Allt fler faller igenom samhällets grovmaskiga skyddsnät

En minoritet av alla människor som är öppet arbetslösa har ersättning från a-kassan. Före detta heltidsarbetande som har 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan utgör nu mindre än 4 procent av de öppet arbetslösa.

Det råa faktum visar rapporten ”Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011”, från Arbetslöshetskassornas samorganisation.IF Metall skriver på sin hemsida:

”Samtidigt tvingas allt fler leva på socialbidrag, så kallat kommunalt försörjningsstöd. Arbetsförmedlingens prognoser talar om att så få som en fjärdedel av de arbetslösa kan komma att få ersättning från a-kassan under nästa år.// .. Att många utförsäkrade hänvisas till andra system med lägre ersättningsnivåer när a-kassan upphör efter normalt 300 ersättningsdagar, innebär ett hårt slag mot den egna plånboken.”

Och tittar vi på siffrorna för Ulricehamn så kan vi glädjande nog konstatera att arbetslösheten hade minskat med 35,2 procent i december 2010 jämfört med samma månad föregående år. Men tyvärr har antalet familjer som erhållit försörjningsstöd ökat med 16,4 procent jämfört med 2009.

Försörjningsstödet följer tyvärr inte förändringen i arbetslöshetsstatistiken. Kommunens tjänstemän drar slutsatsen i verksamhetsberättelsen för 2010 att det ”främst beror på att de personer som erhåller försörjningsstöd inte är de personer i första hand som får arbete när konjunkturen vänder.”

I Ulricehamn ökar försörjningsstödet för fjärde året i rad. Kostnaden var under 2010 över 14,5 miljoner kronor. Trots att ytterligare 3 miljoner kronor avsattes till försörjningsstöd övertrasserades kontot med nästan 1,4 miljoner kronor. Under perioden 2006-2010 ökade kommunens kostnad för försörjningsstöd med 65 procent eller närmare 6 miljoner kronor på årsbasis.

Socialstyrelsen konstaterar att utbetalningarna ökade i 71 procent av kommunerna under 2010 och i 29 kommuner ökade sina utbetalningar med 30 procent.

Kommunens siffror bekräftas också i Västra Götalands regionrapport 2011, där en förhandsversion presenterades nyligen. I rapporten konstateras:

”Utvecklingen i Västra Götaland det senaste decenniet är i många stycken bra, men den är inte hållbar. En allt tydligare skiktning av regionens befolkning oroar mest. Mellan de som har arbete och de som inte har arbete.”

Klyftorna ökar. Politiken måste göra någonting. Det här är inte hållbart i längden.

Annonser

Jobben och kvaliteten i skolan måste stå i fokus

Ulricehamn ligger i knallebygdens hjärta. Här kryllar av småföretag. Vår speciella näringslivsstruktur gör att politiken för småföretag är extra viktig för Ulricehamn. Samtidigt är det en god utbildning med bra kvalitet som lägger grunden för ungdomarnas framtida förutsättningar på arbetsmarknaden och ger företagen möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Tyvärr är resultaten i grundskolan djupt oroväckande. Endast en handfull kommuner i länet är sämre än Ulricehamn.

När den borgerliga regeringen tillträdde skars anslagen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med 75 procent. Pengarna gick till skattesänkningar.

Samtidigt har avgiften till a-kassan chockhöjts och villkoren försämrats. Över 500 000 löntagare har trängts ut ur a-kassan. När krisen slog till fanns inga pengar till utbildning. Inte en enda ungdom är idag inkopplad på en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Ulricehamn.

Resultatet har blivit att många arbetslösa tvingas söka socialbidrag. Under innevarande mandatperiod har kommunens kostnad för socialbidrag ökat med 6 miljoner kronor på årsbasis – pengar som egentligen kunde använts till annat.

