Kommunala insatser kan sätta fler i arbete

Många av företagen i Ulricehamn går bra. Flera expanderar och andra är i färd med att göra det. Visserligen har Ulricehamn en lägre arbetslöshet än riket men den är fortfarande relativt hög. Över 650 personer har inget arbete att gå till. En fjärdedel av dessa är 24 år eller yngre.

Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Vi är övertygade om att fler kan komma i sysselsättning genom att arbeta på ett annat sätt inom kommunens organisation. Som vi ser det behövs det genomföras en palett av insatser.

Handläggarna inom Socialtjänsten hanterar 100-120 ärenden per person. Det är på tok för många ärenden. Det gör att personalens kompetens inte tas tillvara. De personer som söker bistånd kan inte ges det stöd de behöver för att komma till en egen försörjning.

Antalet ärenden per handläggare behöver begränsas för att ge mer tid till individen. Låt en del av budgeterat försörjningsstöd användas till att aktivt hitta sysselsättning istället för passivitet med försörjningsstöd. Den här modellen har med framgång prövats i bland annat Borås.

En av de främsta orsakerna till att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är bristande utbildning. Vi vill tillföra resurser för att arbeta med unga personer i åldern 16-25 år som inte fullgjort gymnasiet. Kommunen har ett så kallat informationsansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 som inte studerar. Målet ska i första hand vara att lotsa personerna tillbaka till utbildning alternativt erbjuda hjälp i form av jobbsökaraktiviteter och praktik.

Vi vill också att personer med försörjningsstöd från kommunen och aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen ska kunna erbjudas anställning inom exempelvis äldreomsorg, städning, kök, eller skogslag under minst ett års tid. Kommunen ska fylla ut så att ersättningens storlek motsvarar ingångslönen inom Kommunals avtalsområde.

Slutligen vill vi att kommunens anställda – framför allt inom äldreomsorgen – ska få möjlighet att validera sina utbildningar. Det handlar om att de anställda ska kunna slutföra sin utbildning genom praktik. De teoretiska studierna genomförs samtidigt som man utför sitt ordinarie arbete. Men för att kunna genomföra praktik på en arbetsplats krävs att det finns en ersättare på den ordinarie arbetsplatsen. Vi menar att det rimligt att kommunen skjuter till medel för att täcka vikariekostnad och del av inkomstförlusten för dem som vill vidareutbilda sig.

Debattartikel publicerad I Ulricehamns tidning undertecknad av Pernilla Vikström och Celso Silva Goncalves.

Annonser

En stark välfärd gynnar näringslivet

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det tecken på att något håller på att gå sönder. Moderaterna må ha haft goda intentioner med sin jobbpolitik men har tyvärr inte lyckats. Över 400 000 personer, motsvarande 8 procent, saknar ett arbete att gå till.

Tyvärr verkar den moderata kalkylen vara uppbyggd på att med fler i arbete ökar skatteintäkterna för landets kommuner vilket gör det möjligt att dra ner på statsbidragen till kommunerna. Men ökningen av sysselsättningen har uteblivit. Trots det har regeringen sänkt statsbidragen.

De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt inom både skola, omsorg och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting får allt tuffare att klara välfärdsuppdraget på grund av den övervältring av kostnader som den moderatledda regeringen bedriver mot kommuner och landsting.

Inte nog med att många kommuner fått se sina kostnader för bland annat försörjningsstöd skjuta i höjden sedan regeringen försämrade och fördyrade a-kassa 2006. Nu visar dessutom färska siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att statsbidragen till landets kommuner har krympt med motsvarande 10 miljarder kronor per år. Bara i våra kommuner innebär det över 200 miljoner kronor mindre att göra välfärd för 2014. Det motsvarar cirka 400 lärare eller tjänster inom omsorgen som så väl behövs i våra verksamheter.

Redan 2012 slog vi fast på debattsidan att denna övervältring motsvarar åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det kommunala ansvaret har sedan dess ökat ytterligare.

Och det slutar inte där. Idag lånar Sverige 240 miljoner kronor varje dag för att finansiera regeringens skattesänkningar – samtidigt som kommuner tvingas avstå välbehövliga resurser till välfärden.

