Stimulera byggandet i hela kommunen

Ulricehamns kommun erbjuder idag möjlighet till attraktiva och sjönära boenden på flera håll i kommunen. I den nya översiktsplan som kommunen håller på att färdigställa öppnas ytterligare alternativ.

Men det finns partier som påstår att bara för att kommunen öppnar för mer sjönära boenden så växer kommunen. Uppskattningsvis marknadsför sig åtminstone 250 av landets 290 kommuner som ett bra alternativ vad det gäller sjönära boende. Det krävs alltså mer för att få en levande landsbygd.

Den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor hämmas av en kraftigt snedvriden bostadsmarknad.

Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor. Detta gör att bostadsproduktionen i allmänhet, och av hyresrätter i synnerhet, är låg.

När S i Ulricehamn föreslog att vi skulle uppvakta regeringen för att göra det billigare att producera hyresrätter röstade samtliga borgerliga partier mot det förslaget.Trots att vi blivit drygt en halv miljon fler i Sverige sedan 2006, är byggtakten lägre. Bristen på bostäder hindrar företag från att rekrytera den personal de behöver. Det hindrar också bostadsrotation. Ingen annan boendeform främjar rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden så mycket som hyresrätten.

Vi är övertygade om billigare boenden är viktigt för hela kommunens utveckling. Därför har vi gått vidare. Nyligen presenterade vi ytterligare några förslag som vi vill förverkliga för att stimulera byggandet av flerbostadshus i kommunen.

Dels vill vi stimulera byggnation av hyresrätter.Lokalt kan vi sänka taxor för hyresrätter för att kompensera delar av skevheten på bostadsmarknaden och stimulera byggnation.

Dels vill vi se över möjligheten att bygga kommunalt i mindre lönsamma områden när marknaden inte fungerar och där det finns underlag för långsiktigt byggnation. Det kan anses vara en social samhällsinsats och därmed också vara grund för sänkt borgensavgift för det kommunala bostadsbolaget. Trygghetsboenden, eller liknande, kan vara ett exempel på en sådan samhällsinsats. Det stimulerar bostadsrotation och kan i flyttkedjan skapa behov av fler bostäder.

Det här är några konkreta förslag som Socialdemokraterna har presenterat för att möjliggöra boende i hela kommunen. Vi är beredda att samarbeta brett för kommunens bästa och för en levande landsbygd.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och mig.

Alla har rätt till en bostad

Trots att vi blivit drygt en halv miljon fler i Sverige sedan alliansen fick regeringsmakten 2006, är byggtakten lägre nu än då. Bristen på bostäder hindrar företag att expandera.

Socialdemokraterna konstaterar med tillfredställelse att Boråsregionen växer. Borås med över 106 000 invånare är motorn i en region med över 200 000 invånare och flera växande företag och nya som vill etablera sig.

Högskolan är en bidragande orsak till utvecklingen och med Textile Fashion Center ligger vi i världstopp inom delar av textilindustrin. Textilstaden Borås är tillbaka med råge och det påverkar hela regionens utveckling.

Men i takt med en förbättrad infrastruktur och kraftig expansion har ett stort behov av fler bostäder uppstått.

Generellt byggs det alldeles för lite i Sverige. Hyresrätten är i Sverige ett attraktivt, bekvämt och praktiskt alternativ för breda grupper. Bristen på bostäder hindrar företag från att rekrytera den personal de behöver för att expandera. Detta samtidigt som mer än 10 000 kvalificerade byggnadsarbetare går arbetslösa.

Ingen annan boendeform främjar rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden så mycket som hyresrätten.

Det finns ingen enskild åtgärd som ensamt råder bot på bostadsbristen, och det finns ingen enskild aktör som ensam kan få fart på byggandet. Därför har Socialdemokraterna tidigare föreslagit en nationell byggpakt, där stat, kommuner, bostadsbolag och byggbolag gemensamt drar upp linjerna för vad varje enskild aktör kan och bör göra.

Socialdemokraterna har också föreslagit ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små hyreslägenheter. Det fanns fram tills den borgerliga regeringen tog vid. Stödet utvärderades av Boverket både 2005 och 2010 och fanns vara effektiva.

