Valet ett vägskäl för arbetsvillkor

Ulricehamn är en expansiv kommun med flera framgångsrika företag. Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lämnar landet, har Ulricehamn ett bra logistiskt läge.

Alla vi som bor i Sverige och i Ulricehamn är beroende av utvecklingen i Europa. Flera företag och många arbetstillfällen i kommunen är direkt beroende av villkoren för export. Många villkor – både för företag och löntagare – avgörs av EU.

Företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Så är det inte inom alla branscher idag. Tydligast är det inom transportsektorn där många utländska åkare konkurrerar ut svenska genom att dumpa arbetsvillkor. Byggbranschen är en annan.

Europarådet har genom sin kommitté för sociala rättigheter riktat skarp kritik mot den svenska regeringen. Genom lex Laval vägras fackföreningar att agera för trygga svenska kollektivavtal och förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor i utländska företag som är verksamma i Sverige.

Att utjämna villkoren går att göra på två sätt. Den borgerliga regeringen har valt att konsekvent försämra arbetsvillkoren för svenska löntagare de senaste åren. Lagen om anställningsskydd, a-kassan och semesterlagen har försämrats. Dessutom har Arbetslivsinstitutet skrotats. Antalet arbetsmiljöinspektörer hos Arbetsmiljöverket lever idag inte ens upp till ILO:s kärnkonventioner.

Folkpartiet vill dessutom fortsätta att trasa sönder lagen om anställningsskydd genom att slopa turordningsreglerna. Genom att ständigt försämra för svenska löntagare utjämnar man långsiktigt skillnaden mellan svenska och utländska arbetsvillkor.

Det är dock inte den väg som Socialdemokraterna vill ta. Vi vill stoppa möjligheten att kunna utnyttja utländska åkare som konkurrerar ut de svenska. Läget är akut. Vi är beredda att ta time out mot det så kallade cabotaget, reglerna för tillfälliga inrikestransporter i andra länder än hemlandet. Det behövs dessutom resurser för att kontrollera att reglerna efterlevs. Det ska kosta att bryta regler.

Alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett var de kommer ifrån och oavsett bransch. Istället för att försämra de svenska arbetsvillkoren vill vi ändra lex Laval. Det innebär att fackföreningar ska kunna kräva svenska villkor och att det blir olagligt att konkurrera ut svenska arbetstillfällen genom försämrade arbetsvillkor. Vi säger nej till social dumpning – även på arbetsplatserna.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Klas Redin, industriarbetare och socialdemokrat.

En stark välfärd gynnar näringslivet

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det tecken på att något håller på att gå sönder. Moderaterna må ha haft goda intentioner med sin jobbpolitik men har tyvärr inte lyckats. Över 400 000 personer, motsvarande 8 procent, saknar ett arbete att gå till.

Tyvärr verkar den moderata kalkylen vara uppbyggd på att med fler i arbete ökar skatteintäkterna för landets kommuner vilket gör det möjligt att dra ner på statsbidragen till kommunerna. Men ökningen av sysselsättningen har uteblivit. Trots det har regeringen sänkt statsbidragen.

De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt inom både skola, omsorg och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting får allt tuffare att klara välfärdsuppdraget på grund av den övervältring av kostnader som den moderatledda regeringen bedriver mot kommuner och landsting.

Inte nog med att många kommuner fått se sina kostnader för bland annat försörjningsstöd skjuta i höjden sedan regeringen försämrade och fördyrade a-kassa 2006. Nu visar dessutom färska siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att statsbidragen till landets kommuner har krympt med motsvarande 10 miljarder kronor per år. Bara i våra kommuner innebär det över 200 miljoner kronor mindre att göra välfärd för 2014. Det motsvarar cirka 400 lärare eller tjänster inom omsorgen som så väl behövs i våra verksamheter.

Redan 2012 slog vi fast på debattsidan att denna övervältring motsvarar åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det kommunala ansvaret har sedan dess ökat ytterligare.

Och det slutar inte där. Idag lånar Sverige 240 miljoner kronor varje dag för att finansiera regeringens skattesänkningar – samtidigt som kommuner tvingas avstå välbehövliga resurser till välfärden.

Så här kan vi naturligtvis inte ha det. Sverige och landets kommuner står inför ett vägval i höstens val. Det får vara ett slut på en politik som sätter sänkta skatter före välfärden.

