Dags att förbättra arbetsmiljön i EU

Arbetsmiljöarbetet i Europa har de senaste åren devalverats. På EU-nivån har arbetsmiljöagendan delvis lagts på is. På nationell nivå har neddragningar genomförts på flera håll. Den svenska regeringen, till exempel, har skrotat stora delar av arbetsmiljöforskningen genom att stänga Arbetslivsinstitutet och har riktat drastiska nedskärningar mot såväl Arbetsmiljöverket som företagshälsovården.

Nu betalar löntagarna priset. Framför allt drabbas kvinnorna. Tendensen är att de arbetsrelaterade sjuktalen stiger på bred front. De har ofta med organisatoriska eller psykosociala faktorer att göra och slår klart hårdare mot kvinnor än män. Stress och press gör att framför allt kvinnor mår allt sämre på jobbet. Inom EU syns en viss ökning av de stressrelaterade sjukdomstillstånden. I Sverige ökade sjukdomarna mellan 2010 och 2012 – inom ramen för en utveckling där också olyckstalen stiger.

Det finns flera faktorer som ställer till det. Bristande inflytande och kontroll är en bov i dramat och den ständiga tidsbristen är en belastning. Dessutom är missbruket av visstidsanställningar som drabbar främst unga och kvinnor en bidragande orsak.

Alla förlorar på denna negativa utveckling – både individ, företag och samhälle. En rad insatser behöver göras för att förbättra situationen.

Socialdemokraterna vill skapa en strategi för bättre arbetsmiljö i hela EU. Trots att den förra strategin löpte ut 2012 har det ännu inte presenterats någon ny. Det måste nu göras omgående. Företag ska inte konkurrera med dålig arbetsmiljö.

I Sverige vill Socialdemokraterna bygga ut arbetsmiljöforskningen – särskilt när det gäller kvinnors arbetsmiljöer. Kunskaper om stress och press-problematiken är för dåliga.

Dessutom behöver Arbetsmiljöverket få mer resurser för att göra fler inspektioner. Även de sänkta ambitionerna vad gäller förebyggande arbete behöver rättas till. Därför behöver företagshälsovården stärkas så att bra behandling i så många fall som möjligt kan sättas in så tidigt som möjligt.

Sverige och Europa kan inte prata bort den dåliga arbetsmiljön. Det krävs aktivt arbete och handling. En första steg är att lägga sin röst på Socialdemokraterna i Europavalet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av socialdemokraterna Pernilla Vikström, medlem i Handels och Klas Redin, medlem i IF Metall.

Annonser

Jämställdhet ger tillväxt

Europa står inför två ekonomiska huvudutmaningar. Dels att få fart på den haltande tillväxten. Den europeiska ekonomin har inte rört sig framåt på flera år. Dels utmaningen med en befolkning som åldras snabbt ska allt färre personer i aktiv ålder försörja en allt större grupp äldre.

En avgörande faktor är ökad jämställdhet. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort är ett utmärkt sätt att få ekonomin att växa och för att skapa fler jobb.

I Europa är den kvinnliga sysselsättningsgraden bara är 62 procent, vilket är 13 procentenheter lägre än för männen. Även om sysselsättningsgraden för kvinnor i Sverige är 77 procent, så har avståndet till männens 83 procent ökat. Samtidigt är ofrivillig deltid betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Jämställdhetsarbetet har stagnerat. Det måste bli ändring. Att ignorera jämställdhet är att sätta krokben för sig själv. Arbetsmarknaden och tillväxten i EU påverkar svenska jobb, eftersom den största delen av vår export går till länder inom EU. Vi anser att EU:s medlemsländer behöver driva ett aktivt jämställdhetsarbete och att Sverige ska visa ledarskap och ta täten genom att vara ett föregångsland.

Socialdemokraterna har presenterat ett 10-punktsprogram för ökad jämställdhet, tillväxt och jobb i Sverige och Europa. Det slår bland annat fast att en fungerande barn- och äldreomsorg är en avgörande nyckel till att göra det möjligt för kvinnor – och i viss utsträckning även män – att förvärvsarbeta.

Ofrivilliga deltider är över hela Europa både en orsak till och konsekvens av kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor används som reservarbetskraft genom att de har sämre anknytning till arbetsmarknaden än män – som i större utsträckning är fast anställda. Rätten till heltid är en viktig och genomgripande reform för att åstadkomma faktisk jämställdhet.

En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer. Särskilt viktig förefaller arbetsmiljöaspekten vara för kvinnor. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också mycket vanliga. Kvinnors sjukskrivningar är högre än mäns. Det är ett stort jämställdhetsproblem.

