S och V motionerar om översyn av fördelningsmodeller inom lärandet

Fördelningen av resurser till förskola och skola styrs av resursfördelningsmodeller. Pengarna fördelas i stort sett utifrån hur många barn som finns på en enhet.

Det övergripande målet i grundskolan är att alla elever ska få möjlighet att nå godkända betyg i samtliga ämnen. Skolorna i Ulricehamns kommun ligger långt ifrån det målet. Allt för många elever når inte heller målet att komma vidare till en gymnasieutbildning. Det är inte elevens fel att resultaten i skolan ligger på en alldeles för låg nivå. Skolan har ansvaret att ge alla elever tillräckligt stöd för att nå målen. Varje elev ska ges likvärdiga förutsättningar för att klara skolan fullt ut. Tyvärr klarar vi inte det idag.

Förutom låg måluppfyllelse i skolorna förekommer det en hel del incidentrapporter från skolorna där det handlar om oroliga situationer elever emellan. Situationen är oroande och måste tas på allvar.

Med tanke på de problem som finns samt de händelser som inträffar på skolor och förskolor ställer vi oss frågan om den nuvarande resursförmedlingsmodellen är det mest optimala och rätta sättet att fördela tillgängliga resurser.

Vi anser att avgörande för tilldelning av resurser ska vara varje förskolas/skolas behov och förutsättningar för att klara att bedriva en kvalitativ god verksamhet som uppfyller skollagens och andra styrdokuments krav och intentioner. Idag vet man att det finns ett antal olika faktorer i elevens omgivning som påverkar inlärningen. Man pratar bl. a om socioekonomiska faktorer. Skolor i områden där det exempelvis finns många nyanlända barn med annat modersmål än svenska, områden där föräldrarna har en låg utbildningsnivå, måste ges tillräckliga resurser för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.

Vi förslår kommunfullmäktige besluta

att kommunstyrelsen får uppdraget att göra en översyn av nuvarande resursfördelningsmodeller i syfte att förändra modellerna så att resurserna mer styrs efter skolornas och förskolornas behov.

Inga-Kersti Skarland (S)

Jan-Olof Sundh (V)

Alla barn har rätt till bra förskola

Istället för fortsatta skattesänkningar vill Socialdemokraterna investera i barnens möjligheter till utveckling. På sikt vill vi göra förskolan avgiftsfri från 2 års ålder.

Idag har inte alla barn tillgång till förskolan i tidiga åldrar. Tidigare sågs förskolan som barnpassning när föräldrarna arbetade. Idag är den en viktig pedagogisk verksamhet och borde vara självklarhet för alla barn.

Forskningen visar att barn som har gått i en bra förskola lyckas bättre i skolan och i livet. Detta gäller särskilt barn som växer upp i en mer studieovan hemmiljö. Investeringar i en kvalitativ förskola ger bättre resultat än resurser som sätts in senare i livet.

Med det som utgångspunkt har Socialdemokraterna presenterat förslag om framtidens förskola; allmän förskola från två års ålder, högre kvalitet i förskolan och att öppna förskolan för alla barn.

Syftet med förslagen är dels att säkra alla barns rätt till en bra förskola, vilket ger barnen bättre förutsättningar att ta till sig kunskap och att underlätta för föräldrar att arbeta.

Vi vill på längre sikt göra förskolan avgiftsfri. Genom allmän förskola från två års ålder ger det en avgiftssänkning med 420 kronor per månad, totalt 5040 kr per barn och år.

För att barnen ska gynnas av att gå i förskola krävs att förskolan är bra. Därför krävs ett stärkt fokus på lärande, mindre barngrupper och investeringar i personalen.

Ambitionen är att kunna genomföra reformen under nästa mandatperiod. Den stress som vi kan se i dagens förskola behöver givetvis åtgärdas tidigare än så. Därför är det beklämmande att statsminister Fredrik Reinfeldt markerat att ett femte jobbskatteavdrag är prioriterat för Moderaterna inför 2014. Politik handlar om att prioritera. Moderaterna väljer fortsatta skattesänkningar ovanpå de närmare 150 miljarder kronor man redan genomfört.