Vi är istället övertygade om att vi inte bara kan förena tillväxt och en hög välfärd, utan att de är varandras förutsättningar. Utan väl fungerande välfärdstjänster får vi ingen stark tillväxt inom näringslivet. Om föräldern hela tiden ska oroa sig för barnen på förskolan kan man inte koncentrera sig på jobbet. En skola som inte klarar av att ge en god utbildning gynnar inte vårt näringsliv. Om barnen tvingas åka från jobbet för att vården av föräldrarna inte fungerar då får vi inget starkt näringsliv.

Tillsammans för att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås

Peter Rosholm (S) kommunalråd Bollebygd

Lisa Dahlberg (S) kommunalråd Mark

Claes Redberg (S) oppositionsråd Tranemo

Mats Palm (S) kommunalråd Herrljunga

Stefan Carlsson (S) oppositionsråd Svenljunga

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn

Min dotter är smartare än Reinfeldt

För nått år sedan hade min yngsta dotter, Ida, en låda med olika hål i som favoritleksak. Till varje hål fanns en tillhörande kloss. En var stjärnformad, en annan fyrkantig medan den tredje var rund.

Till saken hör att Ida är enveten. Det märktes när hon umgicks med sin låda. Även om det var stört omöjligt att få i den rundade klossen i det fyrkantiga hålet hade Ida gett sig den på att det skulle gå. Men trots att hon bankade, tryckte och nästintill satte sig på den lilla rundade klossen blev resultatet det samma: klossen ville inte gå i.

Arbetsförmedlingens veckostatistik har de senaste åren visat på samma resultat. Varje vecka kommer ungefär samma siffror: 10 000 får jobb, 10 000 lediga  platser rapporteras och 10 000 anmäler sig som arbetssökande.

Bekymret är att utöver de 10 000 som anmäler sig som arbetssökande är ytterligare 400 000 arbetslösa.

Ett annat bekymmer är att regeringen agerar ungefär som min dotter gjorde för nått år sedan. Man kör med ungefär samma metoder och förväntar sig ett annat resultat. Försämrad a-kassa, försämrad sjukförsäkring och sänkt skatt. Försämrad LAS, försämrad semesterlag och sänkt skatt. Försämrad arbetsmiljö, försämrad studieledighet och sänkt skatt. Alla dessa försämringar och sänkta skatter med motiveringen att det ska ge fler jobb.

Frågan är hur länge regeringen ska driva sin tes om att försämrade arbetsvillkor och sänkta skatter leder till fler jobb. Det senaste är att arbetslösa måste lämna in aktivitetsrapporter för att få ut någon a-kassa över huvud taget. Hur många fler jobb tror regeringen att det ger? Hur många fler veckor måste Arbetsförmedlingen leverera ungefär samma siffror? Hur många fler ska tvingas se sina möjligheter begränsas allt mer.

Min dotter Ida förstår idag att det grundläggande problemet med hennes klossar var att hon hade fel kloss vid fel hål. Idag har hon lärt sig hur man gör. Hon har lärt sig av egna misstag. Frågan är hur lång tid det ska ta för regeringen att förstå att det grundläggande problemet är att efterfrågan på företagens varor och tjänster är för låg. Sverige behöver till exempel massor av bostäder. Stimulera bostadsbyggandet. Det ger mycket nya jobb inom bygg- och tillverkningsindustrin.

Regeringen sitter fortfarande med fel klossar vid fel hål. Det dumma är att 400 000 personer och svensk industri blir drabbat av deras oförmåga att lära av sina egna misstag.

Krönika publicerad i IF Metall avdelning 34 medlemstidning.

Stefan Löfven vill framåt

Efter att ha läst ”Humlan som flyger” väcker Ann-Charlott Altstadt frågor om vad Stefan Löfven egentligen vill i Arbetet den 13 september. Hon betvivlar Löfvens politiska vilja och inriktning.

Jag menar att vår nuvarande partiordförande tydligt visar att han för det politiska arvet från Olof Palmes dagar vidare. I sitt tal från 1980 som numer går under rubriken ”Den svenska modellen” sa Palme:

”Den första förutsättningen är en samhällsutveckling i riktning mot utjämning och social rättvisa. Det krävs inte väldiga förändringar på kort tid men färdriktningen mot utjämningen ska vara alldeles klar. Människorna ska ha någonting att se fram emot.