Därför behöver anslagen till Arbetsmiljöverket ökas så att inspektionerna kan bli mer omfattande. Dessutom behöver Sverige samla den svenska forskningen inom arbetsmiljö. Sverige och Europa tjänar på ökad jämställdhet.

Debattartikel undertecknad av Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet och mig.

Valet ett vägskäl för arbetsvillkor

Ulricehamn är en expansiv kommun med flera framgångsrika företag. Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lämnar landet, har Ulricehamn ett bra logistiskt läge.

Alla vi som bor i Sverige och i Ulricehamn är beroende av utvecklingen i Europa. Flera företag och många arbetstillfällen i kommunen är direkt beroende av villkoren för export. Många villkor – både för företag och löntagare – avgörs av EU.

Företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Så är det inte inom alla branscher idag. Tydligast är det inom transportsektorn där många utländska åkare konkurrerar ut svenska genom att dumpa arbetsvillkor. Byggbranschen är en annan.

Europarådet har genom sin kommitté för sociala rättigheter riktat skarp kritik mot den svenska regeringen. Genom lex Laval vägras fackföreningar att agera för trygga svenska kollektivavtal och förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor i utländska företag som är verksamma i Sverige.

Att utjämna villkoren går att göra på två sätt. Den borgerliga regeringen har valt att konsekvent försämra arbetsvillkoren för svenska löntagare de senaste åren. Lagen om anställningsskydd, a-kassan och semesterlagen har försämrats. Dessutom har Arbetslivsinstitutet skrotats. Antalet arbetsmiljöinspektörer hos Arbetsmiljöverket lever idag inte ens upp till ILO:s kärnkonventioner.

Folkpartiet vill dessutom fortsätta att trasa sönder lagen om anställningsskydd genom att slopa turordningsreglerna. Genom att ständigt försämra för svenska löntagare utjämnar man långsiktigt skillnaden mellan svenska och utländska arbetsvillkor.

Det är dock inte den väg som Socialdemokraterna vill ta. Vi vill stoppa möjligheten att kunna utnyttja utländska åkare som konkurrerar ut de svenska. Läget är akut. Vi är beredda att ta time out mot det så kallade cabotaget, reglerna för tillfälliga inrikestransporter i andra länder än hemlandet. Det behövs dessutom resurser för att kontrollera att reglerna efterlevs. Det ska kosta att bryta regler.

Alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett var de kommer ifrån och oavsett bransch. Istället för att försämra de svenska arbetsvillkoren vill vi ändra lex Laval. Det innebär att fackföreningar ska kunna kräva svenska villkor och att det blir olagligt att konkurrera ut svenska arbetstillfällen genom försämrade arbetsvillkor. Vi säger nej till social dumpning – även på arbetsplatserna.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Klas Redin, industriarbetare och socialdemokrat.

Lagstifta om sluten kontanthantering

Den senaste tiden har Boråsregionen utsatts för flera uppmärksammade butiksrån. Rån, hot och våld är ett allvarligt problem som kan få följder för den drabbade som tvingas leva med både fysiska och psykiska konsekvenser.

I snitt rånas två butiker varje dag i Sverige. Varje år sker cirka 200 butiksrån i Västra Götaland. Jämfört med 2012 ökar antalet rån med 7 procent och grova rån med skjutvapen ökar med drygt 17 procent. Det gör rån, hot och våld till ett av de allvarligaste arbetsmiljöproblemet för butiksanställda.

Förutom fysiska och psykiska men kostar ett rån stora pengar: minst 100 000 kronor för bland annat förlorade intäkter och krishantering, enligt branschens egna beräkningar. Därtill kommer samhällets kostnader som är väsentligt mycket större. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att själva arbeta för att minimera risken att deras anställda blir utsatta för rån, hot och våld.

En fjärdedel av Handels medlemmar uppger i en undersökning att de har känt sig hotade på jobbet. Cirka 20 procent av medlemmarna är rädda för att bli utsatta för ett rån. Det är oacceptabelt. Alla anställda har rätt till en trygg arbetsmiljö, en miljö fri från hot och våld.

Handels arbetar för att informera och utbilda om butikssäkerhet och ta fram rekommendationer, tillsammans med arbetsgivarorganisationerna. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, finns fyra huvudstrategier för att minska risken för rån: minska kontanthanteringen, tekniska hjälpmedel, dubbelbemanning samt butikens utformning och närmiljö.

Flera åtgärder ligger inom ramen för vad arbetsmarknadens parter hanterar i förhandlingar och avtalslösningar i kollektivavtal. Men för att minska antalet butiksrån krävs också politiska beslut.

