Kommunala insatser kan sätta fler i arbete

Många av företagen i Ulricehamn går bra. Flera expanderar och andra är i färd med att göra det. Visserligen har Ulricehamn en lägre arbetslöshet än riket men den är fortfarande relativt hög. Över 650 personer har inget arbete att gå till. En fjärdedel av dessa är 24 år eller yngre.

Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Vi är övertygade om att fler kan komma i sysselsättning genom att arbeta på ett annat sätt inom kommunens organisation. Som vi ser det behövs det genomföras en palett av insatser.

Handläggarna inom Socialtjänsten hanterar 100-120 ärenden per person. Det är på tok för många ärenden. Det gör att personalens kompetens inte tas tillvara. De personer som söker bistånd kan inte ges det stöd de behöver för att komma till en egen försörjning.

Antalet ärenden per handläggare behöver begränsas för att ge mer tid till individen. Låt en del av budgeterat försörjningsstöd användas till att aktivt hitta sysselsättning istället för passivitet med försörjningsstöd. Den här modellen har med framgång prövats i bland annat Borås.

En av de främsta orsakerna till att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är bristande utbildning. Vi vill tillföra resurser för att arbeta med unga personer i åldern 16-25 år som inte fullgjort gymnasiet. Kommunen har ett så kallat informationsansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 som inte studerar. Målet ska i första hand vara att lotsa personerna tillbaka till utbildning alternativt erbjuda hjälp i form av jobbsökaraktiviteter och praktik.

Vi vill också att personer med försörjningsstöd från kommunen och aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen ska kunna erbjudas anställning inom exempelvis äldreomsorg, städning, kök, eller skogslag under minst ett års tid. Kommunen ska fylla ut så att ersättningens storlek motsvarar ingångslönen inom Kommunals avtalsområde.

Slutligen vill vi att kommunens anställda – framför allt inom äldreomsorgen – ska få möjlighet att validera sina utbildningar. Det handlar om att de anställda ska kunna slutföra sin utbildning genom praktik. De teoretiska studierna genomförs samtidigt som man utför sitt ordinarie arbete. Men för att kunna genomföra praktik på en arbetsplats krävs att det finns en ersättare på den ordinarie arbetsplatsen. Vi menar att det rimligt att kommunen skjuter till medel för att täcka vikariekostnad och del av inkomstförlusten för dem som vill vidareutbilda sig.

Debattartikel publicerad I Ulricehamns tidning undertecknad av Pernilla Vikström och Celso Silva Goncalves.

Annonser

Skapa rimliga arbetsvillkor – avskaffa delade turer

Alla som arbetar i kommunens organisation ska ha rätt till heltidstjänst. Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, alla ska kunna leva på sin lön och kunna planera sin familjesituation. Det slog kommunfullmäktige nyligen fast efter initiativ från Socialdemokraterna.

Vi välkomnar en så bred politisk uppslutning kring vårt förslag. Vi hoppas på lika stor uppslutning när vi tar nästa steg: avskaffa de delade turerna!

I flera kommuner har man framgångsrikt arbetat med att avskaffa delade turer. Med de goda exemplen som utgångspunkt formulerar Socialdemokraterna i Ulricehamn följande politiska mål:

Den normala anställningsformen i Ulricehamns kommun är heltid och tillsvidareanställning med möjlighet till partiell tjänstledighet för den som önskar. Ofrivilligt deltidsanställda ska inte förekomma. Av den arbetade tiden i Ulricehamns kommun ska max 5 procent utföras av timanställd personal. Arbetstiden ska vara sammanhållen. ”Delade turer” ska avskaffas (minimeras). Kvaliteten i verksamheten ska öka.

I Ulricehamn arbetar cirka 500 personer inom äldreomsorgen och omsorgen av funktionsnedsatta.  Cirka 80 procent, det vill säga 400 personer, omfattas av delade turer. Det motsvarar 20 procent av samtliga anställda i Ulricehamns kommun.

I våras tecknade Kommunal nytt riksavtal med motparten SKL. I avtalet fanns följande skrivningar med om delade turer:

”…delade turer ska minimeras. Uppgörelsen innebär att vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen.”

Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Vi vill mer. Det krävs krafttag för att komma tillrätta med delade turer. Vi förringar inte de utmaningar det innebär att bryta med invanda mönster hos både arbetsgivare och anställd. Men vi räds inte uppgiften.

Vi nöjer oss inte med att gömma oss bakom argument att det skulle innebära högre kostnader. Vi socialdemokrater menar att det går att lösa utan alltför stora omställningar. Det handlar om att se kommunen som en större arbetsgivare än den enskilda arbetsplatsen likväl som att se förtjänsterna med ett avskaffande. För oss är avskaffandet av delade turer en arbetsmiljöfråga och en anständighetsfråga. Det handlar också om att kommunen ska ha rimliga arbetsvillkor som säkerställer den långsiktiga personalförsörjningen. Anställda i kommunen ska kunna leva på sin lön och ha en dräglig familjesituation.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och Celso Silva Goncalves, kommunstyrelsen (S).

Låt oss utreda kommunens ägande av fastigheter

Ulricehamn är en vacker kommun som har alla möjligheter att fortsätta utvecklas. I flera delar är vi på rätt väg med investeringar i skola, äldreomsorg och Lassalyckan. Men för att fortsätta utvecklas krävs ytterligare investeringar.

Den borgerliga regeringens kallhamrade politik mot landets kommuner har satt sina spår även i Ulricehamn. Inom en rad områden har ansvar vältrats över utan att kommunen kompenserats ekonomiskt. Dessutom har statsbidragen frysts. Vi bedömer att det sammanlagt motsvarar 30 miljoner kronor eller en höjd kommunal skatt med 70 öre.

Inför årets budget föreslog vi en skattehöjning där en tredjedel lades direkt på resultatet. Allt för att vi skulle ha mer pengar till investeringar. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten istället att rösta igenom en budget med mycket svagt resultat.

Vi menar att trots att kommunen de senaste åren lagt över 140 miljoner kronor i investeringar i skolor och äldreboende behövs mer. Dessutom anser vi att ett nytt centralt placerat bibliotek är helt avgörande för att kommunen ska växa och för att stadskärnan ska blomma ytterligare.

Vi vet att även den moderatledda majoriteten ser över alternativ till finansiering. Låt oss vara tydliga med vår ståndpunkt. Vi säger nej till utförsäljningar av kommunala bolag. Men att sitta på läktaren och bara säga nej är inte vår melodi.

Kommunen äger idag fastigheter till ett bokfört värde av 600 miljoner kronor. Kommunen har ett uppskjutet underhåll som motsvarar åtminstone 60 miljoner kronor. Till det kommer löpande och akuta underhåll.

Vi, både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, är beredda att göra en utredning om att avyttra fastigheter och därmed avhända oss makten att använda underhåll av fastigheter som en regulator i budgeten.

Utredningen ska också se över alternativet att framtida investeringar görs av en privat aktör där kommunen går in som hyresgäst. Slutligen ska de båda alternativen ställas mot ökad belåning och konsekvenserna av att behålla nuvarande driftsform.

Det här förslaget skulle kunna uppfattas som en kontroversiell fråga för oss. Men inom bland annat den s-styrda regionen i Västra Götaland har denna driftsform varit aktuell under många år.  Och att avstå fortsatta investeringar är betydligt sämre alternativ. Vi tror på kommunen. Vi tror på fortsatt utveckling.

Enögda frågor om kommunens flyktingmottagning

Socialdemokraternas utgångspunkt för kommunens flyktingmottagande är inte business. Det är inte geschäft. Det handlar inte om klirr i kassan eller minusresultat.

 Mottagandet av flyktingar handlar om solidaritet och omtanke. Det handlar om att ge människor en fristad, människor som drivs på flykt och förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som drivits på flykt från sitt hemland.

Därmed blir den första frågan felställd från Sverigedemokraternas Niclas Sunding när han frågar om vad flyktingmottagandet har gett i överskott. Jag ser en milsvidd skillnad i denna fråga och den fråga jag själv ställde till kommunstyrelsens ordförande nämligen; vad kostar kommunens flyktingmottagande och hur finansieras det?