När inte staten tar ansvar tvingas kommunerna göra det. I årets budget avsatte samarbetspartierna sammanlagt 14,5 miljoner kronor till olika arbetsmarknadsåtgärder jämfört med den borgerliga majoriteten som avsatte sex miljoner kronor. Samtidigt ville samarbetspartierna tillsätta en krisgrupp inom skolan för att förbättra kvaliteten. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten att avstå från fokusen på kvaliteten och istället införa vårdnadsbidraget.

Bristen på politiska stimulanser för att få fler i jobb märks tydligt. Var åttonde ungdom i kommunen är arbetslös. Trots det rapporterar arbetsförmedlingen att man har svårt att matcha de jobb som nu efterfrågas med rätt utbildad arbetskraft.

Min förhoppning är att vi så väl i Sverige som i Ulricehamn inte bara ska prata arbetslinje utan i verkligheten också avsätta de resurser som krävs.

Ulricehamn behöver en rödgrön regering

Idag lagom till Socialdemokraternas dag i Almedalen presenterade den borgerliga regeringen en satsning på 3 miljarder kronor i ett tillfälligt statsbidrag till kommunerna nästa år.

Självklart är det positivt att kommunerna får ytterligare stöd nästa år. Men jag är beredd att hålla med Thomas Östros, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna i hans kommentar:

”Det regeringen presenterat idag räcker inte för att möta kommunernas behov.”

Som ekonomerna brukar uttrycka sig: ”Allt annat lika” så står Ulricehamns kommun inför 40 miljoner kronor som behöver hämtas hem genom ytterligare nedskärningar, skattehöjningar och/eller utförsäljningar.

Regeringens extra stöd innebär för Ulricehamns kommun cirka 7 miljoner kronor nästa år. Det ska sättas i relation till det statsbidrag, för Ulricehamns del 20 miljoner kronor, som regeringen drog in för bara någon månad sedan. Oavsett vem som regerar är det viktigt att kunna hålla en linje och ge tydliga och långsiktiga besked. Nu blir det en aning rörigt. Och framför allt, kan jag lita på att pengarna kommer eller kommer en borgerlig regering att dra tillbaka pengarna ytterligare en gång?

De 7 miljoner kronorna kan också sättas i relation till det ekonomiska åtagande som regeringen har lagt på kommunerna genom att så många har valt att lämna facket. Kostnaden för försörjningsstöd, socialbidrag, har under mandatperioden ökat med 6 miljoner kronor i Ulricehamn.

Vi rödgröna avsätter mer pengar –  sammanlagt 12 miljarder kronor mer än regeringen – till kommunerna vilket gör att vi kan ha fler händer inom skolan och omsorgen. Dessutom tänker vi sänka fackavgiften till cirka 80 kronor, vilket gör att fler har råd att gå med.

Avslutningsvis; idag var som sagt Socialdemokraternas dag i Almedalen och Mona Sahlin höll sitt tal. Enligt Hanne Kjöller, ledarskribent på DN, var talet det absolut bästa hittills under hela veckan.

Ny färdriktning för jobben i Ulricehamn

Idag är arbetslösheten över 9 procent i Sverige. Trots det har de aktiva insatserna för dem som saknar relevant utbildning eller yrkeserfarenhet dragits ned.

 För Ulricehamns del innebär denna misslyckade arbetsmarknadspolitik en ökad kostnad motsvarande närmare 6 miljoner kronor i jämförelse med 2007 – pengar som egentligen kunde ha gått till barn- eller äldreomsorgen. Nu krävs investeringar i jobb och utbildning i kommunen.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill:

  • investera i fler utbildningsplatser – för Ulricehamn innebär det närmare 100 platser
  • investera i konkreta arbetsmarknadsåtgärder
  • investera i personalförsörjningsprogram för att säkra kvaliteten i omsorgen inför stora pensionsavgångar.

Ulricehamn tjänar på tydlig landsbygdspolitik

Ulricehamn är en vacker småstadskommun med knappt 23 000 invånare. Mindre kommuner tillhör förlorarna med den nuvarande regeringen.