Den andra förutsättningen är en samförståndspolitik som förmår att samla breda majoriteter i riksdagen och i folket. Det utesluter inte skarpa ideologiska motsättningar. Det utesluter inte heller hård politisk strid om så skulle vara men det förutsätter en strävan att i avgörandets stund nå en så bred förankring som möjligt. Även om det innebär att uppge något av den egna ståndpunkten för att kunna ta hänsyn till andra. Därigenom kan man uppnå den breda förankringen hos folket.”

Stefan Löfven för detta arv vidare in i 2010-talet. Min tro förstärks när jag tar del av de konkreta politiska förslag som Socialdemokraterna har presenterat under Stefan Löfvens ledning om a-kassa, sjukförsäkring och omställning till ett grönare och mer kunskapsdrivet samhälle.

Hans intentioner med PPM, den dagens söndertrasade skolpolitik och energipolitiken är bevis på att vår partiordförande vägrar förpassa sig till något block eller någon blockpolitik. Han står över det. Han vill ha blocköverskridande överenskommelser.

För mig är Stefan Löfven inte en högersosse. Han är heller inte en vänstersosse. Han är en sosse som vill framåt. Utifrån den verklighet och den vardag som omger oss idag vill han samla en så bred förankring som möjligt för att långsiktigt skapa en utjämning och som stärker svensk konkurrenskraft.

Insändare publicerad i tidningen Arbetet undertecknad av mig som socialdemokrat och medlem i IF Metall.

Sämre arbetsvillkor får inte fart på Sverige

Sverige är ett bra land att leva i. Men fler än 400 000 personer tvingas stanna hemma från jobbet. De har inget jobb att gå till. För Ulricehamns del innebär det drygt 600 personer.

Trots att den borgerliga regeringen har försämrat arbetsvillkoren med motivet att det skulle leda till fler jobb har det inte gett effekt.

Det enda den raserade a-kassan har lett till är att över 90 procent som arbetar heltid inte får ut en 80 procentig ersättning vid arbetslöshet. Idag staplas otrygga anställningar på varandra efter att Lagen om anställningsskydd har trasats sönder. Semesterlagen ger den som har en månadsinkomst på 24 000 kronor och inte omfattas av kollektivavtal mer än 4 000 kronor mindre i semesterersättning.

Men på Vists- och Hesters industriområde ökar inte efterfrågan på företagens produkter genom försämrade arbetsvillkor. Trots regeringens alla försämringar har Sverige högre arbetslöshet än jämförbara länder. Samtidigt finns företag som inte kan anställa – de inte hittar någon med rätt kompetens.

Sverige behöver en ny politik. För Socialdemokraterna är kampen mot arbetslösheten den viktigaste frågan. Därför har vi slagit fast ett tydligt mål: Sverige ska till 2020 öka antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. Vägen dit går inte via försämrade arbetsvillkor.

Istället har vi en politik som steg för steg bekämpar arbetslösheten, stärker resultatutvecklingen i skolan, överbryggar rekryteringsgapet och förbättrar ungdomars ställning på arbetsmarknaden.

Redan i höstas föreslog vi 35 000 utbildningsplatser i form av fler högskoleplatser, komvux och bristyrkesutbildningar. Det förstärker vi med bland annat en 90-dagarsgaranti för ungdomar. Unga ska jobba eller studera – inte vara arbetslösa.Vi ska också införa ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Utbildningskontraktet innebär att studier kan kombineras med praktik eller jobb och ska garantera den arbetslöse insatser som leder till en gymnasieexamen.

Samtidigt handlar det om att stimulera efterfrågan på varor och tjänster. Sverige har exempelvis brist på bostäder. Det är ingen naturlag att det är 40 procent dyrare att producera en hyresrätt i Sverige jämfört med Tyskland. Ett ökat bostadsbyggande skulle ge flera lokala industrier bättre förutsättningar.

Sverige kan bättre än idag. Det gynnar Ulricehamn och lokala företag.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av mig som socialdemokrat och medlem i IF Metall.

Sverige kan bättre!