Ingen verksamhet i kommunen ska undanhållas från politikens krav på att arbetet ska bedrivas seriöst, korrekt och målmedvetet. Jag ser ingen anledning att undanhålla denna verksamhet från politikens kritiskt granskande blickar. Verksamheten i sig ska tåla dagens ljus. Likväl som all annan verksamhet som kommunen bedriver. Eller vad är skillnaden?

Därmed frågar jag om Niclas Sunding skulle kunna tänka sig att ställa samma fråga om någon annan verksamhet i kommunen, det vill säga; hur mycket har skolan gett i ekonomiskt överskott? Eller hur mycket har äldreomsorgen gett i ekonomiskt överskott? Eller varför inte, vad har kommunens omsorg för funktionsnedsatta gett i ekonomiskt överskott? All denna verksamhet finansieras delvis med statligt stöd.

Min dotter har haft problem med laktos. Laktosfria produkter kostar mer än det vanliga sortimentet. Ska jag eller min dotter, enligt Sunding, ha dåligt samvete för det? Ska jag känna att jag har belastat skattebetalarna extra? Kommer du att ställa frågor kring specialkost för andra grupper i samhället? Kommer min dotter, blond med blåa ögon, utsättas för samma kritiska granskning vad det gäller kosten, Niclas? Eller är du så hatiskt fäst vid en grupp att du stirrar dig blind på den?

Låt mig också förtydliga, herr ordförande, att flyktingmottagande inte ska förväxlas med invandring. Det är något helt annat. Invandrare är människor som av fri vilja väljer att bosätta sig i vårt vackra land. Skälen till det kan vara många. Det kan vara jobb, kärlek eller en längtan eller saknad efter vårt vackra land och vår kultur.

Och saknad kanske är det rätta ordet. För tittar vi på statistiska centralbyråns uppgifter från 2009 är det största ursprungslandet bland våra invandrare vårt eget land, Sverige. Människor som varit utomlands och arbetat eller studerat i ett antal år för att sedan känna en längtan att komma tillbaka. Det kan också vara spetskompetens som svenskbaserade företag väljer att rekrytera utomlands och i det avseendet tror jag företaget tar föga hänsyn till individens nationella bakgrund.

Herr ordförande, likväl som jag inte kan ställa frågan till kommunstyrelsens ordförande; hur många nya arbetstillfällen skapar flyktingarnas konsumtion i form av mat, kläder, telefoner och abonnemang och så vidare? Eller hur mycket har fastighetsägare i intäkter för lägenheter och lokalhyra för affärsverksamheter för de som valt att starta eget, så kan jag ställa frågan, som Niclas Sunding gör; hur många procent av flyktingarna har ett reguljärt arbete?

Det ligger nämligen utanför ordförandens och kommunens möjlighet att överblicka. Och jag tyckte att kommunstyrelsens ordförande var relativt tydligt med det i sitt svar i samband med att er motion om ett mångkulturellt bokslut besvarades tidigare i år. Men uppenbarligen har inte signalen gått fram. Det har inte kopplat.

Det är tragiskt, herr ordförande, att vi år 2011, i en så kallad kunskapsnation som Sverige uppvisar sådana flagranta kunskapsbrister som kanaliseras genom Sundings interpellation. Men skam den som ger sig. Visserligen gör det mig bekymrad. Men det sägs att repetition är kunskapens moder och jag känner att politikens uppslutning kring kvaliteten i skolan har fått en ny dimension.

En hicka kan spräcka kommunens budget

Här är mitt tal i fullmäktige inför beslutet om 2011 års budget:

Presidium, ulricehamnare,

Ulricehamn är en vacker kommun som har goda förutsättningar att utvecklas och växa. Vårt geografiska läge ger oss rejäla möjligheter att ta del av tillväxten som vi ser i våra större grannkommuner både vad det gäller fler invånare och företag.

Men för att lyckas ställer det ett antal krav på kommunen; sunda finanser, realistiska ekonomiska resurser till våra verksamheter, väl avvägda och prioriterade mål och en tro på att politiken kan göra skillnad.

