Ge alla unga en bra start i livet

Barnen är vår framtid och de förtjänar det bästa. Inför nästa år föreslår Socialdemokraterna och Vänsterpartiet flera konkreta åtgärder för att göra livet lite bättre för många barn.

För det första ser vi att det finns utmaningar inom skolan. Här krävs prioritering. Regeringen prioriterar mer resurser till utbildning. Det ger Ulricehamn möjligheten att ge fler elever bra resultat och att förbättra kvaliteten och arbetsvillkoren inom skolan.

Det behövs. Före sommaren fick var femte elev som lämnade grundskolan inte behörighet till gymnasiet. Det är inte acceptabelt. Målet måste vara att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Då krävs att elever får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs.

I budget för 2016 följs höstens satsning på ökad måluppfyllelse upp med ytterligare medel. Fler specialpedagoger och lärare kan anställas för att elever med alldeles extra stödbehov ska få möjlighet till undervisning i särskilda grupper. Möjligheter ges för att öka lärartätheten, stödja pedagoger som vill utbilda sig vidare och förstärka rektorsorganisationen.

Vi ser att resultaten sjunker i årskurs 7-9 och att kommunen idag har mindre resurser till elever i dessa åldrar jämfört med andra kommuner. Så kan vi inte ha det. Därför vill vi tillföra riktade pengar till just dessa åldrar.

Enligt Rädda Barnens definition växte var tionde barn upp i ett ekonomiskt utsatt hushåll i Ulricehamn 2012. Det här behöver vi ta på allvar. Vi vill ta fram en handlingsplan för att stötta barnen och även minska andelen som lever i ekonomiskt utsatta hushåll.

Vi vill också utreda förutsättningar för att starta en så kallad Fritidsbank. En Fritidsbank är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, skridskor, inlines, snowboards, och mycket mer. Alla kan låna och allt är gratis.

Kommunala kultur- och fritidsverksamheter utgör mötesplatser för invånare. Idag stänger eller minskar flera av kommunens verksamheter sina öppettider under sommaren. Det motverkar våra ambitioner att Ulricehamn ska vara en kommun där alla känner sig välkomna. Därför avsätts medel för ökade öppettider inom kommunala verksamheter. Barn- och ungdomsverksamhet ska prioriteras.

Ulricehamns kommun har under flera år utmärkt sig negativt vad gäller ersättningen till feriearbetare. I ett första steg att jämna ut löneskillnaderna i Sjuhärad ska ferielönerna höjas med 10 procent.

Så vill vi stärka barnen – vår framtid – under 2016. Tillsammans kan vi skapa en än bättre kommun som gör vardagen lite bättre för många barn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning.

Annonser

Vi fokuserar på elevens resultat

Det finns utmaningar inom skolan i Ulricehamns kommun. Trots att det görs goda insatser från all personal varje dag är det alltför många elever som inte når minst godkänt i alla ämnen och som inte är behöriga till gymnasiet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen prioriterar mer resurser till utbildning framför ytterligare sänkta skatter. Det välkomnar vi. Det ger Ulricehamn möjligheter att ge fler elever bra resultat, att förbättra kvalitet och att ge personalen rimliga arbetsvillkor.

Men det räcker inte. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att den handlingsplan för ökad måluppfyllelse i grundskolan som kommunen arbetat efter revideras och tydliggörs så att målen i realiteten kan förverkligas. Ett förslag ska presenteras i så god tid under 2015 att det kan tillämpas från och med läsåret 2015/2016.

För att tydliggöra och skapa dialog om politikernas förväntningar på och ambitioner för att målen ska uppnås behöver arbetsformer och kontaktytor mellan politik och förvaltning förstärkas. Rektor har ett klart uppdrag enligt skollagen. Därför ska det skapas tydligare och fler dialogträffar mellan politiker och rektorer.

I Ulricehamn riktar S och V resurser till att ge elever möjlighet att nå godkända betyg i alla ämnen samt till barn och elever i behov av särskilt stöd. Dessutom satsar regeringen på att bland annat minska stora gruppstorlekar och öka personaltätheten, erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid samt läxhjälp och lovskola. Det ger förutsättningar till tidiga insatser för barn i behov av särskilt stöd. Skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar ska ges stöd i särskilda så kallade utvecklingsprojekt.