Drygt 400 000 personer är arbetslösa i Sverige. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,6 procent. Över 100 000 av dessa är ungdomar mellan 18-24 år. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning.

Arbetslösheten väntas stiga. I november 2012 varslades närmare 9 900 personer om uppsägning varav 1 600 i Västra Götaland. Det är en ökning med cirka 30 procent jämfört med motsvarande månad 2011.

Samtidigt skär regeringen ned antalet studieplatser på högskolor och universitet. Under 2012 försvann 10 000 platser och under 2013 skär man bort ytterligare runt 6 000 platser. Det innebär att utbildningsnivån i Sverige sjunker. Samtidigt har antalet sökande till landets universitet och högskolor aldrig varit fler.

Regeringen har under sina år vid makten sänkt skatterna med över 120 miljarder kronor med motiveringen att det ska ge fler jobb. Flera experter och regeringens egna bedömare är kritiska till bland annat den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och den sänkta krogmomsens effekter. Dessutom har regeringen drivit igenom en rad försämringar för löntagare i form av försämrade villkor i lagen om anställningsskydd, semesterlagen och a-kassan.

Endast 4 procent av alla arbetslösa har 80 procent av sin tidigare inkomst i dagpenning. Över 40 procent, eller motsvarande närmare 2 000 personer, som var inskrivna som aktivt arbetssökande i november i Borås var inte berättigade till någon ersättning över huvud taget från a-kassan. Istället för att villkoren i a-kassan talar regeringen om ytterligare skattesänkningar och försämrade arbetsvillkor för löntagare.

Socialdemokratisk politik utgår från idén att det är efterfrågan på företagens varor och tjänster som skapar fler jobb. Samtidigt behöver vår konkurrenskraft stärkas mot omvärlden. Sverige och Boråsregionen ska inte konkurrera med försämrade arbetsvillkor utan med kunskap.

Socialdemokraterna har på riksplanet föreslagit massiva utbildningsinsatser för unga, bland annat ungdomskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieutbildning och yrkesintroduktionsprogram för unga. Dessutom investerar vi i närmare 700 utbildningsplatser i Boråsregionen i bland annat Borås högskola och kommunal vuxenutbildning.

Även om det är regeringen som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken kan vi som kommunpolitiker inte ställa oss på läktaren och se på när regeringen inte tar ansvar. Även om våra verktyg är trubbiga behöver vi göra vad vi kan. Vi har i våra kommuner bland annat föreslagit ett lokalt kunskapslyft för unga under 25 år utan gymnasieutbildning, aktivt arbete med att växla bidrag mot arbete för personer med försörjningsstöd och att vid upphandlingar i största möjliga mån ställa krav på lärlingsplatser och praktikplatser.

Sverige och Boråsregionen kan bättre – med tydliga politiska ambitioner. Det har Socialdemokraterna.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén, kommunalråd (S) Borås

Pelle Pellby, kommunalråd (S) Mark

Mattias Josefsson, oppositionsråd (S) Ulricehamn

Niclas Hillestrand, ordförande IF Metalls avdelning Borås

Marie Sjöhem, ordförande LO-facken Borås/Bollebygd

Peter Rosholm, oppositionsråd (S) Bollebygd

Stefan Carlsson, oppositionsråd (S) Svenljunga

Rapport: Sverige kan bättre!

Drygt 400 000 personer är arbetslösa i Sverige. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,6 procent. Över 100 000 av dessa är ungdomar mellan 18-24 år. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning.

Arbetslösheten väntas stiga. I november 2012 varslades närmare 9 900 personer om uppsägning varav 1 600 i Västra Götaland. Det är en ökning med cirka 30 procent jämfört med motsvarande månad 2011.

Regeringens medicin är sänkta skatter, försämrade arbetsvillkor och färre utbildningsplatser. Socialdemokratisk politik utgår från idén att det är efterfrågan på företagens varor och tjänster som skapar fler jobb. Samtidigt behöver vår konkurrenskraft stärkas mot omvärlden. Sverige och Boråsregionen ska inte konkurrera med försämrade arbetsvillkor utan med kunskap.

Rapporten ”Sverige kan bättre!” visar på vad en socialdemokratisk rikspolitik hade inneburit för Boråsregionen och vad Socialdemokraterna driver för jobb- och utbildningsfrågor i kommunerna.