Men de ekonomiska förutsättningarna för nästa års budget kunde ha varit bättre. Ulricehamn är till ytan den största kommunen i Västra Götaland. Vi har en av de lägsta skattesatserna i länet. Vi har en rad nödvändiga investeringar som behövs för att kommunen ska kunna utvecklas. Dessutom sätter lågkonjunkturen djupa avtryck på intäktssidan. Som grädde på moset har vi en borgerlig regering som ökar kommunernas ekonomiska ansvar men som vägrar att skjuta till medel. Som exempel kan nämnas att kostnaden för försörjningsstödet, socialbidraget, har ökat med sex miljoner kronor på årsbasis. Detta sammantaget är en ekvation som inte går ihop.

Den borgerliga majoritetens budget bygger på det förslag som tjänstemännen tvingats arbeta fram för att den borgerliga majoriteten så enögd håller fast vid skattesatsen och innebär i runda tal besparingar på 20 miljoner kronor. Då ska vi komma ihåg att inför i år fick våra skolor, äldreboenden och verksamheter för funktionsnedsatta klara sig på betydligt mindre resurser än året innan. Och vi ska också komma ihåg att flera verksamheter idag går med underskott. Kommunstyrelsen har under året också vidtagit extra besparingsåtgärder för att klara årets ekonomi.

Inför nästa år väntar än mindre resurser. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsätter sig inte besparingsområdena men vi ifrågasätter summorna. Till exempel ska antalet korttidsplatser reduceras och ge 1,5 miljoner kronor till kassan. Samtidigt kan vi konstatera att närvårdsavtalet med primärvården ännu inte är klart. Innan vi har säkerställt att kvaliteten i verksamheten inte äventyras kan vi inte plocka bort resurser. Vi borde också ha tagit lärdom från i år då vi gick in med ett besparingskrav på miljonen kronor för att lägga ut verksamheter på intraprenad men som, när förslaget mötte verkligheten, inte kunde verkställas.

Likaså anser Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att det är bra att vi inför en bemanningspool. Det är klassiskt vänsterorienterat förslag. Vi har absolut inga bekymmer med det. Tvärtom. Men vi ifrågasätter om det verkligen kan ge besparingseffekter från år ett.

Tjänstemannaförslaget innehåller också personalreduceringar. Nettoeffekten ska vara en neddragning på 8 miljoner kronor. Samtidigt räknar tjänstemännen med puckelkostnader när nya förvaltningsorganisationen införs. Det innebär att bruttobesparingen i antalet tjänster blir än högre än 16 årsarbetare som det skrivs om i underlaget. Dessutom lämnar inte alla vid årsskiftet, vilket innebär att än fler tjänster måste beröras om vi ska uppnå besparingskravet. Vid direkta frågor var alla dessa tjänster ska tas bort kan ingen ge några tydliga svar. Det kan vi inte acceptera.

Likaså ser vi positivt på att avyttra tomma lokaler. Men förslaget att sälja Trädets och Älmestads skola innebär att fastigheterna behöver säljas innan årsskiftet för att få helårseffekten av den tänkta besparingen.

Jag noterar också att Centerpartiet inte hade några synpunkter på förslaget i kommunstyrelsen. Det parti som i valrörelsen lovade att öppna Älmestads skola 2012 igen. Knappt två månader efter valet går man med på att sälja fastigheten.

Låt mig också vara tydlig med att jag inte vill uppleva ytterligare en historia liknande den som skedde i Älmestad i våras där er alliansbroder Anders Dahlén blev utskälld efter noter och tjänstemän idiotförklarade. Nu är ni med och fattar beslutet. Stå för det sedan också. Låt era beslut ha en längre levnadstid än era vallöften.    

Så kommer vi till kapitlet Stubo där den borgerliga majoriteten följer tjänstemannaförslaget och höjer borgensavgiften till 3,5 miljoner kronor. Det är dock ännu oklart hur det exakta nya regelverket för kommunala bostadsbolag ska tolkas. I praktiken innebär förslaget på sikt höjda hyror med 250-300 kronor i månaden eller drygt 3 000 kronor per år för att finansiera avgiften. Ulricehamn kommer att sticka ut i Sverige vad det gäller avgiftens storlek. Vi ser med oro hur detta kan slå mot vårt bostadsbestånd, särskilt i våra mindre samhällen där marknadskrafterna inte är fullt så starka.

