Oansvarigt att dra undan satsningar i utbildning

Det går bra för Sverige. Den svenska ekonomin växer starkt. Trots att Konjunkturinstitutet spår en avmattning ser institutet ändå att ekonomin växer med 4,4 procent i år och 2,9 procent 2012. Det är glädjande, fler får möjligheten att komma i arbete.

Men det finns också oroväckande signaler. Trots att närmare 400 000 personer idag pressas till arbetslöshet tvingas vart femte företag tacka nej till order på grund av att de inte kan hitta personal med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv kallar detta för mismatch. Här krävs politiska satsningar för att få fler i arbete och få mer konkurrenskraftiga företag.

Arbetsmarknadspolitik är ett statligt ansvar. Regeringen verkar inte se de stora utmaningar svensk tillväxt står inför. Istället för att behålla statsbidragen så att fler kan matchas mot de jobb som företagen har att erbjuda tar regeringen bort denna möjlighet. För Sjuhärad innebär det ca 20 miljoner mindre till yrkesutbildning, för Ulricehamns 2,5 miljoner. Idag finns 30 utbildningar anpassade till arbetslivet. 2008 var motsvarande siffra 5.

Nu vill alltså regeringen stänga dörren för denna matchning. Det är oansvarigt, både mot individen och mot våra företag. Det är viktigt att veta att utbildning är den enskilt största faktorn för att stärka tillväxten. För Sjuhärad är yrkesutbildningar särskilt viktiga då utbildningsnivån är lägre än i andra delar av landet.

Regeringens agerande blir än mer märklig sett till Arbetsförmedlingens prognos för 2011–2012 där man förvisso bedömer att arbetslösheten i länet minskar något. Men är antalet arbetslösa i länet högt under prognosperioden trots att sysselsättningen ökar under samma period. Det beror på att fler personer finns i arbetskraften än tidigare samt ökade krav i arbetslivet.

Tydligare kan knappast behovet av en långsiktig strategisk satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning vara.

Vi vet att i ett kunskapsintensivt samhälle måste kunskap och kompetens ständigt förnyas för att individen ska kunna hänga med i utvecklingen inom sitt kompetensområde. Vuxenutbildningar är en beprövad matchning mot arbetsmarknaden efterfrågan. Under 1990-talet drev Sverige mycket framgångsrikt det så kallade Kunskapslyftet som gjorde det möjligt för massor av människor att skola om och ta de nya jobben.

Sverige behöver ånyo en långsiktig strategi inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

Annonser

Nu riskerar jobbkrisen vältras över i en välfärdskris

Medan den branta utförsbacken inom industrin håller på att bottna och varslen minskar, ökar varslen i kommunerna. Värst drabbade är Västra Götalands län, rapporterar Sveriges Radio Ekoredaktion. Därmed är risken uppenbar att finanskrisen, som blev en jobbkris, nu även blir en välfärdskris. Tyvärr verkar det som om jag blir sannspådd efter min varning vid mitt första Första maj-tal som oppositionsråd i Ulricehamns kommun.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, det finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och en samlad opposition har gång på gång krävt mer resurser till kommuner och landsting.

Men regeringen Reinfeldt vägrar att ge ordentligt stöd. Istället prioriteras sänkta skatter. I år till och med lånar finansminister Anders Borg pengar för att kunna sänka skatterna– mest för dem som tjänar bäst.

Än så länge har Ulricehamns kommun inte varslat någon välfärdsarbetare. Men eftersom kommunen har ett anställningsstopp förlängs inga korttidsanställningar. Det betyder att färre händer tvingas göra mer.

I Ulricehamn har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet krävt att vi skyndsamt ska skriva till regeringen om ytterligare medel. Tyvärr har intresset varit svalt.  Vi har också lagt fram ett jobbpaket för att säkra jobb, kompetens och kvalitet långsiktigt Ulricehamns kommun.

Sänk ögonbrynen och ha en trevlig sommar, Högborn

Det är inte fel att höja skatten tillfälligt, konstaterar Bo Högborn i sin spanarspalt i senaste numret av tidningen STT.  Hans spaning är i många delar klarsynt och han ställer sig frågande till varför majoriteten inte ens nämner en skattehöjning som ett alternativ för att lösa kommunens ekonomiska situation.

Högborn missar dock en central frågeställning vad det gäller majoritetens preliminära budget – som i realiteten inte är en budget utan ett sparkrav på sammanlagt närmare 5 procent. Deras budget anger ingen färdriktning.

