Stimulera Textile Fashion Center med aktiv näringspolitik

Boråsregionen spelar korten rätt. Tar tillvara gammalt och skapar tillväxt i det gamla industriområdet Simonsland i Borås, där nu Textile Fashion Center skapas.

Sjuhärads textila arv kommer att synas både i de bevarade byggnaderna och i Textilmuseets utställningar. Under samma tak växer också framtidens textilföretagande fram, skapat av studenter och forskare vid Textilhögskolan och av företag sprungna ur denna kunskapsintensiva miljö.

Vi tänker oss Textile Fashion Center som den plats där framtidens miljömässigt hållbara modeindustri får plats att utvecklas, med kvalitet i fokus. Med rimliga villkor för den som väver, syr och färgar var än i världen det sker. En styrka är att kunskapen och dokumentationen om den tid då Viskan var textilindustrins kloak också finns i Textile Fashion Center. Textilhögskolan skriver i sin hållbarhetspolicy:

”Genom de textila grundkurserna för samtliga studenter ges en grundläggande förståelse för hur val av material och konstruktion påverkar, inte bara en varas kvalitet, utan även dess påverkan på människa och miljö”.

I nästa steg blir utbildning till yrke och näring. Också detta steg finns på ett unikt sätt inbyggt från start i Textile Fashion Center. Här finns tillgång till råd och stöd för nystartade och växande företag. Med Socialdemokraterna i regeringsställning lovar vi att ytterligare stärka möjligheterna för nya företag.

Socialdemokraterna avsätter 2 miljarder kronor i vår budgetmotion till en innovationsfond för investeringar i tidiga skeden, den fas i företagandet då privat finansiering ofta inte räcker till. Fonden ska arbeta i samverkan med aktörer runt om i landet. Det är ingen tvekan om att samverkan av den typ som ryms i Textile Fashion Center ligger i framkant.

Ytterligare en nyckelkomponent är Textilmuseet. Vi tror att lättillgänglig kultur på nära håll – upplevelserna och mötena den skapar – har en nyckelroll när vi bygger det hållbara samhället. Lokal kultur efter eget intresse gör livet rikare, vare sig det handlar om en konsert på Åhaga, Elfsborgs match mot IFK Göteborg, ett besökt på teatern eller Textilmuseet.

”Textilmuseet skall bli något annat än en sömnig uppradning av föremål från det förgångna. När portarna slås upp 2014 skall det vara en mötesplats för alla som är och inte visste att de var, intresserade av textil” skriver museet som återöppnar i Simonsland i maj nästa år.

Mitt i Simonsland vävs allt vi skriver symboliskt ihop kring William Sweetloves knallröda skulptur ”Cloned frogs on galadress”. På en plats, under ett tak, samlas den textila kunskapen från då och nu. Och den ska leda mot den hållbara framtiden.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av socialdemokraterna Gunilla C Carlsson, ordförande i Riksdagens Kulturutskott, Lena Palmén, kommunalråd Borås och mig.

Kulturministern, det duger inte

Kultur ger näring åt själen. Forskning visar att den som ges möjlighet att utöva kultur får ökat självförtroende, stärker sin analytiska och problemlösande förmåga, blir bättre på socialt samspel och upplever högre livskvalitet.

Med bl a den insikten infördes 2011 en kultursamverkansmodell med den goda intentionen att dessutom utvidga utrymmet för regionala prioriteringar och variationer. Tidigare avgjorde staten vilka kulturinstitutioner som var berättigade till statligt stöd men nu skulle regional och lokal delaktighet kring fördelning öka. Drygt två år senare tvingas vi dessvärre konstatera att kulturministerns flaggskepp resulterat i ett kulturliv som riskerar att gå kräftgång på grund av regeringens uteblivna satsningar.

Vi socialdemokrater är positiva till samverkansmodellen. Vi anser att regioner och landsting i samspel med kommunerna bäst anger riktning och visioner för det egna kulturlivet. Väl förankrade kulturplaner ligger sedan till grund för den statliga anslagsfördelningen. Vilka områden som ingår är reglerat. Utanför modellen ska andra satsningar göras på alla nivåer men ska inte framhållas just i samverkansmodellens reform.