Rånarens motiv är ofta ett behov av pengar. Därför är åtgärder som syftar till att reducera tillgången på kontanter i butiken sannolikt mest effektivt. Det går i linje med internationella studier. Idag finns flera hjälpmedel som underlättar en säker penninghantering i form av värdeskåp med deponeringslucka, sluten kontanthantering eller sedelbox.

Regeringen fick redan 2010 i uppdrag av riksdagen att arbeta fram ett lagförslag om sluten kontanthantering. Fyra år senare har riksdagen fortfarande inte fått tillbaka något förslag. Det är inte rimligt.

Under tiden regeringen fortsätter att dra frågan i långbänk försätts tusentals anställda dagligen – varav många i Boråsregionen – för hotet att bli utsatta för ett rån. Sverige kan bättre än så här.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Beatrice Ekelund, Handels avdelning 12 Borås och mig.

Tal: Inför nolltolerans mot dödsolyckor

I samband med IF Metall i Borås, tillsammans med flera andra fackförbund, uppmärksammade årsdagen sedan förbundet överlämnade en namninsamling och beskrivningar över de arbetsmiljöproblem som IF Metalls medlemmar möter, fick jag möjligheten att hålla ett anförande:

Jimmy Thiger återvände aldrig hem efter sin arbetsdag. 26 år gammal miste han livet i en dödsolycka på jobbet. Tragedin med Jimmy är tyvärr inte unik. På fyra år har sammanlagt 214 svenskar dött på ­sina jobb. Det är i genomsnitt drygt en person i veckan.

Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt på sitt jobb. Det är helt oacceptabelt. Ändå så sker det. I Sverige. Det kan inte vara rimligt att en människa per vecka får sätta livet till och vi bara låter det passera.

Under 2012 uppmärksammade IF Metall att uppdraget skyddsombud funnits i 100 år. IF Metalls förtroendevalda ökade strålkastarljuset på det viktiga arbetsmiljöarbetet. Enbart under oktober 2012 gjorde skyddsombud från IF Metall skyddsronder på närmare 1 200 företag med totalt drygt 56 000 anställda. Resultatet var nedslående, några exempel:

• 4 av 10 som arbetar med kemikalier saknar utbildning för detta.

• 7 av 10 företag gör ingen psykosocial riskbedömning.

• 5 av 10 företag gör ingen fysisk riskbedömning.

• På nära hälften av alla arbetsplatser uppger IF Metalls medlemmar att de har för hög arbetsbelastning och tidspress. Faktorer som ökar olycksfallsrisken.

Vi vet också att arbetsmiljö är en fråga om jämställdhet. En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer och längre. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också vanliga. Kvinnors sjukskrivningar är högre än mäns. Det är ett stort jämställdhetsproblem.

Ur ett branschperspektiv är det dubbelt så vanligt med arbetsskador inom transportsektorn, visar en undersökning från Arbetsmiljöverket.

Sett till antalet omkomna är industrin överrepresenterad. Mellan 2006 och 2012 har 62 byggnadsarbetare omkommit på jobbet. Under samma period dog 50 personer på arbetsplatser där IF Metall har medlemmar. Mycket av det som svenska industriarbetare producerar går på export. Svensk export står för cirka 50 procent av BNP. Utan en väl fungerande industri äventyrar vi den svenska välfärden.

Industrin har idag svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Om vi vill ha en industri i framkant och människor som vill utbilda sig till industriarbetare krävs att vi tar krafttag för en bättre arbetsmiljö.

För ett år sedan, den 17 januari 2013, överlämnade IF Metall en namninsamling, och beskrivningar över de arbetsmiljöproblem som IF Metalls medlemmar möter, till dåvarande arbetsmarknadsministern Hillevi Engström. Över 32 000 namn fanns med i rullorna.

Förbundet konstaterar att man behöver satsa ännu mer på arbetsmiljöarbetet. Förbundet behöver fler skyddsombud, framförallt på mindre företag. IF Metall behöver se till att fler skyddsombud får bra utbildning och gott stöd.

Samtidigt konstatarer förbundet att det är arbetsgivarna som har ansvaret för en god och säker arbetsmiljö.

Men det räcker inte att arbetsgivare och fackliga organisationer satsar mer, menar IF Metall. Regeringen måste kliva fram och ta sitt ansvar för att förbättra det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

IF Metall har ringat in sex konkreta politiska krav för en bättre arbetsmiljö.

