Klyftorna växer i regionen

När regionen samlades till Forum Västra Götaland i veckan fick åhörarna en försmak av regionrapport 2011 som publiceras senare i år. Förhandsmaterialet är en utvärdering av regionen utifrån hållbar utveckling, som innehåller dimensionerna; miljö, ekonomi och social.

I rapporten konstateras:

”Utvecklingen i Västra Götaland det senaste decenniet är i många stycken bra, men den är inte hållbar. En allt tydligare skiktning av regionens befolkning oroar mest. Mellan de som har arbete och de som inte har arbete.”

För perioden 2008-2009 visar andelen förlorade jobb ett starkt samband med arbetsmarknadernas andel industrianställda. Cirka 770 000 personer är sysselsatta i Västra Götaland vid utgången av 2010 vilket är runt 16 000 färre än 2008. Svagast utvecklas arbetsmarknaden för ungdomar och invånare med utländsk bakgrund.

Siffrorna är på intet sätt någon nyhet. Men visar de återigen var politiken, inte minst i Ulricehamn, behöver sätta in resurser och hitta lösningar. För, som rapporten slår fast:

”Andelen personer som är försörjda via samhället är ett helt centralt mått på hållbar utveckling i den sociala dimensionen.”

I övrigt finns mycket glädjande att läsa. Bland annat visar Sjuhärad en tydlig positiv utveckling av antalet invånare, med cirka 7 500 nya invånare netto under 2000-talet.

Dessutom har västgötarna blivit mer energisnåla. Hushållen i Västra Götaland har minskat sin energianvändning från 9 000 kWh per invånare år 2000 till mindre än 7 000 kWh idag. Nivån är den fjärde lägsta i landet.

Däremot behöver utbudet inom kollektivtrafiken få en uppryckning i Sjuhärad. Rapporten visar att resandeutvecklingen i Fyrbodal och Sjuhärad generellt sett är svag och marknadsandelen sjunker. Trafikutbudet har i stort sett varit konstant i Sjuhärad medan det ökat med 30 procent i regionen som helhet. Sedan Västtrafik bildades 1999 har det lokala och regionala kollektiva resandet ökat med 25 procent.

Annonser

Investera Ulricehamn ur krisen

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår dubbelt så mycket i stöd jämfört med den borgerliga regeringen. Det får bland annat stöd av regeringens egen ekonomirådgivare Lars Calmfors.

I Ulricehamn har vi lagt förslag till den borgerliga majoriteten att vi tillsammans ska uppvakta regeringen om ytterligare medel. En liknande uppvaktning har även samtliga socialdemokratiska kommunal- och oppositionsråd framfört till de borgerliga i hela Sjuhärad. Tyvärr har intresset varit svalt.

Nu tvingas även vi – på grund av den borgerliga majoritetens ointresse att ta ansvar för ulricehamnarnas bästa – att lägga sparkrav på nämnderna. Vi tvingas också föreslå höjd skatt och för att trygga välfärdsjobben, en god kvalitet och en bra arbetsmiljö. Skattehöjningen innebär att ulricehamnarna får en skattesats som ligger ungefär på genomsnittet i länet. Höjd skatt 75 öre – ny skattesats 21,73.

Men höjd kommunalskatt slår orättvist. Även pensionärer och arbetslösa omfattas. Vi kompenserar genom att :

• investera i sänkta taxor inom äldreomsorgen. (+ 1 miljon)

• investera rejält i arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för den nya arbetsmarknadsorganisationen. (+5,5 miljoner)*

 * här ingår bland annat försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder, däribland ”Fixartjänst” som riktar sig till äldre som kan få hjälp med att exempelvis byta lampor etc för att minska fallolyckor.

Investera i vår framtid – barn och ungdomar

En investering i barnen är en investering i framtiden. Ulricehamns kommun har som mål att barngrupper på max 15 barn. Det målet uppnås inte idag. Vi gör riktade satsningar för att minska barngrupper och öka antalet barnomsorgsplatser. Vi gör även en riktad investering till elever med särskilda behov.

Dessutom utökar vi kommunens möjligheter att erbjuda feriearbete åt skolungdomar från 150 till 200 platser.

Läs även Ulricehamns tidning.