Vi tror på fortsatt dialog för utveckling

Mycket har åstadkommits hittills under mandatperioden. Men ett samhällsbygge blir aldrig klart. Det finns också tydliga brister som behöver förbättras. Framför allt handlar det om att ge likvärdiga villkor och god kvalitet till alla barn och unga inom förskola och skola.

I grunden har vi ett bra politiskt klimat i kommunen som bygger på respekt, öppenhet och förtroende. Det lokala politiska klimatet är en av flera avgörande faktorer för var företag väljer att lägga sina investeringar.

Nu i dagarna drar utbyggnaden av riksväg 40 igång. Samtidigt planerar ICA en ny etablering i direkt anslutning till motorvägen. McDonalds och Statoil har också visat intresse för etablering i området. ICA:s etablering möjliggör en ny central placering av Stadsbiblioteket.

Flera företag visar intresse för att etablera sig på vårt nya industriområde Rönnåsen. Det första avtalet är tecknat. Politiken har också gett klartecken till att möjliggöra för BB Tools att planera för ett höglager vid Karlsnäs.

Men det goda politiska klimatet utesluter naturligtvis inte meningsskiljaktigheter. När Socialdemokraterna summerar halva mandatperioden konstaterar vi att vi har lyckats påverka den styrande majoriteten, numer den styrande minoriteten, inom en rad frågor och beslut.

Vi har lyckats stoppa planerna på att sälja Stubo, stoppa tankarna på att lägga ut driften av sim- och sporthallen på entreprenad och hejda idén om att införa så kallad utmaningsrätt i kommunen. Däremot tvingas vi konstatera att kommunen fortfarande väljer att lägga resurser på vårdnadsbidrag – pengar som annars kunnat tillföras skolan.

En rad frågor har vi dock hittat lösningar på genom samtal mellan partier och block. Det handlar om alltifrån etableringen av Rönnåsen som industriområde, ombyggnad av Ätradalsskolan till handlingsplanen för ökad måluppfyllelse inom skolan.

Vi har också väckt en rad nya idéer genom de motioner som vi har lämnat in till fullmäktige. Bland annat har vi lämnat förslag om energisnålt byggande, starta teknikskola för tjejer som sommarjobb och att kommunen ska ha en handlingsplan mot barnfattigdom.

Socialdemokraterna har ambitionen att fortsätta att ta ansvar för kommunen och förbättra våra villkor i samma anda och tonläge som vi haft med de flesta partierna under de senaste åren. Vi är övertygade om att dialog är det som ulricehamnarna förväntar sig – och också det som ger bäst resultat utifrån det mandat vi fått från invånarna.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare, och mig.

Näringslivet bör ta större plats i kulturlivet

Ulricehamns kommun har under de senaste åren vuxit i befolkning. Det är bra. Med fler invånare och skattebetalare skapas förutsättningar för att fortsätta utveckla vår lokala handel och vårt lokala näringsliv.

HUI, tidigare Handelns utredningsinstitut, konstaterar i en utredning som tagits fram att det finns underlag för större dagligvarubutiker och fler butiker inom sällanköpsvaror.

Det finns plats för en större matbutik. Dock inte nere vid Strandgatan. Det fysiska utrymmet är för begränsat. Dessutom skulle det medföra kraftiga ingrepp i stadsbilden.

Genom ICA:s mångmiljoninvestering vid Ubbarp ger det ulricehamnarna möjlighet att lägga mer av sina inköp i kommunen. Som en följd av det skapas också möjligheten för ett centralt placerat bibliotek efter drygt 35 år med en temporär lösning.

Vi ser också att inriktningen ligger i linje med vad det lokala näringslivet har förordat under flera år – en central placering i södra delen av stadskärnan.

Flera undersökningar visar att invånarna är som helhet nöjda med kommunen. Kulturen är dock dess svaga länk. Därför känns det skönt att politiken, i ett första skede, kunnat presentera en inriktning för en placering av ett nytt Stadsbibliotek.

Ett rikt kulturliv stärker samhällsutvecklingen och bidrar till människors välbefinnande. Det är viktigt att se att kulturlivet i Ulricehamns kommun är betydelsefullt också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vi menar att även för företagen är kulturen en viktig fråga. Många gånger hamnar kulturen i det perspektivet i periferin. Men likväl som Lassalyckans idrottsanläggning är en viktig faktor för företagen att kunna locka nyckelkompetens är ett rikt kulturliv en viktig beståndsdel.