Så här kan vi naturligtvis inte ha det. Sverige och landets kommuner står inför ett vägval i höstens val. Det får vara ett slut på en politik som sätter sänkta skatter före välfärden.

Vi är istället övertygade om att vi inte bara kan förena tillväxt och en hög välfärd, utan att de är varandras förutsättningar. Utan väl fungerande välfärdstjänster får vi ingen stark tillväxt inom näringslivet. Om föräldern hela tiden ska oroa sig för barnen på förskolan kan man inte koncentrera sig på jobbet. En skola som inte klarar av att ge en god utbildning gynnar inte vårt näringsliv. Om barnen tvingas åka från jobbet för att vården av föräldrarna inte fungerar då får vi inget starkt näringsliv.

Tillsammans för att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås

Peter Rosholm (S) kommunalråd Bollebygd

Lisa Dahlberg (S) kommunalråd Mark

Claes Redberg (S) oppositionsråd Tranemo

Mats Palm (S) kommunalråd Herrljunga

Stefan Carlsson (S) oppositionsråd Svenljunga

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn

Lägst arbetslöshet i Europa 2020 – även i Ulricehamn

För Socialdemokraterna är fler människor i arbete den allra viktigaste frågan. Vi har slagit fast målet att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Staten, som ansvarar för närings-och arbetsmarknadspolitiken har bäst möjlighet att få fler i arbete. S har presenterat flera förslag för att få fler i utbildning och stärka företagens konkurrenskraft. Även lokalt kan vi påverka. Socialdemokraterna i Ulricehamn har här samlat alla våra jobbförslag som vi lagt under mandatperioden.

Inget annat parti i Ulricehamn kan visa på lika många konkreta jobbförslag under den här mandatperioden. Socialdemokraterna har den viktiga uppgiften att fortsatta leverera konkreta förslag för ökad sysselsättning och för fler jobb i Ulricehamn. Vårt mål om lägst arbetslöshet i Europa år 2020 gäller även i Ulricehamn.

 

Sämre arbetsvillkor får inte fart på Sverige

Sverige är ett bra land att leva i. Men fler än 400 000 personer tvingas stanna hemma från jobbet. De har inget jobb att gå till. För Ulricehamns del innebär det drygt 600 personer.

Trots att den borgerliga regeringen har försämrat arbetsvillkoren med motivet att det skulle leda till fler jobb har det inte gett effekt.

Det enda den raserade a-kassan har lett till är att över 90 procent som arbetar heltid inte får ut en 80 procentig ersättning vid arbetslöshet. Idag staplas otrygga anställningar på varandra efter att Lagen om anställningsskydd har trasats sönder. Semesterlagen ger den som har en månadsinkomst på 24 000 kronor och inte omfattas av kollektivavtal mer än 4 000 kronor mindre i semesterersättning.

Men på Vists- och Hesters industriområde ökar inte efterfrågan på företagens produkter genom försämrade arbetsvillkor. Trots regeringens alla försämringar har Sverige högre arbetslöshet än jämförbara länder. Samtidigt finns företag som inte kan anställa – de inte hittar någon med rätt kompetens.

Sverige behöver en ny politik. För Socialdemokraterna är kampen mot arbetslösheten den viktigaste frågan. Därför har vi slagit fast ett tydligt mål: Sverige ska till 2020 öka antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. Vägen dit går inte via försämrade arbetsvillkor.

Istället har vi en politik som steg för steg bekämpar arbetslösheten, stärker resultatutvecklingen i skolan, överbryggar rekryteringsgapet och förbättrar ungdomars ställning på arbetsmarknaden.

Redan i höstas föreslog vi 35 000 utbildningsplatser i form av fler högskoleplatser, komvux och bristyrkesutbildningar. Det förstärker vi med bland annat en 90-dagarsgaranti för ungdomar. Unga ska jobba eller studera – inte vara arbetslösa.Vi ska också införa ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Utbildningskontraktet innebär att studier kan kombineras med praktik eller jobb och ska garantera den arbetslöse insatser som leder till en gymnasieexamen.