I syfte att ta vara på detta regionala och lokala engagemang och växla upp insatserna för kulturen svarade regioner och landsting upp mot intentionen i modellen och har i snitt ökat sina anslag med 5 %.

Tyvärr möter regeringen inte de regionala satsningarna. De medel regeringen skickar in motsvarar en ökning på 0,49 %, (rapport från Sveriges Kommuner och Landsting). Det täcker inte ens den administrativa kostnadsökning som följt i samverkansmodellens spår. Det betyder att regeringen lämnar walkover i sitt ansvar för kulturens utveckling och vräker över det ekonomiska ansvaret på regioner/landsting och kommuner.

Det är uppenbart att denna systematiska övervältring riskerar att utarma det lokala engagemanget och de lokala projekten eftersom våra kulturverksamheter både behöver täcka kostnadsutvecklingen och samtidigt fortsätta hålla en hög konstnärlig kvalitet.

Det duger inte. Vi har högre ambitioner för Sverige. Vi vet att kulturella upplevelser har en avgörande betydelse för oss som individer och samhällets utveckling. Sverige behöver en framtidsinriktad kulturpolitik.

Debattartikel publicerad i nsd.se undertecknad av:

Alex Bergström, kulturnämndens ordförande Västra Götalandsregionen (S)

Nina Björby, kulturberedningens ordförande Region Västerbotten (S)

Monica Haider, 2:e vice ordförande Regionförbundet Södra Småland (S)

Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande Borlänge (S)

Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande Kiruna (S)

Mattias Josefsson, kommunstyrelsens vice ordförande Ulricehamn (S)

Näringslivet bör ta större plats i kulturlivet

Ulricehamns kommun har under de senaste åren vuxit i befolkning. Det är bra. Med fler invånare och skattebetalare skapas förutsättningar för att fortsätta utveckla vår lokala handel och vårt lokala näringsliv.

HUI, tidigare Handelns utredningsinstitut, konstaterar i en utredning som tagits fram att det finns underlag för större dagligvarubutiker och fler butiker inom sällanköpsvaror.

Det finns plats för en större matbutik. Dock inte nere vid Strandgatan. Det fysiska utrymmet är för begränsat. Dessutom skulle det medföra kraftiga ingrepp i stadsbilden.

Genom ICA:s mångmiljoninvestering vid Ubbarp ger det ulricehamnarna möjlighet att lägga mer av sina inköp i kommunen. Som en följd av det skapas också möjligheten för ett centralt placerat bibliotek efter drygt 35 år med en temporär lösning.

Vi ser också att inriktningen ligger i linje med vad det lokala näringslivet har förordat under flera år – en central placering i södra delen av stadskärnan.

Flera undersökningar visar att invånarna är som helhet nöjda med kommunen. Kulturen är dock dess svaga länk. Därför känns det skönt att politiken, i ett första skede, kunnat presentera en inriktning för en placering av ett nytt Stadsbibliotek.

Ett rikt kulturliv stärker samhällsutvecklingen och bidrar till människors välbefinnande. Det är viktigt att se att kulturlivet i Ulricehamns kommun är betydelsefullt också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vi menar att även för företagen är kulturen en viktig fråga. Många gånger hamnar kulturen i det perspektivet i periferin. Men likväl som Lassalyckans idrottsanläggning är en viktig faktor för företagen att kunna locka nyckelkompetens är ett rikt kulturliv en viktig beståndsdel.

Folkpartisten Perallan Orrbeck lyfte under förra året i kommunstyrelsen frågan om att tillsätta en beredning för att ta fram en biblioteksplan. I början av året lämnade undertecknad en motion i fullmäktige i en liknande riktning.

Jag ser gärna att denna beredning sjösätts inom kort. Vi uppmanar också näringslivet att engagera sig både i denna fråga – men också att aktivt arbeta för ett rikare kulturliv i stort. Allt för att kommunen ska kunna fortsätta växa. Få nya företag att etablera sig, inspirera och locka unga att bosätta sig i kommunen.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Matthias Nordgren.

