Beredda ta ansvar för tiggande medmänniskor

Tiggande EU-medborgare har sedan några år funnits i Sverige och nu sen en tid även i Ulricehamn. När det gäller vad en kommun kan och får göra för att underlätta situationen för dessa människor behöver vi skilja på vad regelverket säger och vad hjärtat vill göra för medmänniskor.

Sverige som nation har aldrig varit rikare än nu. Vi har råd. Det handlar om hur vi väljer att fördela resurser. Men det handlar också om vilket ansvar som du och jag har och vilket ansvar som vi väljer att ta. Vilket ansvar du väljer att ta för det samhälle som vi lever i och som våra barn växer upp i.

Det handlar om människor som inte är väl sedda i de länder som de vuxit upp i. Deras tillvaro i hemlandet är så besvärlig att de väljer att åka till ett annat land utan att ha uppehälle eller husrum ordnat för sig. De väljer att sitta dag ut och dag in från morgon till kväll utanför en affär med en mugg framför sig. De hoppas att få en slant i muggen, säger hej när vi går förbi och ska le och vara tacksamma om de får något. Obekvämt och kallt är det också.

Det är total förnedring. Till det kommer alla blickar, vetskapen om hot och hat i de städer de rör sig i, vetskapen om myter och misstänksamhet, trots det tvingas de att sätta sig där. Vem skulle göra det frivilligt? Vad gäller EU-medborgare som tigger och möjligen också övernattar i Ulricehamn tog kommunen strax innan årsskiftet, på politiskt initiativ, kontakt med kyrkan och civilsamhället i syfte att hitta bra samarbetsformer för att kunna ta hand om de grundläggande mänskliga behov som kan uppstå bland människor som temporärt uppehåller sig i kommunen utan bostad.

Kyrkorna i Ulricehamn har tagit ett mycket lovvärt och uppskattat initiativ till att tillfälligt upplåta husrum för övernattning för tiggarna. Fram till mitten av vecka 2 hade ännu ingen utnyttjat möjligheten. Till den 15 januari kan kyrkan, på frivillig bas, fortsätta med verksamheten. Men därefter saknas tillgång till lokal.

Från kommunens sida är vi intresserade av ett fortsatt samarbete med det civila samhället. Vi vill att möjligheten till att kunna övernatta ska finnas kvar under den kalla årstiden. Den politiska ledningen är beredd att bidra med ekonomiska medel till frivilligorganisationer som kan ordna tillfälligt boende. Det handlar om att ta ett gemensamt ansvar för våra medmänniskor och det samhälle vi och våra barn lever i.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande kommunalråd och mig.