Tillsammans med LO och flera andra fackförbund kräver IF Metall att regeringen upprättar en nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatserna. IF Metall kräver också att regeringen

  • ser över de rättsliga reglerna vid arbetsmiljöbrott
  • skärper arbetsmiljölagen vad gäller anläggningsägarens ansvar gentemot underentreprenörer
  • inför obligatorisk arbetsmiljöutbildning på polishögskolan
  • ökar resurserna till Arbetsmiljöverket och återupprättar en sammanhållen arbetslivsforskning
  • återinför det ekonomiska stödet till utbildning av skyddsombud

För ett år sedan höll arbetsmarknadsministern med om att det krävdes ett ökat engagemang i arbetsmiljöfrågorna.

Regeringens facit fram tills då var inte direkt imponerande. Tvärtom. Under den borgerliga regeringens första sex år vid makten hade arbetsmiljöinsatserna successivt monterats ned.

Förutom att Arbetslivsinstitutet lades i malpåse under förra mandatperioden har anslaget till Arbetsmiljöverket, om man tar hänsyn till inflationen, minskat med 20 procent sedan 2006.

FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, ILO, har tagit fram grundläggande mål för att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, exempelvis barnkonventionen. ILO menar att det är rimligt med en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Det målet klarade Sverige 2006. Sedan dess har antalet inspektörer minskat från 389 personer till dagens 251. Idag har Sverige en inspektör per 17 000 anställda. Idag lever Sverige, ett välfärdsland, inte upp till FN:s grundläggande fri- och rättigheter. Det är skamligt.

Men då tänker man att när arbetsmarknadsministern ändå höll med om att det krävdes ett ökat engagemang att nu är botten. Nu kommer satsningen.

Men istället möts vi av att den borgerliga regeringen inför 2014 väljer att skära ned stödet till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor.

För mig är det helt obegripligt. Om vi långsiktigt ska få ett arbetsliv och samhälle som håller ihop kan vi inte ha en utveckling där vi tillåter att folk omkommer på jobbet. Och samtidigt som vi ser det dra ner på ambitionerna och istället sänka skatterna.

Därför ser jag det som socialdemokrat naturligt att säga ja till kravet om nolltolerans i arbetslivet. Arbetet ska öka människors frihet, inte döda.

Som parti har vi slagit fast att:

”Vi vill se en politik för nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet och ökade insatser för att reducera antalet allvarliga arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.”

Vi har tagit fram ett program för att skapa ett hållbart arbetsliv med trygga, säkra och utvecklande arbete. Jag kommer nu ta upp några av det åtgärder vi vill genomföra.

Förutom att vi vill öka anslagen till Arbetsmiljöverket, så att vi kan leva upp till ILO:s grundkriterier och genomföra fler inspektioner. Förutom att vi vill höja anslagen till företagshälsovården och det förebyggande arbetet vill vi också utveckla den tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Vi vill rusta upp det regionala skyddsombudsarbetet genom att införa ett statligt stöd till utbildning. En del av pengarna ska vara öronmärkta för utbildning i psykosocial arbetsmiljö.

Vi föreslår också att arbetslivsforskningen samlas i ett nationellt centrum.

Vi vill också, tillsammans med arbetsmarknadens parter, initiera ett forskningsprogram om kvinnors arbetsmiljö.

Vi föreslår att arbetsmiljökunskap införs på alla stadier i utbildningsväsendet och att ett obligatoriskt inslag införs i utbildningar från gymnasie- och högskolenivå.

Vi har en rad ytterligare förslag. Och det är så här, genom att systematiskt angripa arbetsmiljöproblemen vi kan utrota dem. Men det kräver målmedvetet och enträget arbetet. Det kräver att vi vill prioritera och också gör det.

Det kräver att vi ser nyttan med att ha ett arbetsliv där vi utvecklas och där alla är med, får och kan vara med och bidra, som man och som kvinna, som ung och som gammal, genom industrijobb, genom välfärdsjobb och genom tjänstejobb.

Det kräver att vi sätter arbetsmiljön före sänkta skatter. Så skapar vi ett samhälle som motar bort det som hände Jimmy och hans familj.

Tillsammans kan vi skapa ett tryggare och mänskligare arbetsliv och en bättre morgondag.

Min dotter är smartare än Reinfeldt

För nått år sedan hade min yngsta dotter, Ida, en låda med olika hål i som favoritleksak. Till varje hål fanns en tillhörande kloss. En var stjärnformad, en annan fyrkantig medan den tredje var rund.

Till saken hör att Ida är enveten. Det märktes när hon umgicks med sin låda. Även om det var stört omöjligt att få i den rundade klossen i det fyrkantiga hålet hade Ida gett sig den på att det skulle gå. Men trots att hon bankade, tryckte och nästintill satte sig på den lilla rundade klossen blev resultatet det samma: klossen ville inte gå i.