För att finansiera dessa skattesänkningar har regeringen vältrat över allt mer kostnader på kommunerna. Hittills motsvarar det åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det handlar bland annat om ökade kostnader för försörjningsstöd, LASS, LSS och frysta statsbidrag. Detta är en av orsakerna till de problem vi ser inom förskolan runt om i Sverige idag.

Vi ser istället investeringar i barnen, förskolan och skolan som mer prioriterat. Socialdemokraterna har betydligt högre ambitioner med kunskapsnationen Sverige. Inför i år avsatte S ytterligare 3 miljarder kronor riktade till skolan. För Ulricehamns del hade det motsvarat 7 miljoner kronor.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland.

Pröva intraprenad inom fler områden

Varje elev ska ges förutsättningar att nå sin fulla potential i förskola och skola. Idag får inte alla elever tillräckligt stöd för att klara skolan och riskerar att halka efter i tidig ålder.

Inför i år har Socialdemokraterna i Ulricehamn medverkat till att ge lärandet ytterligare drygt 9 miljoner kronor för att höja kvaliteten.

Socialdemokraterna omprövar sin politik sedan beslutet om skolstruktur i fullmäktige i januari. Som kommunens största parti har vi ansvar att utveckla kommunen utifrån dessa ramar.

Vi har presenterat en lösning för Vegby och har föreslagit en utredning om att på frivillig grund öka elevantalet i Markbäck genom att bland annat erbjuda skolskjuts.

Nu går vi vidare. Sedan något år tillbaka har Ulricehamn driftsformen intraprenad på en förskola. En intraprenad har större ansvar och befogenheter att styra över verksamhet och ekonomi.

I våra ögon har intraprenadformen varit framgångsrik ur flera aspekter. Vi ser gärna att denna driftsform utvärderas ordentligt och utvecklas i syfte att införas i fler verksamheter.Detta kan vara ett sätt att stärka kvaliteten inom förskolan och skolan.  Vi  vill stimulera utvecklingen av flera och olika pedagogiska inriktningar. Det ökar möjligheten för dagens unga engagerade föräldrar att välja den inriktning man anser är bäst lämpad för sina barn.

Vi vill samtidigt införa likvärdiga villkor för förskolor och skolor att till exempel få behålla en del av eventuella överskott. Så är det inte idag.

Skollag, läroplaner och andra styrande dokument ska självklart tillämpas. Men vi vill ge personal möjlighet att arbeta mer självständigt, utveckla  idéer som man brinner för och som kan göra skillnad för barnen. Vi välkomnar initiativ som utvecklar förskola och skola. Som exempel har Marbäcks skola prövat en inrikting med engelska språket. Vi vill ge skolan möjlighet att prova fullt ut vad som är möjligt inom lagens ramar.

Vi ser också detta som ett sätt att öka elevunderlaget på våra mindre skolor. Flera skolor utanför centralorten riskerar inom några år att ha ett lägre elevunderlag än idag. Det försvårar såväl resursutnyttjandet som att upprätthålla skollagens behörighetskrav.

Socialdemokraterna är beredda att pröva andra former i syfte att göra förskolan och skolan än bättre än idag. Vi behöver pröva alla möjligheter för att öka måluppfyllelsen utan att tumma på elevernas rätt till likvärdig kvalitet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare  S och Matthias Nordgren, ledamot i fullmäktige.

S motionerar likvärdiga villkor inom förskola och skola

I Ulricehamns kommun finns i dagsläget en intraprenad, Förskoleområdet Emilia Centrum. Verksamheten startade i intraprenadform 2012-01-01. Det är alltså en relativt ung driftsform för vår kommun.