Folkpartisten Perallan Orrbeck lyfte under förra året i kommunstyrelsen frågan om att tillsätta en beredning för att ta fram en biblioteksplan. I början av året lämnade undertecknad en motion i fullmäktige i en liknande riktning.

Jag ser gärna att denna beredning sjösätts inom kort. Vi uppmanar också näringslivet att engagera sig både i denna fråga – men också att aktivt arbeta för ett rikare kulturliv i stort. Allt för att kommunen ska kunna fortsätta växa. Få nya företag att etablera sig, inspirera och locka unga att bosätta sig i kommunen.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Matthias Nordgren.

Oroväckande med politisk vilja att införa utmaningsrätt i kommunen

I början av veckan lade den borgerliga majoriteten fram sitt kommunalpolitiska handlingsprogram. I stora delar tar deras handlingsprogram upp likvärdiga frågor som samarbetspartierna tog fram inför valet 2010. Det borgar för att vi under mandatperioden förhoppningsvis kan driva många frågor gemensamt.

Det finns dock ett par punkter som oroar mig. Dels handlar det om att införa utmaningsrätt. Det är mycket mer långtgående än att införa LOV. Det är en djupt ideologiskt laddad fråga som jag förutsätter att det kommer att bli stridigheter kring.

Det saknas en rubrik om kommunens ekonomi. Förutom en generell skrivning i inledningen om en god ekonomisk hushållning finns inga skrivningar. Det är synd och bekymmersamt att den borgerliga majoriteten inte vågar vara lika tydliga här som kring exempelvis kvaliteten i skolan. Inte minst med tanke på att vi står inför en rad viktiga investeringar de kommande åren.

Inom skolan sätter den borgerliga majoriteten ett mätbart mål vad det gäller kvaliteten i skolan. I samarbetspartiernas handlingsprogram inför valet fanns en målsättning för år 2020 att ligga på 10 i topp i SKL:s öppna jämförelser. Jag känner att den borgerliga majoritetens mål följer denna linje.

Jag noterar också att landsbygdsutvecklingen ska främjas genom bland annat bioenergi. Det är bra. Det ligger i linje med vad det rödgröna styret i regionen vill och går, som jag tolkar det, längre än vad den borgerliga regeringen avser. Statens energimyndighet skickade nyligen ut en rapport för yttrande i regionen om en biogasstrategi, som kritiseras starkt från regionen för att vara alldeles för passiv. Jag känner att den borgerliga majoriteten delar regionens syn i dessa frågor.

Jag uppskattar också att den borgerliga majoriteten tar så tydlig ställning för mångfalden på arbetsplatsen i sitt handlingsprogram.

Området Miljö följer i stora delar samarbetspartiernas handlingsprogram och en av punkterna slår direkt an till den motion Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnade in vid senaste fullmäktige.

Och slutligen Det är bra att vi ska verka för gemensamma lånekort i Sjuhärad. Det är en av de frågor som, inte minst jag själv drivit, under en längre tid.

Kultur, fritid och turism

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma handlingsprogram strävar i alla delar mot det övergripande målet om 25 000 invånare år 2020 i Ulricehamns kommun. Alla områden inleds med en målbild som beskriver hur vi vill se kommunen år 2020. Det är en resa att göra för att nå dit.

Vill du följa med?

Kultur

Det nya biblioteket som öppnade för några år sedan har gett kulturen en mer central roll – både i staden men också hos invånarna. Förr sågs kulturen som en enskild verksamhet. Idag är gränsen mer flytande genom nära samarbete med framför allt skolor och idrotts- och samhällsföreningar. Många upplever att kulturen har varit en starkt bidragande faktor för det som kallas ett mer öppet Ulricehamn och som kännetecknas av nyfikenhet, förståelse, och kreativitet.