En viktig faktor för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare. För att höja läraryrkets status ska lärarnas löner höjas. Medel avsätts för extra satsning på höjda lärarlöner. Skolor med de tuffaste förutsättningarna måste kunna attrahera de bästa lärarna. Regeringen avser att avsätta resurser till högre löner för dessa lärare. Ulricehamns kommun ska arbeta för att ta del av dessa riktade medel.

Dessutom avsätts ytterligare medel i kommunen till bland annat kurator och skolsköterska och ökade medel till modersmålsundervisningen. Allt tillsammans ger detta skolan en utökning med åtminstone 10 miljoner kronor.

Låt oss tillsammans fokusera på barnens resultat och ge alla elever en bra start i livet.

Debattartikel i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd (S) och Jan-Olof Sund, gruppledare (V).

Konkreta förslag för en skola för alla

Alla barn har rätt till en bra utbildning. Våra skolor ska hålla en hög kvalitet så att alla elever kan utvecklas för att nå målen. Så är det inte idag.

De allra flesta har en positiv syn på skolan i de yngre åren. För de som kan tillgodogöra sig undervisningen erbjuder skolan goda möjligheter. Men det omfattar inte alla.

I UT den 7 juni beskriver elever, lärare och skyddsombud ett allt hårdare klimat. Oroliga föräldrar berättar om kaotiska situationer. Barn som gråter, som vägrar gå i skolan. Stödet räcker inte till. När lusten att lära sjunker rycks också möjligheten till viktiga och grundläggande kunskaper undan i unga år. Nästan var fjärde elev i Ulricehamn saknar behörighet till gymnasiet. Det är inte acceptabelt. Det är dessutom en orimlig arbetsmiljö både för elever och personal.

Socialdemokraterna har presenterat flera förslag som syftar till att skapa studiero i klassrummen och bättre resultat i skolan.

Fördelningen av resurser, lärare, till en skola styrs av en resursfördelningsmodell. Pengarna fördelas i stort sett utifrån ålder och antal barn per skola. För drygt ett år sedan lade vi förslaget att nuvarande modell ska förändras så att resurser mer styrs efter elevers behov.

Läraren är den viktigaste resursen för eleven på skolan. De måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

Vi behöver förändra attityder. Samspelet med vuxna behöver förbättras. Vårdnadshavare har en nyckelroll för elevernas skolresultat och behöver involveras mer. Därför lade S i våras ett förslag om att arbeta fram åtgärdsplan för att minska skolket och förbättra attityden till skolan.

En del ger avvecklingen av resursskolan skulden för läget i skolan. Idén om att alla ska inkluderas och ges stöd på sin hemmaskola menar vi är rätt. Tanken var att skulle finnas ett mobilt stöd i kommunen. Tyvärr har det inte blivit så.

En orsak kan vara att elever med rätt till särskilda insatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför måste andra lösningar till. Vi behöver arbeta fram lösningar som är anpassade efter dagens behov. Ett sätt kan vara att pröva särskilda undervisningsgrupper som den nya skollagen medger. Det innebär undervisning i en mindre grupp på skolan där eleven går. Det kan vara en bra lösning för elever som mår bättre i mindre grupper.

Det här är några konkreta förslag från Socialdemokraterna på hur vi kan stärka attityden, studieron och resultaten i skolan i Ulricehamn. Vi är övertygade om att det går att skapa en än bättre skola. För alla.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

Rapport För en skola i toppklass – ett samspel mellan riks- och lokalpolitik

Ulricehamn är en bra kommun på många sätt. Både kommunen och flera företag växer. Samtidigt som vi växer ställer det krav på att kommunen erbjuder välfärdstjänster av god kvalitet. Här har kommunen en läxa att göra – framför allt inom skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan och undervisningen. Nio av tio elever känner sig trygga. Men alltför många når inte målen och attityden till skolan förändras i årskurserna 7-9. Skolan behöver göra mer för att eleverna ska nå sin fulla potential.