Vi ser gärna att denna driftsform utvecklas vidare och införs i flera delar av verksamheten. Det är dock viktigt att likvärdiga villkor gäller för likvärdiga verksamheter. Till exempel menar vi att samma ekonomiska villkor ska gälla för förskolor och skolor att behålla del av eventuella överskott och arbeta ikapp eventuella underskott. Det handlar om likvärdiga förutsättningar för våra skolor och förskolor att bedriva verksamhet på jämbördiga villkor.

Men för intraprenaden gäller en annorlunda resultathantering än vid andra likvärdiga verksamheter. Intraprenaden ansvarar för sitt eget resultat. Ett överskott stannar kvar hos intraprenaden som en resultatfond och kan disponeras för till exempel kompetensutveckling eller personalbefrämjande åtgärder. De kan också fonderas för kommande behov. Överskott får inte disponeras så att det leder till utökad verksamhet som i sin tur leder till krav på ytterligare kommunala medel. Överskott får inte heller fördelas som vinst.

Vid eventuella underskott är intraprenaden skyldig att upprätta en åtgärdsplan som beskriver hur ekonomin ska fås i balans. Åtgärdsplanen ska vara genomförd inom den tid som överenskommits med förvaltningen. Lyckas man inte komma i balans inom den utsatta tiden upphör självständigheten.

Uppföljningar under 2012 har gett signaler om att verksamheten vid intraprenaden fungerar bra och har gett ett visst överskott för året.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta:

Kommunstyrelsen får uppdraget att utvärdera verksamhetsformen intraprenad både ur ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv.

Kommunstyrelsen får uppdraget att ta fram ett förslag för inrättande av ”resultatenheter” på likvärdiga villkor för i första hand enheter inom lärandet.

Utbildning är lösningen – inte sänkta löner

Delar av näringslivet skriker efter arbetskraft. Samtidigt är över 400 000 människor arbetslösa. Många unga har aldrig fått prova på arbetsmarknaden. Idag är andelen sysselsatta lägre än vad det var 2006. Detta är den moderatledda regeringens största misslyckande.

Högern skulle sänka det man 2006 kallade ”massarbetslöshet”. Alla försämringar i a-kassa, sjukförsäkring och föräldraförsäkring skulle göra det mer lönsamt att arbeta. Då var den 6 procent. Idag är den närmare 9 procent.

Den borgerliga regeringen skulle bota ungdomsarbetslösheten med halverad arbetsgivaravgift för unga under 26 år och nu senast med sänkt restaurangmoms. Men trots att räkmackan på Stureplan blivit några kronor billigare tvingas Hotell- och restaurangfacket nu att höja avgiften till a-kassan på grund av ökad arbetslöshet inom branschen.

Sänkta avgifter för unga under 26 år har varit kritiserat som metod ända sedan den infördes. Redan i maj 2009 konstaterade det Finanspolitiska rådet ”att den övervägande majoriteten av dem som omfattas skulle vara sysselsatta ändå”. Därför har reformen ”inte varit speciellt kostnadseffektiv”.

I Långtidsutredningen 2011 konstateras att ”de empiriska resultaten hittills har varit en stor besvikelse ur ett sysselsättningsperspektiv”.

Nu är regeringen desperat. Flera partier lyfter fram sänkta löner, antingen för unga eller för alla, som lösningen. Bättre att få en lägre lön än ingen lön alls, heter det.

När näringslivet inte hittar arbetskraft beror det på att regeringen skurit ner den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med tvåtredjedelar och minskat antalet platser inom kommunal vuxenutbildning med en femtedel.

Den moderatledda regeringens botemedel att få fler i arbete är långt från de lösningar som Socialdemokraterna hade på 1990-talet genom Kunskapslyftet.

De protester från oroliga föräldrar, personal och fack som vi kunnat vittna om i Ulricehamns tidning är tyvärr inte unika för Ulricehamn. Det känns igen i många kommuner. Och idag klarar inte var femte elev gymnasiet med fullgoda betyg. Trots det väljer regeringen att sänka stödet till skolan och gymnasiet de närmaste åren. Socialdemokraterna investerar istället i våra unga och i utbildning. För Ulricehamns del skulle det innebära ytterligare 12 miljoner kronor.