Samtidigt handlar det om att stimulera efterfrågan på varor och tjänster. Sverige har exempelvis brist på bostäder. Det är ingen naturlag att det är 40 procent dyrare att producera en hyresrätt i Sverige jämfört med Tyskland. Ett ökat bostadsbyggande skulle ge flera lokala industrier bättre förutsättningar.

Sverige kan bättre än idag. Det gynnar Ulricehamn och lokala företag.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av mig som socialdemokrat och medlem i IF Metall.

Framgång bygger vi tillsammans

Försörjningsstödet ska vara den yttersta utposten i vårt trygghetssystem. Trots det var det förra året fler människor som fick ekonomisk hjälp via försörjningsstödet jämfört med hur många som erhöll a-kassa. Regeringens lösning är nu att strama åt kraven än mer mot dessa människor.

Nyligen presenterade regeringen sin budget. I flera delar innehåller den bra förslag. Det är exempelvis välkommet att regeringen satsar resurser på forskning. Men regeringens budget har alldeles för svagt fokus på jobben.

När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 hade Sverige en arbetslöshet på cirka 6 procent, något som Anders Borg definierade som massarbetslöshet. Idag är arbetslösheten högre – och den är högre än i flera jämförbara länder, såsom Tyskland, Norge, Österrike och Nederländerna. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Antalet som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 24 månader är 70 000 personer. Och FAS3 bara fortsätter att växa.

Under den borgerliga regeringens år vid makten har Lagen om anställningsskydd, Las, försämrats. A-kassan, sjukförsäkringen och semesterlagen har urholkats. Motivet till försämringarna var att det skulle leda till fler jobb.

Samma motiv användes när regeringen sänkte arbetsgivaravgiften för unga, trots att det kritiserades från flera håll. Långtidsutredningen skriver: ”De empiriska resultaten har hittills varit en stor besvikelse sett ur ett sysselsättningsperspektiv”.

Den här regeringen har lyckats med en sak. Och det är att infria det löfte som dåvarande moderatledaren Bo Lundgren gav i valrörelsen 2002 – att sänka skatterna med 150 miljarder kronor

I veckan presenterade Socialdemokraterna sin alternativa budget. Bland annat vill vi att arbetsgivaren inte längre ska behöva betala sjuklön den andra veckan en anställd är sjuk. Enligt Småföretagarnas medlemmar skulle den enskilda åtgärden skapa 10 000-tals jobb.

Vi kan få fler i arbete. Men lösningen är inte att försämra för utsatta grupper i samhället.  Det är när vi håller ihop som Sverige kan bli starkt.

Debattartikel publicerad i dagens Borås tidning.

Regeringens politik sätter Ulricehamns välfärd på spel

Regeringen för en konsekvent politik mot landets kommuner och landsting – en välfärdsfientlig politik. I år tvingas kommunerna i Sjuhärad genomföra nedskärningar om mer än 140 miljoner kronor. På flera håll har det dessutom krävts skattehöjning. Socialdemokraterna accepterar inte att välfärden urholkas. Vi accepterar inte en politik som åderlåter landets kommuner och landsting.

Inte sällan berömmer sig regeringen för att fått fler svenskar i arbete men sysselsättningsgraden är idag lägre än 2006. Sedan regeringen chockhöjde avgiften till A-kassan och försämrade villkoren i försäkringen får idag endast en tredjedel av alla arbetslösa ersättning från A-kassan. Allt fler tvingas söka försörjningsstöd, en ersättning som kommunerna ansvarar för. I Ulricehamn har årskostnaderna för försörjningsstöd ökat med 6 650 000 kronor sedan 2006.

Tidigare kompenserades kommunerna för inflation genom justeringar av de generella statsbidragen. De är numer frysta på tidigare nivåer och kommuner får själva bära kostnadsökningar. För Ulricehamn handlar det om cirka 12 000 000 kronor. Kommunerna har dessutom fått en rad utökade åtaganden. Inom LSS och LASS handlar det om över 18 000 000 kronor. Dessutom har skolväsendet reformerats under trycket från ytterligare sparbeting. Personalen har skickat ett tydligt budskap till politiken: nu räcker det!

