Våga prioritera kvaliteten i skolan

Alla unga har rätt till en utbildning med god kvalitet. Tyvärr har skolresultaten sjunkit de senaste sju år i rad i Sverige. Det innebär sämre möjligheter för unga att förverkliga sina drömmar och att kunna försörja sig själva i framtiden.

Nyligen presenterade Lärarförbundet sin senaste rankning där Ulricehamn faller från plats 95 till 206 av landets 290 kommuner.

Rankningen bygger bland annat på resurser, utbildade lärare och lärartäthet. Fokus är alltså inte bara på elevernas resultat.

För oss socialdemokrater är måluppfyllelsen den allra viktigaste frågan. Nästan 20 procent av ulricehamnseleverna lämnade i våras grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Det duger inte.

Vi menar att politiken behöver bli bättre på att prioritera. Vi anser inte att kommunen har råd att lägga pengar på ett vårdnadsbidrag som sedan flera år är utdömt. De stärker inte måluppfyllelsen. Snarare tvärtom. Regeringens egen expertgrupp, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), slog fast i en rapport 2011 att vårdnadsbidraget skapar en kvinno- och fattigdomsfälla främst för kvinnor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ideologiska skygglappar hör inte hemma i Ulricehamn när vi ska forma villkoren för barnens framtid i kommunen. Ulricehamns barn förtjänar bättre möjligheter.

Vi har istället föreslagit ett antal åtgärder med fokus på att få fler elever att nå målen. Det är kommunens ansvar att se till så att eleverna ges reella möjligheter att nå godkända betyg. Läxhjälp ska erbjudas alla elever kostnadsfritt och inte hänga på om föräldrarna har råd, möjlighet eller tid att stötta barnen i läxarbetet.

Vi har också föreslagit lov- och sommarskola som ska rikta sig till elever som saknar behörighet till gymnasiet. Idén är att elever under upp till 20 dagar ges möjlighet komplettera sina kunskaper för att nå godkänt betyg.

Den enskilde lärarens kompetens och förmåga är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. Idag upplever många lärare att det inte finns tillräckligt med tid för eleven. På nationell nivå har vi lagt förslag om mindre klasser de första åren i skolan. Dessutom vill vi öka kvaliteten på lärarutbildningen och höja läraryrkets status.

Det här är framtidsorienterade förslag som ger alla barn bättre förutsättningar att klara skolan. Förslagen innebär att vi ger fler barn chansen att leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

Annonser

Politik för att unga ska känna framtidstro

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Många känner en oro inför framtiden. Idag saknar över 400 000 personer ett jobb att gå till. Arbetslösheten är högre än i våra grannländer. Ungefär 100 000 är ungdomar. Vi vet att hälften av dem saknar fullständiga gymnasiebetyg.

När jobben tryter söker sig allt fler till studier. Ett bevis på det är att antalet unga som söker till högskolan aldrig har varit större än nu. Trots det har regeringen de senaste åren skurit ned antalet utbildningsplatser kraftigt och minskat resurserna till landets gymnasier. Samtidigt misslyckas var femte rekryteringsförsök på grund av att företag inte hittar rätt kompetens. Vi är på väg i fel riktning. Rekryteringsgapet ökar.

Nyligen presenterade regeringen sin vårproposition. Med tanke på att regeringen utökades med två ministrar efter valet 2010 gör vi följande konstaterande: Aldrig har så många haft så lite att säga till en så stor massa.

Vi är på väg mot något som på sikt är ännu värre, både för ungdomen, för företagen och för samhället. Sverige behöver en ny politik som växlar över till en färdriktning där människor steg för steg känner framtidstro och som inte hindrar företag från att växa.

Vi socialdemokrater har flera framtidsinriktade förslag som ökar ungas möjligheter. Redan i höstas föreslog vi ett massivt utbildningspaket med 35 000 platser. Nu går vi vidare.

I juni lämnar fler än 12 000 elever grundskolan utan behörighet att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. Därför föreslår vi att skolplikten utvidgas till att omfatta upp till fyra veckor av sommarlovet. Den utökade undervisningen ska gälla de elever i årskurs 9 som inte nått målen under terminen.

Vi ska överbrygga rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad. Vi ser ett behov på arbetsmarknaden av bland annat ingenjörer, biomedicinska analytiker samt grundskolelärare och gymnasielärare med ämneskompetens inom matematik och naturvetenskap. Även i yrken med krav på lägst gymnasiekompetens finns brister idag och framöver, såsom undersköterskor och busschaufförer. Vi föreslår därför platser så att fler får rätt behörighet med start redan i sommar.

Socialdemokraterna är övertygade om att framtiden kan bli ljusare för alla – om vi samarbetar, gör rätt prioriteringar och tar itu med dagens samhällsproblem. Sverige kan bättre än idag.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås och Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn.