För att våra unga ska få en bra start i livet, svenska företag och våra ungdomar ska konkurrera med kunskap, kvalitet och kompetens krävs att politiken prioriterar barnen och utbildningen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning.

En hicka kan spräcka kommunens budget

Här är mitt tal i fullmäktige inför beslutet om 2011 års budget:

Presidium, ulricehamnare,

Ulricehamn är en vacker kommun som har goda förutsättningar att utvecklas och växa. Vårt geografiska läge ger oss rejäla möjligheter att ta del av tillväxten som vi ser i våra större grannkommuner både vad det gäller fler invånare och företag.

Men för att lyckas ställer det ett antal krav på kommunen; sunda finanser, realistiska ekonomiska resurser till våra verksamheter, väl avvägda och prioriterade mål och en tro på att politiken kan göra skillnad.

Men de ekonomiska förutsättningarna för nästa års budget kunde ha varit bättre. Ulricehamn är till ytan den största kommunen i Västra Götaland. Vi har en av de lägsta skattesatserna i länet. Vi har en rad nödvändiga investeringar som behövs för att kommunen ska kunna utvecklas. Dessutom sätter lågkonjunkturen djupa avtryck på intäktssidan. Som grädde på moset har vi en borgerlig regering som ökar kommunernas ekonomiska ansvar men som vägrar att skjuta till medel. Som exempel kan nämnas att kostnaden för försörjningsstödet, socialbidraget, har ökat med sex miljoner kronor på årsbasis. Detta sammantaget är en ekvation som inte går ihop.

Den borgerliga majoritetens budget bygger på det förslag som tjänstemännen tvingats arbeta fram för att den borgerliga majoriteten så enögd håller fast vid skattesatsen och innebär i runda tal besparingar på 20 miljoner kronor. Då ska vi komma ihåg att inför i år fick våra skolor, äldreboenden och verksamheter för funktionsnedsatta klara sig på betydligt mindre resurser än året innan. Och vi ska också komma ihåg att flera verksamheter idag går med underskott. Kommunstyrelsen har under året också vidtagit extra besparingsåtgärder för att klara årets ekonomi.

Inför nästa år väntar än mindre resurser. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsätter sig inte besparingsområdena men vi ifrågasätter summorna. Till exempel ska antalet korttidsplatser reduceras och ge 1,5 miljoner kronor till kassan. Samtidigt kan vi konstatera att närvårdsavtalet med primärvården ännu inte är klart. Innan vi har säkerställt att kvaliteten i verksamheten inte äventyras kan vi inte plocka bort resurser. Vi borde också ha tagit lärdom från i år då vi gick in med ett besparingskrav på miljonen kronor för att lägga ut verksamheter på intraprenad men som, när förslaget mötte verkligheten, inte kunde verkställas.

Likaså anser Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att det är bra att vi inför en bemanningspool. Det är klassiskt vänsterorienterat förslag. Vi har absolut inga bekymmer med det. Tvärtom. Men vi ifrågasätter om det verkligen kan ge besparingseffekter från år ett.

Tjänstemannaförslaget innehåller också personalreduceringar. Nettoeffekten ska vara en neddragning på 8 miljoner kronor. Samtidigt räknar tjänstemännen med puckelkostnader när nya förvaltningsorganisationen införs. Det innebär att bruttobesparingen i antalet tjänster blir än högre än 16 årsarbetare som det skrivs om i underlaget. Dessutom lämnar inte alla vid årsskiftet, vilket innebär att än fler tjänster måste beröras om vi ska uppnå besparingskravet. Vid direkta frågor var alla dessa tjänster ska tas bort kan ingen ge några tydliga svar. Det kan vi inte acceptera.

