Valet ett vägskäl för arbetsvillkor

Ulricehamn är en expansiv kommun med flera framgångsrika företag. Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lämnar landet, har Ulricehamn ett bra logistiskt läge.

Alla vi som bor i Sverige och i Ulricehamn är beroende av utvecklingen i Europa. Flera företag och många arbetstillfällen i kommunen är direkt beroende av villkoren för export. Många villkor – både för företag och löntagare – avgörs av EU.

Företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Så är det inte inom alla branscher idag. Tydligast är det inom transportsektorn där många utländska åkare konkurrerar ut svenska genom att dumpa arbetsvillkor. Byggbranschen är en annan.

Europarådet har genom sin kommitté för sociala rättigheter riktat skarp kritik mot den svenska regeringen. Genom lex Laval vägras fackföreningar att agera för trygga svenska kollektivavtal och förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor i utländska företag som är verksamma i Sverige.

Att utjämna villkoren går att göra på två sätt. Den borgerliga regeringen har valt att konsekvent försämra arbetsvillkoren för svenska löntagare de senaste åren. Lagen om anställningsskydd, a-kassan och semesterlagen har försämrats. Dessutom har Arbetslivsinstitutet skrotats. Antalet arbetsmiljöinspektörer hos Arbetsmiljöverket lever idag inte ens upp till ILO:s kärnkonventioner.

Folkpartiet vill dessutom fortsätta att trasa sönder lagen om anställningsskydd genom att slopa turordningsreglerna. Genom att ständigt försämra för svenska löntagare utjämnar man långsiktigt skillnaden mellan svenska och utländska arbetsvillkor.

Det är dock inte den väg som Socialdemokraterna vill ta. Vi vill stoppa möjligheten att kunna utnyttja utländska åkare som konkurrerar ut de svenska. Läget är akut. Vi är beredda att ta time out mot det så kallade cabotaget, reglerna för tillfälliga inrikestransporter i andra länder än hemlandet. Det behövs dessutom resurser för att kontrollera att reglerna efterlevs. Det ska kosta att bryta regler.

Alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett var de kommer ifrån och oavsett bransch. Istället för att försämra de svenska arbetsvillkoren vill vi ändra lex Laval. Det innebär att fackföreningar ska kunna kräva svenska villkor och att det blir olagligt att konkurrera ut svenska arbetstillfällen genom försämrade arbetsvillkor. Vi säger nej till social dumpning – även på arbetsplatserna.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Klas Redin, industriarbetare och socialdemokrat.

Annonser

Min dotter är smartare än Reinfeldt

För nått år sedan hade min yngsta dotter, Ida, en låda med olika hål i som favoritleksak. Till varje hål fanns en tillhörande kloss. En var stjärnformad, en annan fyrkantig medan den tredje var rund.

Till saken hör att Ida är enveten. Det märktes när hon umgicks med sin låda. Även om det var stört omöjligt att få i den rundade klossen i det fyrkantiga hålet hade Ida gett sig den på att det skulle gå. Men trots att hon bankade, tryckte och nästintill satte sig på den lilla rundade klossen blev resultatet det samma: klossen ville inte gå i.

Arbetsförmedlingens veckostatistik har de senaste åren visat på samma resultat. Varje vecka kommer ungefär samma siffror: 10 000 får jobb, 10 000 lediga  platser rapporteras och 10 000 anmäler sig som arbetssökande.

Bekymret är att utöver de 10 000 som anmäler sig som arbetssökande är ytterligare 400 000 arbetslösa.

Ett annat bekymmer är att regeringen agerar ungefär som min dotter gjorde för nått år sedan. Man kör med ungefär samma metoder och förväntar sig ett annat resultat. Försämrad a-kassa, försämrad sjukförsäkring och sänkt skatt. Försämrad LAS, försämrad semesterlag och sänkt skatt. Försämrad arbetsmiljö, försämrad studieledighet och sänkt skatt. Alla dessa försämringar och sänkta skatter med motiveringen att det ska ge fler jobb.

Frågan är hur länge regeringen ska driva sin tes om att försämrade arbetsvillkor och sänkta skatter leder till fler jobb. Det senaste är att arbetslösa måste lämna in aktivitetsrapporter för att få ut någon a-kassa över huvud taget. Hur många fler jobb tror regeringen att det ger? Hur många fler veckor måste Arbetsförmedlingen leverera ungefär samma siffror? Hur många fler ska tvingas se sina möjligheter begränsas allt mer.

Min dotter Ida förstår idag att det grundläggande problemet med hennes klossar var att hon hade fel kloss vid fel hål. Idag har hon lärt sig hur man gör. Hon har lärt sig av egna misstag. Frågan är hur lång tid det ska ta för regeringen att förstå att det grundläggande problemet är att efterfrågan på företagens varor och tjänster är för låg. Sverige behöver till exempel massor av bostäder. Stimulera bostadsbyggandet. Det ger mycket nya jobb inom bygg- och tillverkningsindustrin.

Regeringen sitter fortfarande med fel klossar vid fel hål. Det dumma är att 400 000 personer och svensk industri blir drabbat av deras oförmåga att lära av sina egna misstag.

Krönika publicerad i IF Metall avdelning 34 medlemstidning.