Nu går vi vidare med ett ytterligare förslag. Det viktigaste för att öka rörligheten för jobb och utbildning är att öka tillgången på hyresrätter. Vi tänker investera i ett statligt stöd om en miljard till de företag som bygger hyresrätter.

Dessutom riktar vi om det orättvisa statsstöd på nästan en miljard, som i dag går till några av landets rikaste områden, till de kommuner som bygger nya hyresrätter och främjar tillväxten i hela landet.

Boråsregionen kan genom byggande av flera alternativa boendeformer få tillbaka de miljoner kronor som vi blivit av med i det nya skattesystemet. Men för det krävs en socialdemokratisk regering.

Där det finns ett behov vill vi styra våra allmännyttiga bostadsbolag att öka nyproduktionen och stärka arbetet för att snabbt få fram nya detaljplaner för lämpliga områden.

Socialdemokraterna kommer att verka för fler hyresrätter och studentbostäder. Boråsregionen får aldrig väljas bort som ort för arbete eller studier för att det saknas bostäder. Med en stark politik skapar vi en starkare Boråsregion.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av mig tillsammans med följande s-politiker:

Lena Palmén, kommunalråd Borås

Lisa Dahlberg, kommunalråd Mark

Claes Redberg, oppositionsråd Tranemo

Stefan Carlsson, kommunalråd Svenljunga

Peter Rosholm, kommunalråd Bollebygd

Mats Palm, kommunalråd Herrljunga

S-motion: Utred ökad bostadsrotation och trygghetsboende

Bostadsmarknaden är kraftigt snedvriden. Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor.

Detta gör att många äldre på landsbygden drar sig för att lämna en villa som man under många år har ägt för att bosätta sig i en hyresrätt på orten. Det visar inte minst det försök som vårt kommunala bostadsbolag Stubo gjorde under förra mandatperioden i Dalum och Hökerum där intresset var minst sagt svalt.

Samtidigt hämmar detta den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor.

I några av våra mindre samhällen pågår diskussioner och arbete med att försöka hitta former för att få en bostadsrotation till stånd i alla fall, trots de orättvisa villkoren. Det välkomnar vi och uppskattar det engagemang som läggs ned från ideella krafter bland annat för alternativa hyresformer som till exempel kooperativa hyresrätter.

Vi ser detta som ett allt för viktigt uppdrag för att kommunen ska ställa sig vid sidan av detta arbete. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda vad kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i våra mindre orter.

Samtidigt är det viktigt att öka mångfalden av olika boendeformer, speciellt för äldre. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av trygghetsboenden i kommunens södra delar, runt Gällstad, och i kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum. Vad gäller trygghetsboende är det även intressant att utreda behovet i centralorten.

Med anledning av ovan föreslår Socialdemokraterna

att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vad som krävs för att främja bostadsrotationen i våra mindre orter där kooperativa hyresrätter kan vara ett alternativ.

att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda framtida behov av trygghetsboenden i kommunen.

att arbetet sker i samverkan med det lokala engagemanget i kommunen.

För den socialdemokratiska fullmäktigegruppen

Mattias Josefsson

Allt fler kritiska röster höjs mot drevet mot Juholt

Nu höjs allt mer kritik mot det drev som Håkan Juholt har varit utsatt för under senaste veckan. ”Mediedrevet mot Håkan Juholt är det märkligaste drev jag sett” skrev Dan Josefsson i Aftonbladet igår.

 KTH-studenten Viktor Tullgren har granskat regelverket och lagstiftning och är djupt kritisk till medias rapportering.

Aftonbladet gick ut med påståendet om att regelverket var glasklart, vilket visade sig inte stämma. Under veckan har riksdagens förvaltning förändrat reglerna. Att regelverket var otydligt konstaterar också åklagaren som i sitt beslut skriver bland annat:

”I det aktuella ärendet har inte gjorts gällande att Håkan Juholt lämnat felaktiga uppgifter angående den hyreslägenhet han disponerar eller storleken på hyreskostnaden. Den fråga som är aktuell är om Håkan Juholt lämnat vilseledande uppgifter till riksdagsförvaltningen genom att underlåta att upplysa om att han delade lägenheten med sin sambo. För att ett straffrättsligt ansvar skall kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om. Det är uppenbart att så inte är fallet. Min bedömning är därför att det redan på objektiva grunder inte längre finns anledning anta att något brott förövats.