För att nå dit ska vi under mandatperioden:

  • bygga ett kulturhus med bland annat bibliotek och utställningshall. Kulturhuset kan med fördel inordnas i ett så kallat allaktivitetshus för alla åldrar.
  • flytta museets samlingar till lämpliga lokaler. Föremålen ska sammanställas och visa Ulricehamns historia ur ett brett folkligt perspektiv. Utställningarna skall inte vara permanenta, utan växla mellan olika teman och tidsepoker
  • verka för att järnvägsområdet väster om banvallen, tillsammans med oset och lekstan skyddas från ytterligare kommersiell exploatering och görs tillgängligt för rekreation och friluftsliv
  • se över möjligheten att inrätta en kulturskola i kommunal regi där musikskolan ingår och även till exempel dans, teater, bild och form 

 

Fritid

Vid Lassalyckans friluftsområde råder sprudlande aktivitet i de båda ishallarna och längs konstsnöspåret. Varje år genomförs långlopp med tusentalet deltagare och Ulricehamn har etablerat sig som en viktig ort i skidsammanhang. Svenska mästerskapen har ägt rum och på tur är en världscuptävling med hela världseliten. Friidrottsanläggningen vid Tingsholms-gymnasiet har medfört ett stort uppsving för idrotten och för kommunens skolor. Invest-eringarna har ökat livskvaliteten. Ulricehamn sägs vara en av Sveriges mest hälsosamma kommuner att bo och leva i.

För att nå dit ska vi under mandatperioden:

  • ta fram en ny lokalisering för fritidsgården Forum och se över möjligheten till samordning med Ungdomens hus
  • utveckla ungdomsverksamheten inom ramen för Ungdomens hus
  • överväga att bygga ut Gällstads idrottshall till fullplansmått
  • verka för att införa idrottsskola för lägre årskurser och ge barn möjlighet att prova på olika idrotter enligt ett årsschema
  • införa fri simskola och fri entré till simhallen och ishallen för ungdomar under 16 år och för pensionärer

 

Turism

Ulricehamn såg tidigt och drog fördel av den snabbväxande upplevelseindustrin. I tider då storstadshjulen snurrar allt snabbare har Ulricehamn med sin småstadsturism blivit en oas för storstadsmänniskans hektiska liv och erbjuder naturskön avkoppling. Ulricehamn har medvetet valt att lyfta fram sin kulturella historia med bland annat torpar- och bondeliv samt knalleandan som gav upphov till textilindustrin Allt har utvecklats i nära samarbete med det lokala näringslivet och vår största tillgång – naturen.

För att nå dit ska vi under mandatperioden:

  • med varsamhet om vår sköna natur bygga fler cykel-, vandrings-, paddel- och ridleder
  • stimulera olika lokala projekt som strävar mot att samordna olika turisterbjudanden
  • stimulera lokala entreprenörer i naturnära turism som till exempel Slow Valley-projektet i Ätradalen
  • stärka den internationella marknadsföringen av Ulricehamn som turistort

Intressanta tankar kring framtidens bibliotek

Jag läste precis Lars Holmins blogginlägg om framtidens bibliotek och biblioteksutredningen. Jag noterar att han förespråkar det södra läget, det vill säga Kicks-alternativet framför det norra alternativet vid Stubos nuvarande kontor.

I veckan hade jag förmånen att samtala med etnograferna som hjälper Cityföreningen i projektet 25 000 kunder. De var mycket tydliga med att biblioteket bör ligga i det södra läget. De använde till stor del samma argument som Lars har i sitt inlägg och som jag själv har hävdat – och hävdar:

För att skapa ett bättre flöde på gågatan och för att skapa en oas där människor kan träffas för att bara umgås behövs ett kraftigt ankare i södra delen av stan, som annars riskerar att dö ut.

Men jag blir lite frågande när Lars skriver:

”Enligt uppgift från vårt kommunalråd finns det nu ett material framtaget som han och oppositionsrådet fick ta del av i torsdags.”

Utredningen var klar på utsatt tid, det vill säga den 18 maj. Då hade jag den i min inkorg. Själva utredningen är daterad till den 16 maj. Sedan dess har jag inte fått något annat material kring biblioteksutredningen.

Men kanske finns det ytterligare material som har tagits fram, som jag ännu i så fall inte tagit del av. Men det verkar märkligt. Varför skulle ytterligare material tas fram när vi inte ens har diskuterat det vi redan har fått?

M avsäger sig kommunal handlingskraft kring bostäder

I dagens Ulricehamns tidning utvecklar Carljohan (M)olander sina planer på att sälja ut hela vårt kommunala bostadsbolag Stubo. Moderaterna vill sälja Stubo och använda pengarna för att finansiera andra investeringar, exempelvis Lassalyckan.