Under den gångna mandatperioden har den moderatledda regeringen sänkt skatter för 100 miljarder kronor. Pengarna hamnar framför allt i bättre bemedlade områden i landet. Dit hör tyvärr inte Ulricehamn.

Som exempel har fastighetsskatten avskaffats och en kommunal avgift har införts. När avgiften är kommunal uteblir möjligheten för staten att använda pengarna som ett aktivt instrument för att omfördela resurser i samhället och i landet.

Inför nästa år vill den moderatledda regeringen fortsätta sänka skatter. Samtidigt drar man in stödet till kommuner. För Ulricehamn innebär det 22 miljoner kronor som försvinner på ett bräde. Det motsvarar en skattehöjning på drygt 60 öre.

Regeringens politik har lett till att Ulricehamn har fått ytterligare ekonomiska åtaganden. Sedan 2007 har kommunens kostnad för socialbidrag ökat med närmare 6 miljoner kronor. Det är en tragedi för den enskilde men det också går ut över kvaliteten i vården och skolan i Ulricehamn.

Flera partier i den moderatledda regeringen gick till val på att sänka bensinskatten. Med facit i hand kan vi konstatera att det blev tvärtom. Bensinskatten har höjts.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är eniga. Bensinskatten ska höjas med 49 öre under de kommande fyra åren med en rödgrön regering. Samtidigt kompenseras de som behöver använda bilen i jobbet genom reseavdrag. Det kan sättas i relation till Centerpartiet som vill höja bensinskatten med 105 öre under nästa mandatperiod.

Samarbetspartierna föreslår mer pengar till kommunerna. För Ulricehamns del innebär det närmare 20 miljoner kronor mer 2011.

Ulricehamn tjänar på att väl bemedlade områden i Sverige får möjlighet att bidra att minska klyftorna i landet.

Försörjningsstödet ökar kraftigt i Ulricehamn

Strax efter valet 2006, den 29 september, skrev Dagens Industri på sin ledarsida: ”Jobben dånar in på landets arbetsförmedlingar och hos bemanningsföretag.” Sverige mådde bra.

Därefter valde den borgerliga regeringen att fördyra, försämra och försvåra a-kassa med motiveringen att det skulle löna sig att arbeta och att det skulle ge fler jobb. Resultatet blev att över en halv miljon löntagare lämnade a-kassan.

När lågkonjunkturen slog till valde den moderatledda regeringen att fortsätta med skattesänkningar framför direkta insatser för arbetslösa. Regeringen till och lånade pengar för att kunna sänka skatter.

Riksdagens utredningstjänst har studerat hur skattesänkningarna har fördelats. Studien visar att den rikaste tiondelen av befolkningen har fått nästan lika mycket som 60 procent av hela befolkningen.

Samtidigt konstaterade nyligen Svenskt Näringsliv i rapporten ”att söka men inte finna – Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010, del 1” att var femte rekryteringsförsök misslyckas för företag på grund av att det saknas rätt utbildad arbetskraft. Det sker i ett land där arbetslösheten är drygt 9 procent.

Inför nästa år aviserar den moderatledda regeringen nya skattesänkningar samtidigt som man drar in stödet till kommunerna. För Ulricehamns del innebär det 22 miljoner kronor som försvann på ett bräde. Det motsvarar en kommunal skattehöjning på drygt 60 öre.

Samtidigt har regeringens politik lett till att Ulricehamns kommun har fått ytterligare ekonomiska åtaganden. Kostnaderna för försörjningsstödet spås öka till 14,4 miljoner kronor 2010 i Ulricehamns kommun. Jämfört med 2007 är det en ökning med närmare 6 miljoner kronor eller 66 procent. Inte nog med att det är en tragedi för den enskilde som tvingas söka försörjningsstöd – det går också ut över kvaliteten i vården och skolan när Ulricehamn ska bära kostnader för regeringens förda politik.