Likaså ser vi positivt på att avyttra tomma lokaler. Men förslaget att sälja Trädets och Älmestads skola innebär att fastigheterna behöver säljas innan årsskiftet för att få helårseffekten av den tänkta besparingen.

Jag noterar också att Centerpartiet inte hade några synpunkter på förslaget i kommunstyrelsen. Det parti som i valrörelsen lovade att öppna Älmestads skola 2012 igen. Knappt två månader efter valet går man med på att sälja fastigheten.

Låt mig också vara tydlig med att jag inte vill uppleva ytterligare en historia liknande den som skedde i Älmestad i våras där er alliansbroder Anders Dahlén blev utskälld efter noter och tjänstemän idiotförklarade. Nu är ni med och fattar beslutet. Stå för det sedan också. Låt era beslut ha en längre levnadstid än era vallöften.    

Så kommer vi till kapitlet Stubo där den borgerliga majoriteten följer tjänstemannaförslaget och höjer borgensavgiften till 3,5 miljoner kronor. Det är dock ännu oklart hur det exakta nya regelverket för kommunala bostadsbolag ska tolkas. I praktiken innebär förslaget på sikt höjda hyror med 250-300 kronor i månaden eller drygt 3 000 kronor per år för att finansiera avgiften. Ulricehamn kommer att sticka ut i Sverige vad det gäller avgiftens storlek. Vi ser med oro hur detta kan slå mot vårt bostadsbestånd, särskilt i våra mindre samhällen där marknadskrafterna inte är fullt så starka.

Den borgerliga majoritetens attityd är på sätt å vis att jämföra med fundamentalistiska feminister som kräver att männen ska avstå all makt med tanke på man innehaft den så länge. Nu är det kvinnornas tur, bort med alla män. För i praktiken innebär borgensavgiften av den här storleken att bostadsmarknaden blir kraftigt snedvriden, till Stubo:s nackdel. Bolaget får dyrare villkor än privata aktörer.

Samtidigt som vi egentligen, enligt min mening, dubbelbeskattar våra invånare som bor hos Stubo lyckas den borgerliga majoriteten att presentera ett långsiktigt hållbart resultat. Ert mål är ett resultat som motsvarar minst 2 procent av omslutningen. Men i ert budgetförslag kommer vi knappt upp 1 procent. Och 2012 ser det ut att bli än värre. Och då har halva mandatperioden gått utan att vi klarar av att leva upp till de ekonomiska mål som ni vill slå fast. Det räcker att börsen får hicka en gång så är vårt resultat helt åt fanders. Jag ser det som mycket sannolikt att kommunstyrelsen tvingas till nya besparingskrav under året liknande de som vi tvingats till i år.

Ett allt för svagt resultat hotar på sikt kommunens ekonomi och äventyrar därmed både verksamhet och investeringar. Vi tar det här på allvar och använder en närmare tredjedel av skattehöjningen enbart till resultatförbättring. Men vi ser också att det finns ett utrymme 2013 för justering nedåt av skatten i vårt förslag.

Ulricehamn har en ungdomsarbetslöshet kring 13 procent. Samtidigt står kommunen inför ett generationsskifte. Dessa två utmaningar kan vändas till en möjlighet men endast genom att riktade resurser avsätts. Vi fördubblar anslaget till omställningsåtgärder.

Ulricehamn har under 2010 tvingats till färre pedagoger, lärare och barnskötare i förskolan och skolan. Samtidigt gör Tingsholmsgymnasiet under 2010 ett underskott på 1,8 miljoner kronor. Den nya gymnasiereformen som träder i kraft 2011 medför också ett ökat ansvar.

Vi föreslår att sammanlagt 4 miljoner kronor skjuts till genom att också samtidigt avskaffa vårdnadsbidraget.

Inför 2010 förstärktes vård- och omsorgsnämndens budget med 3 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för försörjningsstöd. Vi ser med oro att denna ramförstärkning inte räcker i år utan överskrids med 1,7 miljoner kronor. Arbetsmarknaden är fortsatt osäker även om en viss återhämtning har skett från mycket låga nivåer.

