

”Om fler elever söker till utbildningar som erbjuds av friskolor, påverkar detta de utbildningar som erbjuds inom ramen för ett samarbetsavtal inom Boråsregionen och för gymnasiet i Ulricehamns kommun. Merkostnaden för interkommunala ersättningar försämrar möjligheten att behålla utbildningsutbudet. Det minskande elevunderlaget och ökande antalet gymnasieskolor har medfört att det finns en överetablering av gymnasieplatser i regionen. Därför ska ansökan avslås.”

De senaste åren har antalet friskolor vuxit upp som svampar trots att antalet elever inte har ökat i motsvarande omfattning.

Etableringarna motiveras med ”valfrihet” som tyngsta argument. Resultatet är många tomma stolar på flertalet skolor. Samma peng som tidigare användes till fulla klasser smetas nu ut på fler klassrum vilket gör att det blir mindre pengar över till själva innehållet.

Det är inte rimligt att ha stor överkapacitet bara för att det ska finnas valfrihet. Det är bättre att ge de skolor vi har tillräckliga resurser för att kunna ge undervisning av god kvalitet till alla elever.

En självklarhet kan tyckas, men inte i Ulricehamns kommun. Tystnaden vann – efter omröstning. Så här tittar vi istället på under tystnad när antalet skolor och tomma stolar blir fler.

Valet ett vägskäl för arbetsvillkor

Ulricehamn är en expansiv kommun med flera framgångsrika företag. Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lämnar landet, har Ulricehamn ett bra logistiskt läge.

Alla vi som bor i Sverige och i Ulricehamn är beroende av utvecklingen i Europa. Flera företag och många arbetstillfällen i kommunen är direkt beroende av villkoren för export. Många villkor – både för företag och löntagare – avgörs av EU.

Företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Så är det inte inom alla branscher idag. Tydligast är det inom transportsektorn där många utländska åkare konkurrerar ut svenska genom att dumpa arbetsvillkor. Byggbranschen är en annan.

Europarådet har genom sin kommitté för sociala rättigheter riktat skarp kritik mot den svenska regeringen. Genom lex Laval vägras fackföreningar att agera för trygga svenska kollektivavtal och förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor i utländska företag som är verksamma i Sverige.

Att utjämna villkoren går att göra på två sätt. Den borgerliga regeringen har valt att konsekvent försämra arbetsvillkoren för svenska löntagare de senaste åren. Lagen om anställningsskydd, a-kassan och semesterlagen har försämrats. Dessutom har Arbetslivsinstitutet skrotats. Antalet arbetsmiljöinspektörer hos Arbetsmiljöverket lever idag inte ens upp till ILO:s kärnkonventioner.

Folkpartiet vill dessutom fortsätta att trasa sönder lagen om anställningsskydd genom att slopa turordningsreglerna. Genom att ständigt försämra för svenska löntagare utjämnar man långsiktigt skillnaden mellan svenska och utländska arbetsvillkor.

Det är dock inte den väg som Socialdemokraterna vill ta. Vi vill stoppa möjligheten att kunna utnyttja utländska åkare som konkurrerar ut de svenska. Läget är akut. Vi är beredda att ta time out mot det så kallade cabotaget, reglerna för tillfälliga inrikestransporter i andra länder än hemlandet. Det behövs dessutom resurser för att kontrollera att reglerna efterlevs. Det ska kosta att bryta regler.

Alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett var de kommer ifrån och oavsett bransch. Istället för att försämra de svenska arbetsvillkoren vill vi ändra lex Laval. Det innebär att fackföreningar ska kunna kräva svenska villkor och att det blir olagligt att konkurrera ut svenska arbetstillfällen genom försämrade arbetsvillkor. Vi säger nej till social dumpning – även på arbetsplatserna.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Klas Redin, industriarbetare och socialdemokrat.