Den borgerliga majoritetens attityd är på sätt å vis att jämföra med fundamentalistiska feminister som kräver att männen ska avstå all makt med tanke på man innehaft den så länge. Nu är det kvinnornas tur, bort med alla män. För i praktiken innebär borgensavgiften av den här storleken att bostadsmarknaden blir kraftigt snedvriden, till Stubo:s nackdel. Bolaget får dyrare villkor än privata aktörer.

Samtidigt som vi egentligen, enligt min mening, dubbelbeskattar våra invånare som bor hos Stubo lyckas den borgerliga majoriteten att presentera ett långsiktigt hållbart resultat. Ert mål är ett resultat som motsvarar minst 2 procent av omslutningen. Men i ert budgetförslag kommer vi knappt upp 1 procent. Och 2012 ser det ut att bli än värre. Och då har halva mandatperioden gått utan att vi klarar av att leva upp till de ekonomiska mål som ni vill slå fast. Det räcker att börsen får hicka en gång så är vårt resultat helt åt fanders. Jag ser det som mycket sannolikt att kommunstyrelsen tvingas till nya besparingskrav under året liknande de som vi tvingats till i år.

Ett allt för svagt resultat hotar på sikt kommunens ekonomi och äventyrar därmed både verksamhet och investeringar. Vi tar det här på allvar och använder en närmare tredjedel av skattehöjningen enbart till resultatförbättring. Men vi ser också att det finns ett utrymme 2013 för justering nedåt av skatten i vårt förslag.

Ulricehamn har en ungdomsarbetslöshet kring 13 procent. Samtidigt står kommunen inför ett generationsskifte. Dessa två utmaningar kan vändas till en möjlighet men endast genom att riktade resurser avsätts. Vi fördubblar anslaget till omställningsåtgärder.

Ulricehamn har under 2010 tvingats till färre pedagoger, lärare och barnskötare i förskolan och skolan. Samtidigt gör Tingsholmsgymnasiet under 2010 ett underskott på 1,8 miljoner kronor. Den nya gymnasiereformen som träder i kraft 2011 medför också ett ökat ansvar.

Vi föreslår att sammanlagt 4 miljoner kronor skjuts till genom att också samtidigt avskaffa vårdnadsbidraget.

Inför 2010 förstärktes vård- och omsorgsnämndens budget med 3 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för försörjningsstöd. Vi ser med oro att denna ramförstärkning inte räcker i år utan överskrids med 1,7 miljoner kronor. Arbetsmarknaden är fortsatt osäker även om en viss återhämtning har skett från mycket låga nivåer.

Men för att säkerställa kvaliteten inom omsorgen skjuter vi till ytterligare medel till försörjningsstöd. Bedöms utrymmet vara mer än tillräckligt ska överskjutande medel föras till äldreomsorgen. Den har de senaste åren tagit stryk på grund av försörjningsstödet ökade kostnader.

Ulricehamns kommun har ett fastighetsbestånd till ett värde av drygt 1 miljard kronor. Underhållet är eftersatt. I år har vi på grund av en mager borgerlig budget tvingats att fatta beslut om att öka det uppskjutna underhållet med ytterligare 3 miljoner kronor. Det uppskjutna underhållet börjar nu närma sig 50 miljonersstrecket.

Vi avsätter 3 miljoner extra för nästa budgetår, motsvarande den summa som vi i år ålade tjänstemännen att spara in på underhållet och kommer därmed upp i ett underhåll motsvarande 120 kronor per kvadratmeter.

Slutligen, ta bort alla papper i kommunen, det sista du tar bort är målen för god ekonomisk hushållning. Det är kring det här dokumentet, fundamentet, som kommunens verksamheter är uppbyggda. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ringar in tre områden som strategiskt viktiga för att ha god ordning i vår ekonomi. För det första att skapa förutsättningar inom alla verksamheter för 25 000 invånare år 2020. För det andra att sätta upp personalpolitiska mål kring sjuktal, trivsel och utvecklingsmöjligheter. Och för det tredje; tydliga mål för vårt fastighetsunderhåll. Genom dessa tre enkla och tydliga mål får vi en framtidsinriktad kommun som har kontroll på i runda slängar 85-90 procent av våra kostnader. Vad den borgerliga majoriteten har ringat in i sitt förslag är, för att uttrycka sig modest, en aning oklart.