Sverige och Ulricehamn kan bättre än så här. Ulricehamn tjänar på att väl bemedlade områden i Sverige får möjlighet att bidra att minska klyftorna i landet.

Vi behöver en politik som sätter jobben först – som prioriterar utbildning och aktiva jobbinsatser före sänkta skatter.

Fler jobb betyder mer pengar till välfärden

Drygt 200 personer hade samlats till 1 majfirande i Ulricehamn idag. Det var en bra uppslutning och en påtaglig bra och förhoppningsfull stämning bland folket. Vi hade flera talare, här är mitt tal:

Jag tänkte börja att prata lite om var vi befinner oss nu rent ekonomiskt, i Sverige och i Ulricehamn.

Det råder en stor oro på internationella finansmarknaden just nu. Oron grundar sig i Greklands mycket svåra ekonomiska situation. Greklands oreda sänker trovärdigheten till Euron. Eftersom ekonomierna i Europa är så beroende av varandra så blir Greklands problem Europas och Sveriges och därmed också Ulricehamns problem. Riksbanken har tidigare talat om en räntehöjning. Nu talar allt fler bedömare om räntesänkningar eller att lämna räntan oförändrad på grund av att tillväxten hotas.

2009 var i många stycken ett dystert år på grund av finanskrisen. Jag hoppas det dröjer länge innan ett sådant mörkt år sveper över oss igen. Och jag konstaterar att vi har en mycket tuff och lång resa framför oss innan vi åter är på fast mark.

Under 2009 slog finanskrisen rätt in i ulricehamnarnas och kommunens kassa. Utbetalningarna av försörjningsstöd, socialbidrag, ökade med 35 procent jämfört med föregående år. Och för att vara berättigad försörjningsstöd får du inte ha någonting av större värde. Du ska vara helt utblottad innan du har rätt att knacka på hos socialkontoret. Det är naturligtvis en tragedi för alla som drabbas och ett resultat av en mycket tydlig och medveten politik.

Den totala ungdomsarbetslösheten i Ulricehamn var vid årsskiftet cirka 14,5 procent, vilket är mer än både länet och riket.

Sedan den borgerliga regeringen försämrade, fördyrade och försvårade rätten till a-kassa har en halv miljon människor valt att lämna a-kassan. En halv miljon löntagare.

När lågkonjunkturen slog till och människor tvingades ut i arbetslöshet återstår bara socialbidraget i vår en gång omtalade, solidariska och framgångsrika svenska modell.

Det är en tragedi för den enskilde och det är långt ifrån det samhälle jag vill vara med att bygga.

Idag tvingas sjuka till arbetsförmedlingen. Jag har träffat flera människor med svåra sjukdomar som idag mår mycket dåligt. Och sämre än vad de gjorde före regeringens medvetna försämringar för sjuka.

Idag tvingas pensionärer att betala mer i skatt än de som nu arbetar. Regeringen har medvetet undanhållit sänkt skatt för pensionärer med motivationen att det ska löna sig att arbeta.

Nu när det är valår och pensionärer genom sina organisationer skriker sig hesa över orättvisan börjar regeringen att vackla.

Men jag ska säga er. Socialdemokraterna har alltid varit av den åsikten att pension är inarbetad lön och ska beskattas därefter. Och i den hållningen står vi fast.

Skatten är ett utmärkt system för att minska klyftorna i samhället och ge människor nya möjligheter. Den borgerliga regeringen använder skatten på omvänt sätt. De ökar klyftorna.

Samtidigt som man valt att sparka på de lägsta inkomstgrupperna har de med högst inkomster och störst förmögenheter formligen dränkts i skattesänkningar.

Under mandatperioden har den borgerliga regeringen sänkt skatter med i runda tal 100 miljarder kronor. De mest förmögna har fått det mesta. Den rikaste procenten av befolkningen har fått lika mycket i sänkt skatt som de 25 procent som har det sämst ställt i landet. Och man kan fråga sig var pengarna gör mest nytta för samhället.