I goda tider när skatteintäkterna ökar kan vi politiker ge nämnder mer pengar för att förbättra vår gemensamma välfärd.  Allt kan dock inte förbättras – inte på en gång. Vardagens brister och politiska visioner ligger till grund när politikerna ska prioritera. En sådan prioritering talar tydligt om för folket och för anställda vilken färdriktning kommunen ska ha.

Att peka ut färdriktning blir än viktigare när ekonomin tryter. Då sätts ledarskapet på prov. Att leda ett fotbollslag i framgång – eller ett företag – kan vem som helst. Det är nu det gäller att vara tydlig med att tala om vad som ska prioriteras och vad som är mindre viktigt utifrån givna ekonomiska förutsättningar. Det gör inte majoriteten.

Hur hanterar man som lagspelare ett underläge när lagledaren inte vågar, eller kan, tala om hur vi ska vända till vinst. Ska alla ha sin egen taktik och springa åt varsitt håll?

Vardagens brister och politiska visioner borde få en än större betydelse i dessa tider. Nu vältras ansvaret för laget som helhet över på spelarna – tjänstemännen. Och det är mycket olyckligt. Risken är uppenbar att det uppstår en huggsexa mellan förvaltningar för att se till att man kan behålla så mycket pengar det bara går.

Bo Högborn verkar i stora delar tycka bättre om oppositionens alternativa budget. Han höjer dock på ögonbrynen över att vi vill sänka taxorna inom äldreomsorgen för att kompensera för regeringens orättvisa skattesänkningar. Han frågar sig om det om kommunerna verkligen ska kompensera för riksdagsbeslut.

Men även vår investering i arbetsmarknadsåtgärder på 6 miljoner kronor för att hjälpa dem av oss som drabbas av arbetslöshet – är en kompensation för regeringens orättvisa politik. Regeringen har monterat ned stora delar av den yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken. Och i vårpropositionen kom regeringen med 400 komvuxplatser. Det ska jämföras med Kunskapslyftet under 1990-talet. När regeringen inte tar ansvar så måste kommunerna göra det – vi måste kompensera för den orättvisa politik som riksdagen beslutar om.

Och trots att Sveriges kommuner och landsting, Konjunkturinstitutet, regeringens egna experter i det Finanspolitiska rådet föreslagit att regeringen ska skjuta till mer medel till kommuner och landsting i år och betydligt mer nästa är, vägrar regeringen att ta till sig av kritiken. Så egentligen är hela vår skattehöjning på 75 öre en kompensation till ulricehamnarna för att säkra välfärdsjobben och bra kvalitet.  

Ulricehamn är ingen isolerad ö utan vi påverkas av vår omvärld och riksdagsbesluten. Vi måste förhålla oss efter det. Sett ur det perspektivet kan Högborn sänka ögonbrynen igen och ha en riktigt trevlig sommar!

Efterlyses: En rejäl arbetsmarknadspolitik och kraftiga stimulanser

Den samlade svenska ekonomin, BNP, rasar med 5,4 procent i år, spår Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos. Det är det största raset sedan det andra världskriget.

Även om det finns tecken på att botten kan vara nådd sker den ekonomiska återhämtningen långsamt. Och KI ser en fortsatt ökad arbetslöshet:

 ”Sysselsättningen faller kraftigt och minskar med ca 300 000 personer 2009-2011. Industrin drabbas hårdast och antalet sysselsatta minskar där med ca 135 000 personer under prognosperioden, vilket motsvarar 20 procent av de sysselsatta inom industrin.”

Igår kom också två tunga industriföretag, SSAB och Sandvik, med dystra besked som fick marknaden att reagera kraftigt. Sandvik flaggade samtidigt för ytterligare varsel.

KI efterlyser mer stimulanser av efterfrågan:

”Efterfrågan behöver dock stimuleras mer. I prognosen har Konjunkturinstitutet utgått från att regeringen kommer motverka den djupa lågkonjunkturen genom ytterligare ofinansierade finanspolitiska åtgärder om 45 miljarder kronor 2010 och ytterligare 10 miljarder kronor 2011.”

Den moderatstyrda regeringen har trängt ut en halv miljon människor ur a-kassan och tagit bort stora delar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. I år lånar finansminister Anders Borg 15 miljarder kronor för att sänka skatter – mest för dem som tjänar bäst. Det är inte att hushålla med skattebetalarnas pengar. Och det skapar inga flera jobb.