Enligt min mening är hans resonemang ett kortsiktigt tänkande – en kvartalspolitik – som kan liknas vid att kissa på sig. Först blir det varmt och skönt men efter ett tag blir det inte lika behagligt.

Ulricehamns kommun har som mål att bli 25 000 invånare år 2020. Massor av nya bostäder behöver byggas för vi ska kunna nå målet. Självklart kan och ska privata aktörer bjudas in att vara med att bygga dessa bostäder.

Men kommunen har ett ansvar att se till det byggs ett varierat utbud av bostäder där hyresrätten är en viktig del. Kommunen kan inte tvinga en privat aktör att bygga hyresrätter. Däremot kan kommunen – om det anses nödvändigt – omvandla en del av bostadsbeståendet till bostadsrätter. Den möjligheten avsäger sig Moderaterna med sitt förslag.

Kommunen har också ett ansvar att se till att hela kommunen växer. Vid byggandet på marknadsmässigt mindre attraktiva områden kan ett kommunalt bostadsbolag initialt vara en viktig aktör. Den möjligheten avsäger sig Moderaterna med sitt förslag.

Moderaterna vill omvandla Stubo från ett bostadsbolag till ett kommunalt fastighetsbolag. Förutom att vi talar om vitt skilda kompetenser innebär hans förslag att Stubo ska leva på hyra från kommunen. Jag frågar mig vilket existensberättigande ett sådant bolag har. Den ena handen – det kommunala bolaget – ska leva på vad den andra handen – kommunen – betalar i hyra.

Moderaterna vill använda pengarna som frigörs vid en försäljning till att finansiera tyngre investeringar som kommunen står inför. Bland annat nämns Lassalyckan. Det är intressant eftersom kommunen i princip har täckning för hela investeringen vid Lassalyckan via sina investeringsmedel – medel som enligt lag inte får användas till driftskostnader.

Stubo ska bedriva en aktiv förvaltning av sitt bostadsbestånd, precis som idag. Det innebär både att bygga nytt, renovera, köpa och sälja bostadsfastigheter. Jag kan också tänka mig att använda Stubo som en medfinansiär – delägare – av exempelvis ett framtida bibliotek.

Moderaterna avsäger sig all möjlighet att bedriva en kommunal bostadspolitik. Det ställer jag helt enkelt inte upp på.

Stadens sociala infrastruktur pekas ut som framgångsfaktor

Ulricehamn har målet att vara 25 000 invånare år 2020. Kommunen behöver utvecklas för att målet ska nås. Fler bostäder behöver byggas och kommunen står inför en rad tunga men mycket intressanta tillväxtprojekt framför sig. Det mest närstående – och redan påbörjade – är investeringen vid Lassalyckan.

Men även de parlamentariska diskussionerna som mynnat ut i en utredning om var det framtida biblioteket ska ligga är ett tillväxt projekt. I samarbetspartiernas budget står följande:

 ”EU-kommissionen har i flera studier visat på att kultur och kreativa näringar är underskattade i strategier för att uppfylla Lissabon-agendan. Att betrakta kulturlivet ur detta ekonomiska perspektiv, som en bransch eller en sektor, uttömmer inte kulturens värde, men visar på att kulturen också har en ekonomisk betydelse. ”

 I Kairos Futures senaste nyhetsbrev presenteras en rapport om Framtidens stad skriven av Ulf Boman. Han pekar bland annat ut den sociala betydelsen som en viktig tillväxtfaktor. Han skriver:

 ”Den sociala infrastrukturen är en av de mest centrala aspekterna på städers förmåga att vara attraktiva för inflyttning. Oavsett hur väl fungerande en stad är ur funktionell synvinkel är det genom dess sociala kapital som staden mäts. Människor söker sig till ”charmiga städer i funktionella regioner”. Bilden nedan illustrerar detta.

Figur 2 ur Kairos Futures rapport Framtidens stad

Stadskärnan har stor betydelse för invånarnas och besökarnas uppfattning om vilken identitet, karaktär och atmosfär orten har. Stadskärnan är ofta synonymt med ortens varumärke. Vi fokuserar på att mötas, handla och uppleva i stadskärnan. Traditionellt är staden det naturliga inköpsstället. Stadskärnan är den naturliga samlings- och mötesplatsen för kommuninvånarna och i det sammanhanget är detaljhandeln stadens motor.”