Av förhör med en företrädare för riksdagsförvaltningen framgår att de aktuella reglerna är svåra att tillämpa och tanken att en ledamot med privat övernattningsbostad, som är sambo, bara har rätt till halva hyreskostnaden, bygger på överväganden om vad som är rimligt eller inte. Det framgår också av utredningen att då anmälan gjordes förekom diskussioner mellan riksdagsförvaltningen och personal kring Håkan Juholt om tolkningen av bestämmelserna.”

Åklagaren bekräftar den fakta jag redovisade på bloggen igår.

Kajsa Ekis Ekman frågade sig häromdagen på DN:s kultursidor om det är tillåtet att vara S-ledare. Hon jämförde drevet mot Juholt med att Sverige har en ”moderat utrikesminister som anklagas för att ha tjänat miljoner på ett afrikanskt inbördeskrig”.

Journalisten Rasmus Troedsson anser att ansvariga utgivare måste be socialdemokraternas Håkan Juholt och hans särbo om ursäkt med anledning av drevet.

Fakta om Juholt, drevet och förundersökningen

Verkställande utskottet har fortsatt förtroende för Juholt

Det har skrivits mycket kring Håkan Juholt och hans ersättningar för bostäder och resor den senaste veckan. Jag ska försöka att delge er fakta i ärendet.

Detta har hänt

Boende

I september hörde riksdagsförvaltningen av sig till Håkan med anledning av att det stod två namn på hans blankett för yrkande om ersättning för dubbelt boende. Håkan förklarade då att det stått två namn under hela tiden som hans och hans sambo bott ihop.

Om det ansågs vara felaktigt var Håkan omgående beredd att betala tillbaka den felaktiga summan. Svaret han fick var att förvaltningen skulle kontrollera och återkomma. Det gjorde de. Svaret var att de inte kunde kräva honom på pengar eftersom han tydligt, under hela tiden, redogjort att han delat lägenheten med sambon. Däremot kunde han inte räkna med att få hela ersättningen framöver. Därefter tog mediedrevet vid och en polisanmälan gjordes.

Att reglerna uppenbarligen varit otydliga bekräftas av att riksdagsförvaltningen själva, efter att Juholts ersättning ifrågasattes har ändrat i sitt regelverk. Samtidigt har en centerpartistisk riksdagsledamot fått ut mer i ersättning samtidigt hans fru var skriven på samma bostad.

Vitryssland

Under veckan har också en resa till Vitryssland varit i ropet där man inledningsvis påstod att Håkans sambo åkt på skattebetalarnas pengar. Så är inte fallet. Sambon har själv betalat för alla utlägg.

Reseräkningar

Media har också granskat 750 reseräkningar som Håkan har lämnat in. Enligt media har de upptäckt två tvivelaktiga reseräkningar från 2007. Självklart kan Håkan inte svara rätt upp och ner för de enskilda resorna men säger samtidigt OM något fel har begåtts ska det självklart rättas till.

Partiet internt

Att vår kommunikation brustit kraftigt under veckan kan bero på att vi har flera inom partiet som har fungerat som ”hemliga källor” till media. Flera av våra företrädare har också offentligt gått ut och kritiserat Håkan och krävt hans avgång. Det är djupt tragiskt när vi har partiföreträdare som, man kan tolka det som, sätter sin personliga vinning framför partiets bästa. Det är något som Daniel Suhonen på ett mycket förtjänstfullt sätt uttrycker på SvD Brännpunkt på fredagen.

Vu har fortsatt förtroende och förundersökning läggs ned

På fredagen lämnade Sven-Erik Österberg för partiets verkställande utskott besked att man har fortsatt förtroende för Håkan. Samtidigt meddelande åklagaren att förundersökningen läggs ned.

 

Tankar kring hyresmarknaden i kommunen

Bo Högborn tar upp en mycket intressant fråga i dagens krönika på ledarplats i Ulricehamns tidning rörande byggnation på landsbygden.