I vårpropositionen kom regeringen med 400 komvuxplatser som ska fördelas över alla landets 290 kommuner. Det ska jämföras med Kunskapslyftet på 1990-talet. Regeringens ovilja att stötta och stimulera svenska företag och svenska folket snarare förstärker effekten av krisen. Sverige halkar efter.

Jag vill se riktade investeringar i ny teknik och grön teknik. Investera i utbildning och hjälp företag att ställa om och se till att Sverige står väl rustade när konjunkturen vänder.

S sträcker ut hand till borgerligheten i Sjuhäradsbygden

Debattartikel publicerad i Borås Tidningen den 3 maj.

Den prognos som presenterades av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) den 23 april innebär att konsumtionsutrymmet minskar med ytterligare 8 miljarder kronor per år jämfört med februariprognosen.

Och trots att SKL är mer optimistisk än regeringen i sina prognoser är det ändå dystra besked för Sjuhäradsborna.  Som exempel kan nämnas att för Ulricehamnarna innebär det 17 miljoner kronor och för Boråsarna 54 miljoner kronor i minskade skatteintäkter, det vill säga mindre pengar som ska finansiera vår gemensamma välfärd. Naturligtvis har detta att göra med den pågående jobbkrisen. 

Under 2009 har över 7000 personer varslats om uppsägning, 105 800 personer är idag anmälda som arbetsökande jämfört med 88200 i mars 2008 i vårt län. Regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att 250 000 jobb försvinner fram till slutet av 2010. Industrin drabbas hårdast, där försvinner var sjätte jobb. Tyvärr drabbas ungdomarna värst. Sverige har i dag Europas näst högsta ungdomsarbetslöshet. I Sjuhärad är nu ungdomsarbetslösheten över 10 procent. Och allt fler tvingas nu söka försörjningsstöd. Sverige och Sjuhärad befinner sig i en allvarlig kris.

 Det finns ingen naturbunden nödvändighet som tvingar Sverige in i den branta utförsbacke vi nu befinner oss i. Jobbkrisen riskerar nu med största sannolikhet att bli en välfärdskris. Seriösa ekonomiska bedömare har precis som Socialdemokraterna efterlyst kraftfulla ekonomiska incitament för kommunerna. Bland annat har KI efterlyst extra anslag till kommunerna på minst 3 miljarder kronor redan i år och upp till 10 miljarder kronor 2010. Allt för att rädda välfärdsjobben med bland annat lärare, pedagoger och sköterskor och säkra kvaliteten och arbetsmiljön inom välfärdssektorn.

Vi kan konstatera att regeringen Reinfeldt valt att prioritera bort investeringar i nya jobb och välfärden och till förmån för skattesänkningar – mest för dem som tjänar bäst. I år lånar finansminister Anders Borg till och med pengar för att kunna sänka skatterna. Men det blir inga pengar till kommunerna 2009. Och nästa år får Sveriges kommuner nöja sig med sammanlagt 5 miljarder kronor. Klyftorna ökar och dörrar stängs för människor. Orättvisor är inte lösningen på Sveriges problem.

 När Sjuhärad befinner sig i en så allvarlig situation är det nödvändigt att kunna se bortom partipolitiska blockgränser och arbeta tillsammans för Sjuhäradsbornas bästa. Vi sträcker i och med det här ut en hand till borgerligheten i Sjuhärad.

 Vi Socialdemokrater i Sjuhärad vill vända utmaningar till möjligheter och är beredda till konstruktiva samtal i syfte att gemensamt ta fram ansvarsfulla förslag så att vi tillsammans kan vi uppvakta regeringen med väl förankrade förslag på investeringar. 

 Vi känner en stor oro men också ett stort ansvar för jobben, utbildningen och för välfärden i Sjuhärad och anser att det nu krävs kraftfulla investeringar. Allt för att säkra jobb, kompetens och kvalitet. Vi fokuserar på Sjuhäradsborna bästa. 

Mattias Josefsson, Ulricehamn

Claes Redberg, Tranemo

Pelle Pellby,  Mark

Christer Forsmark, Vårgårda

Stefan Carlsson, Svenljunga

Peter Rosholm, Bollebygd

Birgitta Larsson, Herrljunga

Jana Nilsson, Varberg

Ulf Olsson, Borås