Tyvärr sjunker resultaten i skolan i hela Sverige och har gjort så under de senaste sex åren. Det måste vi ta på allvar. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs framtidsinriktade reformer som gör Sverige och Ulricehamn bättre.

I rapporten ”För en skola i toppklass – ett samspel mellan riks- och lokalpolitik” presenterar Socialdemokraterna en sammanhållen politik med förslag presenterade i Ulricehamn och nationellt med fokus på att stärka Ulricehamn och Sverige som kunskapsnation.

 

Motion: Låt oss förbättra attityden till skolan

Skolan står inför utmaningar. Skolresultaten sjunker och klyftorna ökar. Undersökningar visar att svensk skola rasar snabbast av alla OECD-länder och att likvärdigheten försämras. Allt fler elever uppfattar tiden i skolan som bortkastad och känner liten tillhörighet med sin skola.

En ny studie visar att 2 procent av grundskolans elever i årskurs nio skolkar en dag i veckan eller mer. Det motsvarar cirka 10 000 elever räknat på grundskolans årskurser sex till nio där skolk är vanligast. Troligen är situationen liknande även i skolorna i Ulricehamns kommun. Mycket behöver göras. Men det är viktigt att göra rätt.

Vi behöver stärka attityden till utbildning och skolan – på flera nivåer. Samhället och arbetslivet kräver idag god utbildning. Det visar statistiken från Arbetsförmedlingen. Ungefär hälften av andelen arbetslösa ungdomar saknar gymnasieexamen.

I de länder som toppar PISA-undersökningen satsar eleverna, uppbackade av sina föräldrar, hårt för att nå goda resultat. Inlärning kräver både tid och ansträngning.

Vi behöver arbeta med att förändra attityder. Läraren är den viktigaste resursen för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential i skolan. Även rektors roll som pedagogisk ledare har stor betydelse.

Samarbetet med föräldrar, och andra vuxna förebilder, behöver förbättras. Vårdnadshavarna har en nyckelroll för elevernas skolresultat och bör verkligen involveras mer för att skapa förtroende och delaktighet. Därför är det angeläget att arbeta fram modeller för att de ska kunna axla rollen som viktiga och välkomnade medspelare – framför allt i grundskolans högre årskurser.

Målet ska vara att ”I Ulricehamns kommun skolkar inte eleverna”.

Jag föreslår att Ulricehamns kommun tar fram

–          En åtgärdsplan för att aktivt förebygga och ta itu med skolk på alla nivåer

–          En fungerande och aktiv policy för samverkan med vårdnadshavare

God utbildning till alla viktigare än valfrihet

Skolan står inför utmaningar. Skolresultaten sjunker och klyftor ökar. Undersökningar visar att svensk skola rasar snabbast av alla OECD-länder och att likvärdigheten försämras. Något måste göras. Men det är viktigt att göra rätt.

Att förstatliga skolan löser inte skolans utmaningar. Så länge styrande partier prioriterar sänkta skatter före skolan blir resultatet därefter. I den senaste budgeten lades 20 gånger mer på sänkta skatter än på förskolan och skolan. Ett förstatligande förbättrar inte per automatik vardagen för skolans viktigaste resurs – lärarna. Statliga lärare har inte haft bättre löneutveckling än varken kommunalt och privat anställda.

Ett annat bekymmer är den fria etableringsrätten av friskolor i Sverige. De senaste åren har antalet friskolor vuxit upp som svampar trots att antalet elever inte har ökat i motsvarande omfattning.

Etableringarna motiveras med ”valfrihet” som tyngsta argument. Resultatet är många tomma stolar på flertalet skolor. Samma peng som tidigare användes till fulla klasser smetas nu ut på fler klassrum vilket gör att det blir mindre pengar över till själva innehållet.

Det är inte rimligt att ha stor överkapacitet bara för att det ska finnas valfrihet. Det är bättre att ge de skolor vi har tillräckliga resurser för att kunna ge undervisning av god kvalitet till alla elever. Därför har Socialdemokraterna i Ulricehamn konsekvent sagt nej till nyetableringar av gymnasier i Boråsregionen när kommunen haft möjlighet att yttra sig.