En skatt som har förändrats totalt är fastighetsskatten. Idag beskattas slott och koja lika genom kommunala avgifter. Och inte nog med det. I och med att avgiften är kommunal uteblir möjligheten för staten att använda fastighetsskatten som ett aktivt ekonomiskt instrument för att omfördela resurser i samhället och i hela landet.

Att Centerpartiet som säger sig vurma om landsbygden kan gå med på en sådan uppgörelse är för mig obegripligt. För det betyder att landsbygdskommuner, som Ulricehamn, har mindre möjlighet att få stöd genom att resurser fördelas om från bättre bemedlade områden i landet.

Men den moderatledda regeringen har inte fått nog. Utfästelser på ytterligare närmare 100 miljarder i ytterligare skattesänkningar är utlovade. Samtidigt har regeringen dragit tillbaka 12 miljarder kronor till Sveriges kommuner som var utlovade till nästa år. För Ulricehamns del innebär det närmare 20 miljoner kronor i uteblivet stöd.

Pengarna måste tas någonstans ifrån. Nu får vi hoppas att den borgerliga regeringens dagar är räknade och att vi får ett maktskifte vid höstens val.

Deras alternativ, mina vänner, ska ställas mot den färdriktning som S, V och Mp pekar ut. Och den är tydlig. Välfärden ska sättas före nya stora skattesänkningar. Vi lovar istället sammanlagt 12 miljarder kronor under de närmaste två åren till landets kommuner. För Ulricehamns del motsvarar det ungefär en skattehöjning på 20 till 25 öre – en skattehöjning vi alltså inte behöver göra. Pengar som går direkt in i barnomsorgen och i äldreomsorgen. Och där gör de större nytta än hos den rikaste procenten. Det är vi väl överens om!

I veckan presenterade S, V och Mp en gemensam investering i snabbtåg mellan Göteborg och Borås. Det är bra. Det är framåtsyftande och förstärker därmed landets tredje största pendlingsområde. Men vad blev reaktion från Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hennes kommentar till TT blev: Men vad ska göteborgare göra i Borås? Men vad ska göteborgare göra i Borås? Det säger alltså Sveriges infrastrukturminister. En högt uppsatt borgerlig politiker i Borås skrev på sin Twitter att hon är dummare än tåget och att hon bör avgå. Och jag är beredd att hålla med. Låt oss tillsammans göra det verklighet i höstens val. Om Torstensson avgår kan höghastighetstågen avgå, och det vill vi väl!

Vänder vi blickarna mot Ulricehamn känner jag mig trygg i att gå till val här med våra vänner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Samarbetspartierna har det senaste året fördjupat sitt gemensamma arbete. Vi har en god dialog och respekterar också varandra som enskilda partier. Snart kommer vi kunna presentera en gemensam valplattform som vi har arbetat fram sedan i höstas.

I höstas lade vi tre partier fram en gemensam budget. En budget som investerade sammanlagt 14,5 miljoner kronor i arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd.

Vi har kommit med konstruktiva och offensiva jobbförslag för att mota bort den förbannade arbetslösheten. Vi har föreslagit kompetensutvecklingsplatser och en trestegsmodell för att få fler i arbete och dessutom rusta kommunen inför den stundande arbetskraftsbrist som vi ser komma runt hörnet.

I kommunen kan vi konstatera att inom en femårsperiod kommer 14 procent av personalen att gå i pension. Totalt kommer 850 000 människor att gå i pension inom de närmaste sex åren i Sverige.

Vi prioriterade jobben och kärnan i välfärden. Det är precis vad man måste göra när krisen slagit till rätt in i kommunens och ulricehamnarnas vardag.

Det är en av anledningarna till att vi säger nej till vårdnadsbidraget. Och det är också en av anledningarna till varför vi kommer avskaffa vårdnadsbidraget när vi kommer till makten här i Ulricehamn.