Jag håller helt och hållet med Högborn om att skillnaden i kostnader per månad alldeles för höga för att en villaägare på landsbygden ska vara intresserad av att hyra in sig i en nyproducerad hyresrätt på orten. Hans räkneexempel om vad en villaägare får i plånboken efter försäljning, nuvarande och framtida månadskostnad för boendet är något jag också brukar använda mig av för att förklara problematiken.

Den borgerliga regeringen har försämrat villkoren för hyresrätter. Det gör att bostadsmarknaden är idag kraftigt snedvriden. Vi rödgröna i Ulricehamn har motionerat om det i fullmäktige. Siffror från KTH gör gällande en skillnad på mer än 20 procent.

Siffror från Fastighetsägarna visar att det skiljer 2000 kronor i månaden mellan nybyggd hyresrätt och nybyggd villa.

Samtidigt omfattar ROT-avdraget inte hyresrätter utan endast bostadsrätter och villaägare.

Därmed kan man säga att det i dag faktiskt är så att de som bor i hyresrätt är med och indirekt betalar subventioner för villa- och bostadsrättsägare.

Lagstiftningen för kommunala bostadsbolag stramas nu hårt än mer. Inom kort ska kommunala bostadsbolag likställas helt och hållet med privata aktörer. Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till. Kommunen och politiken blir helt bakbunden.

Häromdagen hade jag ett samtal med en borgerlig politiker i stan. Då väcktes tankar kring en annan variant för att kunna komma till rätta med problematiken kring byggnation på landsbygden. Förhoppningsvis kan vi gå vidare med tanken inom kort. Först måste dimman få lätta över det politiska landskapet i Ulricehamn.

M avsäger sig kommunal handlingskraft kring bostäder

I dagens Ulricehamns tidning utvecklar Carljohan (M)olander sina planer på att sälja ut hela vårt kommunala bostadsbolag Stubo. Moderaterna vill sälja Stubo och använda pengarna för att finansiera andra investeringar, exempelvis Lassalyckan.

Enligt min mening är hans resonemang ett kortsiktigt tänkande – en kvartalspolitik – som kan liknas vid att kissa på sig. Först blir det varmt och skönt men efter ett tag blir det inte lika behagligt.

Ulricehamns kommun har som mål att bli 25 000 invånare år 2020. Massor av nya bostäder behöver byggas för vi ska kunna nå målet. Självklart kan och ska privata aktörer bjudas in att vara med att bygga dessa bostäder.

Men kommunen har ett ansvar att se till det byggs ett varierat utbud av bostäder där hyresrätten är en viktig del. Kommunen kan inte tvinga en privat aktör att bygga hyresrätter. Däremot kan kommunen – om det anses nödvändigt – omvandla en del av bostadsbeståendet till bostadsrätter. Den möjligheten avsäger sig Moderaterna med sitt förslag.

Kommunen har också ett ansvar att se till att hela kommunen växer. Vid byggandet på marknadsmässigt mindre attraktiva områden kan ett kommunalt bostadsbolag initialt vara en viktig aktör. Den möjligheten avsäger sig Moderaterna med sitt förslag.

Moderaterna vill omvandla Stubo från ett bostadsbolag till ett kommunalt fastighetsbolag. Förutom att vi talar om vitt skilda kompetenser innebär hans förslag att Stubo ska leva på hyra från kommunen. Jag frågar mig vilket existensberättigande ett sådant bolag har. Den ena handen – det kommunala bolaget – ska leva på vad den andra handen – kommunen – betalar i hyra.

Moderaterna vill använda pengarna som frigörs vid en försäljning till att finansiera tyngre investeringar som kommunen står inför. Bland annat nämns Lassalyckan. Det är intressant eftersom kommunen i princip har täckning för hela investeringen vid Lassalyckan via sina investeringsmedel – medel som enligt lag inte får användas till driftskostnader.

Stubo ska bedriva en aktiv förvaltning av sitt bostadsbestånd, precis som idag. Det innebär både att bygga nytt, renovera, köpa och sälja bostadsfastigheter. Jag kan också tänka mig att använda Stubo som en medfinansiär – delägare – av exempelvis ett framtida bibliotek.

Moderaterna avsäger sig all möjlighet att bedriva en kommunal bostadspolitik. Det ställer jag helt enkelt inte upp på.