Stadens sociala infrastruktur pekas ut som framgångsfaktor

Ulricehamn har målet att vara 25 000 invånare år 2020. Kommunen behöver utvecklas för att målet ska nås. Fler bostäder behöver byggas och kommunen står inför en rad tunga men mycket intressanta tillväxtprojekt framför sig. Det mest närstående – och redan påbörjade – är investeringen vid Lassalyckan.

Men även de parlamentariska diskussionerna som mynnat ut i en utredning om var det framtida biblioteket ska ligga är ett tillväxt projekt. I samarbetspartiernas budget står följande:

 ”EU-kommissionen har i flera studier visat på att kultur och kreativa näringar är underskattade i strategier för att uppfylla Lissabon-agendan. Att betrakta kulturlivet ur detta ekonomiska perspektiv, som en bransch eller en sektor, uttömmer inte kulturens värde, men visar på att kulturen också har en ekonomisk betydelse. ”

 I Kairos Futures senaste nyhetsbrev presenteras en rapport om Framtidens stad skriven av Ulf Boman. Han pekar bland annat ut den sociala betydelsen som en viktig tillväxtfaktor. Han skriver:

 ”Den sociala infrastrukturen är en av de mest centrala aspekterna på städers förmåga att vara attraktiva för inflyttning. Oavsett hur väl fungerande en stad är ur funktionell synvinkel är det genom dess sociala kapital som staden mäts. Människor söker sig till ”charmiga städer i funktionella regioner”. Bilden nedan illustrerar detta.

Figur 2 ur Kairos Futures rapport Framtidens stad

Stadskärnan har stor betydelse för invånarnas och besökarnas uppfattning om vilken identitet, karaktär och atmosfär orten har. Stadskärnan är ofta synonymt med ortens varumärke. Vi fokuserar på att mötas, handla och uppleva i stadskärnan. Traditionellt är staden det naturliga inköpsstället. Stadskärnan är den naturliga samlings- och mötesplatsen för kommuninvånarna och i det sammanhanget är detaljhandeln stadens motor.”

Vi vågar ta ansvar för Ulricehamn

Vi inom oppositionen ser en rad möjligheter på sikt för kommunen tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorväg och Götalandsbanan. Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det är positivt. Det gagnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda.

Samtidigt känner vi oro. Den finansiella krisen har slagit rätt in i ulricehamnarnas vardag och kommunens kassa. I september var 14 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa i kommunen. Det är dystrare siffror än för länet och riket. I år har över 10 miljoner betalats ut i försörjningsstöd. Det är en tragedi för individen och innebär ytterligare ökad belastning för kommunen.

På grund av ekonomin och otydliga politiska signaler tvingas vi föreslå höjd skatt med 25 öre. För den som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär det cirka 60 kronor i månaden. Det är inte rimligt att arbetslösa, våra barn och unga ska vara katalysatorn när ekonomin tryter.

Vi prioriterar fyra områden inför nästa år:

  1. För det första investerar vi sammanlagt 14,5 miljoner kronor i olika arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd.
  2. Vi ser allvarligt på de signaler som kommer från föräldrar, elever och de försämrade resultat som presteras i våra skolor. Därför skjuter vi till närmare 6 miljoner kronor för att bland annat öka lärartätheten och minska barngruppernas storlek. Vi föreslår att en särskild krisgrupp bildas för att fler elever ska uppnå Godkänt i kärnämnen.
  3. Våra äldre har fått stå tillbaka under den borgerliga regeringens iver att sänka skatter. Vi avsätter medel för att sänka taxor för våra äldre som lever under de tuffaste villkoren.
  4. Vi anser att vårt miljöarbete är viktigare än konjunkturen. Det handlar om vårt ansvar inför kommande generationer. Vi investerar medel för fortsatt arbete med kommunens långsiktiga miljömål. Vi avsätter pengar till en glesbygdsfond med inriktning på miljöarbete.  Dessutom slår vi fast att studentrabatten inom kollektivtrafiken är viktig, dels ur ett miljöperspektiv och dels för att behålla ungdomar i kommunen.