Arbetsförmedlingens veckostatistik har de senaste åren visat på samma resultat. Varje vecka kommer ungefär samma siffror: 10 000 får jobb, 10 000 lediga  platser rapporteras och 10 000 anmäler sig som arbetssökande.

Bekymret är att utöver de 10 000 som anmäler sig som arbetssökande är ytterligare 400 000 arbetslösa.

Ett annat bekymmer är att regeringen agerar ungefär som min dotter gjorde för nått år sedan. Man kör med ungefär samma metoder och förväntar sig ett annat resultat. Försämrad a-kassa, försämrad sjukförsäkring och sänkt skatt. Försämrad LAS, försämrad semesterlag och sänkt skatt. Försämrad arbetsmiljö, försämrad studieledighet och sänkt skatt. Alla dessa försämringar och sänkta skatter med motiveringen att det ska ge fler jobb.

Frågan är hur länge regeringen ska driva sin tes om att försämrade arbetsvillkor och sänkta skatter leder till fler jobb. Det senaste är att arbetslösa måste lämna in aktivitetsrapporter för att få ut någon a-kassa över huvud taget. Hur många fler jobb tror regeringen att det ger? Hur många fler veckor måste Arbetsförmedlingen leverera ungefär samma siffror? Hur många fler ska tvingas se sina möjligheter begränsas allt mer.

Min dotter Ida förstår idag att det grundläggande problemet med hennes klossar var att hon hade fel kloss vid fel hål. Idag har hon lärt sig hur man gör. Hon har lärt sig av egna misstag. Frågan är hur lång tid det ska ta för regeringen att förstå att det grundläggande problemet är att efterfrågan på företagens varor och tjänster är för låg. Sverige behöver till exempel massor av bostäder. Stimulera bostadsbyggandet. Det ger mycket nya jobb inom bygg- och tillverkningsindustrin.

Regeringen sitter fortfarande med fel klossar vid fel hål. Det dumma är att 400 000 personer och svensk industri blir drabbat av deras oförmåga att lära av sina egna misstag.

Krönika publicerad i IF Metall avdelning 34 medlemstidning.

Ökad jämställdhet ger tillväxt

Europa står inför två ekonomiska huvudutmaningar. Den ena är att sätta fart på den haltande tillväxten. Den europeiska ekonomin har inte rört sig framåt på flera år. Den andra utmaningen är att med en befolkning som åldras snabbt ska allt färre personer i aktiv ålder försörja en allt större grupp äldre.

En avgörande faktor för att möta utmaningarna är ökad jämställdhet. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort är ett utmärkt sätt att få ekonomin att växa och för att skapa fler jobb.

I Europa är den kvinnliga sysselsättningsgraden bara är 62 procent, vilket är 13 procentenheter lägre än för männen. Även om sysselsättningsgraden för kvinnor i Sverige är 77 procent, så har avståndet till männens 83 procent ökat. Samtidigt är ofrivillig deltid betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Jämställdhetsarbetet har de senaste åren stagnerat. Rejäla jämställdhetsreformer har lyst med sin frånvaro. Det måste bli ändring på det. Att ignorera jämställdhetsfaktorn är att sätta krokben för sig själv. Arbetsmarknaden och tillväxten i EU påverkar de svenska jobben, eftersom den största delen av vår export går till länder inom EU.

Socialdemokraterna har presenterat ett 10-punktsprogram för ökad jämställdhet, tillväxt och jobb i Sverige och Europa. Det slår bland annat fast att en fungerande barn- och äldreomsorg är en avgörande nyckel till att göra det möjligt för kvinnor – och i viss utsträckning även män – att förvärvsarbeta.

Ofrivilliga deltider är över hela Europa både en orsak till och konsekvens av kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor används som reservarbetskraft och konjunkturbuffert genom att de har sämre anknytning till arbetsmarknaden än män – som i större utsträckning är fast anställda. Rätten till heltid är en viktig och genomgripande reform för att åstadkomma faktisk jämställdhet.

En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer. Särskilt viktig förefaller arbetsmiljöaspekten vara för kvinnor. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också mycket vanliga. Kvinnors sjukskrivningar är högre än mäns. Det är ett stort jämställdhetsproblem.

Därför behöver anslagen till Arbetsmiljöverket ökas så att inspektionerna kan bli mer omfattande. Dessutom behöver Sverige samla den svenska forskningen inom arbetsmiljö. Sverige och Europa tjänar på ökad jämställdhet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet (S) och mig.