Vi varnade tidigt för att vårdnadsbidraget tar pengar från kommunens viktigaste uppdrag för våra barn och unga – förskolan och skolan. Vi varnade för försämrad kvalitet, minskade barngrupper som på sikt hotar våra mindre enheter. Att det dessutom är en kvinnofälla i mina ögon gör vårdnadsbidraget än mindre försvarbart.

Alla barn ska ha rätt till en bra start i livet. En god utbildning med bra kvalitet lägger grunden för barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Det om något är en rättvisefråga.

Och så kommer någon fram till mig på gatan och frågar hur vi kan investera så mycket pengar i Lassalyckan samtidigt som barn- och utbildningsförvaltningen behöver mer pengar.

Men de pengar som vi investerar i Lassalyckan är överskott från tidigare år och pengar som jag enligt lag inte får använda till drift av våra skolor. Lagen säger till mig att all verksamhet som kommunen genomför under ett år ska betalas via de intäkter kommunen får under året. Det är för att kommuner inte ska dra på sig större utgifter än intäkter. Överskotten från tidigare år läggs i en kassakista och får bara plockas ut och användas till investeringar. Så säger lagen. Och i kassan har kommunen i runda slängar 100 miljoner kronor. Kistan kommer dessutom snart att fyllas på i och med att vi bildar ett moderbolag. Men det är en annan historia.

Investeringen är nödvändig och är en investering i våra barn. Bara UIFK aktiverar 530 personer. Och de allra flesta är barn och unga. Lägg därtill skidorna som får en bra konstsnöanläggning med ordentliga utrymmen för utrustning, UIF som investerar i en klubbstuga, och samordnar lokaler med andra de andra föreningarna. Samtidigt bygger vi en rondell på Trerosors väg som är direkt hastighetsdämpande åtgärd. Trafiksäkerheten vid skolorna förbättras. Så sammantaget blir det ganska bra det där.

Avslutningsvis, valrörelsen rycker allt närmare. Det blir allt tydligare att vår största ideologiska utmanare – även i Ulricehamn – är Moderaterna.

Men först och främst vill säga att jag uppskattar den öppna och pragmatiska inställning som Moderaterna har i olika sakpolitiska frågor i kommunen som inte är ideologiska. Kommunen behöver mer av den varan.

Men när vi kommer in på ideologiska frågor så är våra värderingsmässiga utgångspunkter långt ifrån varandra. Moderaternas heligaste fråga är skattesatsen. Moderaterna driver dessutom på starkt för utförsäljning och privatisering av våra verksamheter. Inte minst tydligt har det blivit i utspelet om att sälja ut Stubo. Men deras planer stannar inte där. När man pratar med dem kan de tänka sig att lägga ut många delar av det som du och jag betecknar som välfärdens kärna på entreprenad. Kommunen avhänder sig det yttersta ansvaret om sina invånare. Och vad händer med offentlighetsprinciper och meddelarskydd när stora bolag lägger sin slutna hand över äldreomsorgen.

Vi vill välja en annan färdriktning. Vi tror på kommunen och kommunens organisation och vill utveckla den ytterligare. Vi tror att kommunen genom ansvar och strukturerat arbete kan bli ett föredöme och erbjuda kontinuerlig utbildning och därmed högklassig omsorg och utbildning för våra invånare. Vi ser jobben och kvaliteten inom välfärden som de viktigaste frågorna för kommunen.

Om det mina vänner kommer höstens val att stå. Och här kan du göra insatser, göra skillnad. Det kan vara allt från att packa material, koka kaffet, ge en klapp på axeln eller ett värmande ord till att aktivt delta i valarbetet. Ulricehamnarna behöver Socialdemokraterna och Socialdemokraterna behöver dig. Och jag hoppas att du gör vad du kan för socialdemokratiska valframgångar. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan vi göra skillnad!

Tack för att du har lyssnat.