Ulricehamnarna förtjänar en rättvisare politik. Vi har lösningarna. Framgång kräver rättvisa.

Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever

”Samarbetspartierna ställer sig positiva till att Landsbygdsalliansen har en eller flera temadagar per år för jordbrukets villkor samt är delaktiga att vårda fiskevatten som sjöar, åar och bäckar. Dessutom har jord- och skogsbruk en stor potential att utveckla sin produktion mot mer uthålliga och miljövänliga alternativ. ”

Det skriver Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Ulricehamn i sitt svar – Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever- på det tioåriga program som Landsbygdsalliansen tagit fram inom sammanlagt nio olika områden. Inom området Boende skriver samarbetspartierna bland annat:

”Samarbetspartierna tycker det är viktigt att en kartläggning av bostadsefterfrågan genomförs. Vilken målgrupp som kommunen ska ha bör noggrannare analyseras. Kommunen bör vara initiativtagare till denna kartläggning där Landsbygdsalliansen och utvecklingsgrupperna kan vara en medaktör.”

LandsbygdsalliansSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att svara gemensamt på det program som Landsbygdsalliansen skickade ut till samtliga partier i slutet av augusti.

Samarbetet har fungerat oerhört bra och har stärkt samarbetet mellan partierna. Dessutom har programmet gett oss ett naturligt tillfälle att diskutera igenom en gemensam syn på landsbygdsfrågor.  

Inom området Miljö skriver partierna bland annat:

”Samarbetspartierna ställer sig positiva till att Landsbygdsalliansen vill verka för minskad användning av fossila bränslen vid uppvärmning och transporter. Vi ställer oss även positiva till att Landsbygdsalliansen vill att föreningslokaler ska värmas med solceller samt att lokala bioanläggningar byggs för att minska CO2 utsläppen. Likaså är partierna mycket glada för att Landsbygdsalliansen vill verkar för att minska elanvändningen med 10 procent i lokaler och hushåll.”

Här är samtliga områden som tas upp i Landsbygdsalliansen tioåriga program:

  • Boende                                                           
  • Jordbruk, skog och fiske
  • Kommunal service, skola, barn- och äldreomsorg
  • Miljö
  • Kultur och fritid
  • Näringsliv, sysselsättning
  • Turism och marknadsföring
  • Infrastruktur/kollektivtrafik
  • Hälsovård      

Nu utvecklar vi Ulricehamn tillsammans

Jag har haft förmånen att under det senaste decenniet få resa och se stora delar av Sverige i mitt arbete.  Och jag kan konstatera att få kommuner är så vackra och har sådana möjligheter som Ulricehamn.

Vi har en uppsjö av småföretagare och ett rikt föreningsliv som skördar idrottsliga framgångar inom en rad grenar. Och vi har en natur som kan få vilken storstadsbo som helst att vilja packa väskan redan idag. Kort sagt; vi har mycket att vara stolta över.

Jag vet också att många ulricehamnare vill ha nya idéer, ett nytt ledarskap och ny politik. Jag hör berättelser om utmaningar och om drömmar.

I samband med höstmarknaden startade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sitt arbete att vaska fram goda idéer i och för hela kommunen. Och jag är övertygad om att många ulricehamnare har tankar kring vad som behöver förbättras och vad som kan utvecklas i kommunen. Det kan vara allt ifrån småsaker i vardagen till större projekt som kan förverkligas på sikt.

Du kanske har tankar kring vad som behöver förbättras inom barnomsorgen, hur vi kan utveckla kulturen eller kanske du bär på den enskilt vikigaste frågan för att vi ska kunna vässa näringslivet i kommunen ytterligare.

Jag vill utveckla Ulricehamns kommun. Men för det ska bli verklighet krävs arbete. Vi behöver många nya idéer, händer och fötter. Självklart är du välkommen att bli en del av detta arbete. Tillsammans. För förändring.