Investera för att vända utvecklingen i skolan

Jag känner en oro över att utvecklingen i grundskolan går åt fel håll. Det har den gjort i flera år i Sverige och i Ulricehamn. I Ulricehamn är 73 procent godkända i alla ämnen.  I de nationella öppna jämförelserna ligger grundskolan i Ulricehamn på 254:e plats bland Sveriges kommuner. 2009 var placeringen 154.

Istället för att möta problemet och satsa på skolan minskar regeringen resurserna. Pengarna används istället till sänkt restaurangmoms. Socialdemokraterna prioriterar istället utbildning och satsar fem miljarder kronor på skolan. För Ulricehamns del skulle det bli drygt 12 miljoner kronor.

Fem år i rad har andelen behöriga elever till gymnasiet i Ulricehamn minskat. Det handlar om ungdomars möjligheter till ett bra liv men också Sveriges framtida tillväxt och välfärd.

Skillnaden mellan skolor är stora. Likvärdigheten försämras. Elevernas sociala bakgrund påverkar i hög grad. Skolan misslyckas med att ge alla elever samma chans att lyckas.

Socialdemokraterna ställer två tydliga utbildningspolitiska mål: alla elever ska nå målen i grundskolan, alla ska före 25 års ålder ha en fullständig gymnasieexamen. Vi vill göra de investeringar som behövs för att nå målen och prioriterar fyra områden:

1.Stärk lärarna i sitt uppdrag. Det finns inget viktigare för elevens resultat än riktigt bra lärare. Läraryrket behöver förändras. Vi prioriterar investeringar i lärares kompetensutveckling. Vi vill se fler karriärvägar för lärare.

2. Stärk rektorer i sitt pedagogiska ledarskap. Rektorer är nyckelpersoner för att få en positiv utveckling i skolan och ska främst ägna sig åt det.

3. Prioritera basfärdigheter, att kunna läsa, skriva och räkna, i tidiga åldrar. Att länge ha brister i basfärdigheter riskerar att försvåra eller förstöra skolgången.

4. Sätt likvärdigheten i fokus. En sammanhållen skola med höga förväntningar på alla elever, utan sortering av elever, är grunden för att skapa en likvärdig skola med höga resultat. Resurser måste fördelas till skolor efter elevernas behov. Det bör slås fast i skollagen.

För att vända utvecklingen i skolan behövs mer resurser. Istället gör regeringen tvärtom. Totalt läggs en stor besparing på gymnasieskolan som innebär cirka 12 miljoner kronor mindre till Ulricehamn, vilket motsvarar ungefär 20 lärartjänster per år.

Socialdemokraterna gör en helt annan prioritering. Vi väljer att investera lika mycket i utbildning. Det finns inget viktigare vi kan investera i än våra barns och vårt land framtid.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland.

Minskade resurser till välfärd ett nationellt problem

Allt färre pedagoger ska ta hand om våra barn i förskola och skola. Lärarförbundet hyser stor oro för sina medlemmar när resurserna till lärandet minskar. Moderaten Roger Wilhelmsson gav i UT den 8 mars svar på en del av de frågor som riktats till politiken i Ulricehamn.

En fråga handlar om hur stora barngrupper i skolan ska hanteras. Roger Wilhelmsson svarar att det bland annat har sin förklaring i ekonomin. Jag delar den beskrivningen.

Sedan den moderatledda borgerliga regeringen tillträdde har intäkterna från staten till kommunerna kraftigt försämrats. Tidigare kompenserades i viss mån för inflationen genom justeringar i de generella statsbidragen. Numer är de frysta på tidigare nivå vilket tvingar kommunerna att stå för merkostnaden.

2007 chockhöjde regeringen avgiften till a-kassan och försämrade villkoren i försäkringen. Följden blev att över en halv miljon löntagare lämnade a-kassan. Det skulle ge fler jobb men idag är över 400 000 människor arbetslösa i Sverige. Allt fler människor tvingas att söka försörjningsstöd – en ersättning som landets kommuner ansvarar för.

Bara de här två ovan beskrivna effekterna innebär ökade kostnader motsvarande cirka 40 öres höjd kommunalskatt i Ulricehamn.

Den nya skollagen är i stora delar bra. Men den innebär ökade ekonomiska åtaganden för landets kommuner. Trots det minskar regeringen resurserna kraftigt de kommande åren.

Listan kan fyllas på med ökat ekonomiskt ansvar inom LSS, nya gymnasiereformen, yrkesinriktad komvux och integrationspolitiken. Det kan inte vara svårt att vara finansminister i en regering som lastar över ansvar men behåller stora delar av resurserna. Totalt handlar det om i runda tal kostnader motsvarande 70 öres höjd kommunalskatt.

Regeringen har fört en konsekvent politik mot landets kommuner – ökat ansvar utan att föra över motsvarande resurser. I år tvingas kommunerna i Sjuhärad driva igenom besparingar på åtminstone 140 miljoner kronor. Ändå räcker det inte. Flera kommuner tvingas dessutom höja skatten.