Tyvärr har vi inte fått gehör för vår linje. Det är till och med så att flera andra partier inte sett någon mening med att kommunen yttrar sig över huvud taget.

För att få ordning på de grundläggande utmaningarna och resultaten krävs att skolan sätts i första rummet. Socialdemokraterna vill minska klasserna så att lärarna får mer tid för varje elev. Lärarutbildningen måste utvecklas och yrket göras mer attraktivt. Vi investerar i en kompetensförsäkring för att utveckla läraryrket. Vi vill minska på administrationen och låta lärare vara lärare.

Dessutom ska alla elever ges möjlighet till professionell läxhjälp. Plånboken ska inte styra. Tidiga insatser har störst effekt. Elever ska inte behöva vänta på att få stöd. Därför behövs fler speciallärare och specialpedagoger. Eleverna ska ges möjlighet att läsa upp sina betyg under loven för att bli behöriga till gymnasieskolan.

Skolan ska prioriteras. Det ger framtidstro till elever, lärare och föräldrar.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland gruppledare Ulricehamn och Mattias Remar (S), förälder boende i Dalum.

En stark välfärd gynnar näringslivet

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det tecken på att något håller på att gå sönder. Moderaterna må ha haft goda intentioner med sin jobbpolitik men har tyvärr inte lyckats. Över 400 000 personer, motsvarande 8 procent, saknar ett arbete att gå till.

Tyvärr verkar den moderata kalkylen vara uppbyggd på att med fler i arbete ökar skatteintäkterna för landets kommuner vilket gör det möjligt att dra ner på statsbidragen till kommunerna. Men ökningen av sysselsättningen har uteblivit. Trots det har regeringen sänkt statsbidragen.

De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt inom både skola, omsorg och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting får allt tuffare att klara välfärdsuppdraget på grund av den övervältring av kostnader som den moderatledda regeringen bedriver mot kommuner och landsting.

Inte nog med att många kommuner fått se sina kostnader för bland annat försörjningsstöd skjuta i höjden sedan regeringen försämrade och fördyrade a-kassa 2006. Nu visar dessutom färska siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att statsbidragen till landets kommuner har krympt med motsvarande 10 miljarder kronor per år. Bara i våra kommuner innebär det över 200 miljoner kronor mindre att göra välfärd för 2014. Det motsvarar cirka 400 lärare eller tjänster inom omsorgen som så väl behövs i våra verksamheter.

Redan 2012 slog vi fast på debattsidan att denna övervältring motsvarar åtminstone 70 öre i höjd kommunal skatt. Det kommunala ansvaret har sedan dess ökat ytterligare.

Och det slutar inte där. Idag lånar Sverige 240 miljoner kronor varje dag för att finansiera regeringens skattesänkningar – samtidigt som kommuner tvingas avstå välbehövliga resurser till välfärden.

Så här kan vi naturligtvis inte ha det. Sverige och landets kommuner står inför ett vägval i höstens val. Det får vara ett slut på en politik som sätter sänkta skatter före välfärden.

Vi är istället övertygade om att vi inte bara kan förena tillväxt och en hög välfärd, utan att de är varandras förutsättningar. Utan väl fungerande välfärdstjänster får vi ingen stark tillväxt inom näringslivet. Om föräldern hela tiden ska oroa sig för barnen på förskolan kan man inte koncentrera sig på jobbet. En skola som inte klarar av att ge en god utbildning gynnar inte vårt näringsliv. Om barnen tvingas åka från jobbet för att vården av föräldrarna inte fungerar då får vi inget starkt näringsliv.

Tillsammans för att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén (S) kommunalråd Borås

Peter Rosholm (S) kommunalråd Bollebygd

Lisa Dahlberg (S) kommunalråd Mark

Claes Redberg (S) oppositionsråd Tranemo

Mats Palm (S) kommunalråd Herrljunga

Stefan Carlsson (S) oppositionsråd Svenljunga

Mattias Josefsson (S) oppositionsråd Ulricehamn