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, krävde nyligen att regeringen måste respektera finansieringsprincipen – den som beslutar om nya uppgifter ska svara för kostnaden. Kommuner och landsting ska inte behöva höja skatten för att finansiera reformer beslutade av staten. Men det är precis det som nu sker runt om i landet.

I Ulricehamn har skatten höjts och regionen aviserar höjd skatt för 2013. Men till skillnad från staten kan inte kommuner och landsting beskatta progressivt utan det måste ske med det enda tillgängliga verktyget: platt beskattning. Vi menar att regeringen är medveten om situationen men att man bakvägen lägger en allt tyngre skattebörda på låg- och medelinkomsttagare.
Alla politiker har ett ansvar för framtiden. Därför initierar nu Socialdemokraterna i Ulricehamn ett upprop, en namninsamling, mot den politik som mal ner förutsättningarna för välfärden. Vi bjuder in alla, oavsett partifärg, att ta ställning för välfärden. Tillsammans kan vi skicka en signal stark nog att höras ända till Rosenbad.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Matthias Nordgren.

 Skriv på vår namninsamling du också!

Minskade resurser till välfärd ett nationellt problem

Allt färre pedagoger ska ta hand om våra barn i förskola och skola. Lärarförbundet hyser stor oro för sina medlemmar när resurserna till lärandet minskar. Moderaten Roger Wilhelmsson gav i UT den 8 mars svar på en del av de frågor som riktats till politiken i Ulricehamn.

En fråga handlar om hur stora barngrupper i skolan ska hanteras. Roger Wilhelmsson svarar att det bland annat har sin förklaring i ekonomin. Jag delar den beskrivningen.

Sedan den moderatledda borgerliga regeringen tillträdde har intäkterna från staten till kommunerna kraftigt försämrats. Tidigare kompenserades i viss mån för inflationen genom justeringar i de generella statsbidragen. Numer är de frysta på tidigare nivå vilket tvingar kommunerna att stå för merkostnaden.

2007 chockhöjde regeringen avgiften till a-kassan och försämrade villkoren i försäkringen. Följden blev att över en halv miljon löntagare lämnade a-kassan. Det skulle ge fler jobb men idag är över 400 000 människor arbetslösa i Sverige. Allt fler människor tvingas att söka försörjningsstöd – en ersättning som landets kommuner ansvarar för.

Bara de här två ovan beskrivna effekterna innebär ökade kostnader motsvarande cirka 40 öres höjd kommunalskatt i Ulricehamn.

Den nya skollagen är i stora delar bra. Men den innebär ökade ekonomiska åtaganden för landets kommuner. Trots det minskar regeringen resurserna kraftigt de kommande åren.

Listan kan fyllas på med ökat ekonomiskt ansvar inom LSS, nya gymnasiereformen, yrkesinriktad komvux och integrationspolitiken. Det kan inte vara svårt att vara finansminister i en regering som lastar över ansvar men behåller stora delar av resurserna. Totalt handlar det om i runda tal kostnader motsvarande 70 öres höjd kommunalskatt.

Regeringen har fört en konsekvent politik mot landets kommuner – ökat ansvar utan att föra över motsvarande resurser. I år tvingas kommunerna i Sjuhärad driva igenom besparingar på åtminstone 140 miljoner kronor. Ändå räcker det inte. Flera kommuner tvingas dessutom höja skatten.

Minskade intäkter från staten ger negativa följder i landets kommuner – så även i vår. Inom förskolan och skolan påverkas barn och föräldrar. Särskilt känsligt är det för barn i behov av särskilt stöd. Samtidigt har vår kommun låg måluppfyllelse i årskurs 9. Minskade resurser påverkar också arbetsmiljön hos en allt mer stressad personal. Grundproblemet är ett nationellt samhällsbekymmer – något som staten borde ta ett betydligt större ansvar för.

Insändare i Ulricehamns tidning idag undertecknad av socialdemokraten Inga-Kersti Skarland.