Minskade intäkter från staten ger negativa följder i landets kommuner – så även i vår. Inom förskolan och skolan påverkas barn och föräldrar. Särskilt känsligt är det för barn i behov av särskilt stöd. Samtidigt har vår kommun låg måluppfyllelse i årskurs 9. Minskade resurser påverkar också arbetsmiljön hos en allt mer stressad personal. Grundproblemet är ett nationellt samhällsbekymmer – något som staten borde ta ett betydligt större ansvar för.

Insändare i Ulricehamns tidning idag undertecknad av socialdemokraten Inga-Kersti Skarland.

Rödgröna motionerar om kvaliteten i skolan

En god utbildning med bra kvalitet lägger grunden för ungdomarnas framtida förutsättningar på arbetsmarknaden och ger företagen möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Det är också en grundläggande fråga för att nå vårt övergripande mål om 25 000 invånare år 2020.

Tyvärr är resultaten i grundskolan djupt oroväckande. För stor fokus har legat på skolstrukturen i Ulricehamns kommun. Vi behöver byta spår. Vi är tvungna att med all kraft fokusera på kvaliteten och innehållet i skolan.

I samband med att den nya politiska organisationen träder i kraft vid årsskiftet bör en beredning få uppdraget att arbeta fram en långsiktig plan på hur vi kan förbättra kvaliteten i skolan.

Uppdraget bör innehålla en översyn av:

  • det pedagogiska arbetssättet och lärarens roll i skolan
  • samarbetssättet inom skolans olika geografiska områden
  • resursfördelningsmodellen
  • kvalitetsmålen inom skolan

Självklart är det viktigt att ta till sig erfarenheter inom skolans värld i kommunen men även forskarrön och slutsatser från andra kommuner som har arbetat med att förbättra studieresultaten i skolan.

Uppdraget bör begränsas att första hand röra grundskolans verksamhet.

Vi föreslår fullmäktige att besluta

att ge en beredning i den nya politiska organisationen i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för en förbättrad kvalitet i skolan.

Ulricehamn blåst på 20 miljoner kronor

Det blir inget extra stöd till kommunerna under 2011. Det beska beskedet levererade finansminister Anders Borg igår. Han väljer nu att dra in kommunernas extra 17 miljarder för 2011. Detta för att Konjunkturinstitutets (KI:s) prognos förra veckan förutspådde en stark utveckling för kommunerna och en stigande kommunal sysselsättning 2011 och 2012.

Borg tycks dock ha missat att KI:s prognos bygger på att kommunerna får extra stöd under de kommande åren och att stödet till och med ska öka.

I Ulricehamn tvingas redan i år barn- och utbildningsförvaltning att dra ned antalet lärare och pedagoger med sammanlagt 20 tjänster på grund av den ekonomiska mycket tuffa situationen. Det äventyrar kvaliteten i förskolor och skolor.

Vård- och omsorgsförvaltningen har redan nu en tuff situation i årets budget. En av orsakerna är att antalet personer som tvingas söka försörjningsstöd (socialbidrag) ökar på grund av att regeringen försämrat och försvårat villkoren i a-kassan. Följden blir personliga tragedier och ökade kostnader för kommunerna. Det äventyrar kvaliteten inom omsorgen som tvingas skära ned.

Samtidigt som Ulricehamns kommun blir blåst på 20 miljoner kronor – som motsvarar cirka 40 tjänster – och tvingas till ytterligare neddragningar eller till skattehöjning för att rädda kvaliteten aviserar regeringen ytterligare skattesänkningar på över 92 miljarder kronor.

När kommunen höjer skatten slår den mot alla grupper – även de som inte får ta del av den borgerliga regeringens skattesänkningar. Kvar av den klassiska omfördelningspolitik som Sverige har kunnat stoltsera med finns snart inget. Byt regering, det tjänar ulricehamnarna på!

Använd våra pengar ansvarfullt

I torsdags kunde vi läsa i Ulricehamns tidning, UT, att den borgerliga majoriteten har för avsikt att införa vårdnadsbidraget från och med den 1 april. Det fick mig att reagera och i lördagens tidning förklarade jag att Socialdemokraterna kommer att riva upp vårdnadsbidraget vid en socialdemokratisk valseger.

Mitt främsta argument är att skolor och förskolor står inför tuffa besparingskrav. Att i det läget ta på sig ytterligare kostnader är oansvarigt. Vårdnadsbidraget beräknas kosta en miljon kronor och den miljonen gör större nytta i kärnverksamheten.

I dagens UT kan vi läsa om att ytterligare 20 tjänster ska bort från just förskolor och skolor. Och i värsta fall kan det bli tal om uppsägningar.  För mig är det provocerande.