Men för att säkerställa kvaliteten inom omsorgen skjuter vi till ytterligare medel till försörjningsstöd. Bedöms utrymmet vara mer än tillräckligt ska överskjutande medel föras till äldreomsorgen. Den har de senaste åren tagit stryk på grund av försörjningsstödet ökade kostnader.

Ulricehamns kommun har ett fastighetsbestånd till ett värde av drygt 1 miljard kronor. Underhållet är eftersatt. I år har vi på grund av en mager borgerlig budget tvingats att fatta beslut om att öka det uppskjutna underhållet med ytterligare 3 miljoner kronor. Det uppskjutna underhållet börjar nu närma sig 50 miljonersstrecket.

Vi avsätter 3 miljoner extra för nästa budgetår, motsvarande den summa som vi i år ålade tjänstemännen att spara in på underhållet och kommer därmed upp i ett underhåll motsvarande 120 kronor per kvadratmeter.

Slutligen, ta bort alla papper i kommunen, det sista du tar bort är målen för god ekonomisk hushållning. Det är kring det här dokumentet, fundamentet, som kommunens verksamheter är uppbyggda. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ringar in tre områden som strategiskt viktiga för att ha god ordning i vår ekonomi. För det första att skapa förutsättningar inom alla verksamheter för 25 000 invånare år 2020. För det andra att sätta upp personalpolitiska mål kring sjuktal, trivsel och utvecklingsmöjligheter. Och för det tredje; tydliga mål för vårt fastighetsunderhåll. Genom dessa tre enkla och tydliga mål får vi en framtidsinriktad kommun som har kontroll på i runda slängar 85-90 procent av våra kostnader. Vad den borgerliga majoriteten har ringat in i sitt förslag är, för att uttrycka sig modest, en aning oklart.

Men jag ser dock under rubriken finansiella mål i ert förslag att skattesatsen ska anpassas efter rådande ekonomiska situation. Innebär inte det att skattesatsen ska höjas i det läge vi befinner oss nu, åtminstone för att förstärka resultatet?

En budget för hållbar ekonomi och god kvalitet

Alla barn ska ha rätt till en bra start i livet och en bra kvalitet i förskola och skola. Ulricehamn har under 2010 tvingats till färre pedagoger, lärare och barnskötare i förskolan och skolan på grund av en mager borgerlig budget. I vissa fall talar vi om en halvering av personaltätheten. I förskolan är lärartätheten nere på anmärkningsvärda 5 årsarbetare per 100 elever i snitt. Resultaten i grundskolan är oroväckande. Endast en handfull kommuner i länet har sämre resultat än Ulricehamn.

Dessutom har Ulricehamn en ungdomsarbetslöshet kring 14 procent. Parallellt står kommunen inför ett generationsskifte. Dessa två utmaningar kan vändas till en möjlighet men endast genom att riktade resurser avsätts.

Men de ekonomiska förutsättningarna kunde ha varit bättre. Ulricehamn är till ytan den största kommunen i Västra Götaland. Vi har en av de lägsta skattesatserna i länet. Vi har en rad nödvändiga investeringar som behövs för att kommunen ska kunna utvecklas. Vi har en lågkonjunktur som sätter djupa avtryck på intäktssidan. Som grädde moset har vi en borgerlig regering som ökar kommunernas ekonomiska ansvar men som vägrar att skjuta till medel. Som exempel kan nämnas att kostnaden för försörjningsstödet, socialbidraget, har ökat med sex miljoner kronor på årsbasis. Detta sammantaget är en ekvation som inte går ihop.

Det är med de här förutsättningarna som samarbetspartierna tvingas föreslå en skattehöjning 2011 med 75 öre för att samtidigt kunna se invånarna i ögonen och garantera kvaliteten. Samtidigt ser vi att det preliminärt finns ett utrymme till en skattesänkning 2013 med 25 öre.