Men jag ser dock under rubriken finansiella mål i ert förslag att skattesatsen ska anpassas efter rådande ekonomiska situation. Innebär inte det att skattesatsen ska höjas i det läge vi befinner oss nu, åtminstone för att förstärka resultatet?

En budget för hållbar ekonomi och god kvalitet

Alla barn ska ha rätt till en bra start i livet och en bra kvalitet i förskola och skola. Ulricehamn har under 2010 tvingats till färre pedagoger, lärare och barnskötare i förskolan och skolan på grund av en mager borgerlig budget. I vissa fall talar vi om en halvering av personaltätheten. I förskolan är lärartätheten nere på anmärkningsvärda 5 årsarbetare per 100 elever i snitt. Resultaten i grundskolan är oroväckande. Endast en handfull kommuner i länet har sämre resultat än Ulricehamn.

Dessutom har Ulricehamn en ungdomsarbetslöshet kring 14 procent. Parallellt står kommunen inför ett generationsskifte. Dessa två utmaningar kan vändas till en möjlighet men endast genom att riktade resurser avsätts.

Men de ekonomiska förutsättningarna kunde ha varit bättre. Ulricehamn är till ytan den största kommunen i Västra Götaland. Vi har en av de lägsta skattesatserna i länet. Vi har en rad nödvändiga investeringar som behövs för att kommunen ska kunna utvecklas. Vi har en lågkonjunktur som sätter djupa avtryck på intäktssidan. Som grädde moset har vi en borgerlig regering som ökar kommunernas ekonomiska ansvar men som vägrar att skjuta till medel. Som exempel kan nämnas att kostnaden för försörjningsstödet, socialbidraget, har ökat med sex miljoner kronor på årsbasis. Detta sammantaget är en ekvation som inte går ihop.

Det är med de här förutsättningarna som samarbetspartierna tvingas föreslå en skattehöjning 2011 med 75 öre för att samtidigt kunna se invånarna i ögonen och garantera kvaliteten. Samtidigt ser vi att det preliminärt finns ett utrymme till en skattesänkning 2013 med 25 öre.

Ideologisk struts kramar hellre skattesats än kvalitet

Bo Högborn har tidigare i år på ledarplats i Ulricehamns tidning väckt tanken om ett samarbete mellan S och M i kommunen. Jag avfärdade då tanken som kall eftersom vi i ideologiska frågor står alldeles för långt ifrån varandra.

Idag, fem dagar efter valet, blev våra värderingsmässiga utgångspunkter ånyo tydliga. I samband med budgetöverläggningar inför nästa år presenterade tjänstemännen ett förslag. Utifrån de tydliga politiska signalerna man fått från Ulricehamns största borgerliga parti innehöll förslaget ingen skattehöjning men väl neddragningar på sammanlagt 20 miljoner kronor.

Jag frågade då efter en konsekvensbeskrivning – vad dessa neddragningar kan väntas få för följder.

Moderaternas Carljohan Molander avfärdade behovet av en beskrivning och hävdade att det lägger grunden för att argumentera för en skattehöjning.

Carljohan Molander vill inte se konsekvenserna av hans skattesatskramarpolitik. Han kör hellre likt strutsen med sopa-under-mattan-taktiken, blunda och kör, rör-inte-min-skattesats.

Lyckligtvis fann övriga borgerliga partier mitt förslag om en konsekvensbeskrivning som högst relevant. Förslaget är att den största delen av besparingarna ska hämtas hem i nuvarande vård- och omsorg och barn- och utbildning. Vi får vänta och se vad det får för konsekvenser. Men mindre barngrupper, en satsning på förbättrad kvalitet i skolan och fler händer inom äldreomsorgen lär denna besparing inte innehålla.

Att tillägga: I frågor som inte är av ideologisk karaktär är dialogen med det största borgerliga partiet fortsatt god.