Vi vill knäcka arbetslösheten

Idag saknar 90 000 unga möjligheten att få komma in i vuxenvärlden och bli en del av samhället. De saknar jobb. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. I dag har mer än 35 000 ungdomar gått arbetslösa längre än sex månader. Cirka 20 000 ungdomar är idag varken inskrivna på arbetsförmedlingen eller studerar. Det motsvarar en medelstor kommun.

Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte stillatigande låta den moderatledda regeringen slösa välbehövliga pengar på nedsatt restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga, som bevisligen fungerar dåligt.

Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har alla riktat förödande kritik mot åtgärderna. Riksrevisionen slår fast att en stor del av de unga som berörs redan har jobb eller hade fått jobb även utan nedsatt arbetsgivaravgift. IFAU skriver att intäktsbortfallet per skapat jobb ligger mellan 1 miljon och 1,6 miljoner. Johan Egebark som är en av författarna till IFAU:s rapport säger:

Dessa siffror kan jämföras med den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar, som är omkring en fjärdedel så stor. Gör man den jämförelsen framstår det som dyrt att använda sänkta arbetsgivaravgifter som en åtgärd för att skapa jobb.

När flera utvärderingar pekar på åtgärderna är ineffektiva och dyra är det politiskt oansvarigt att hålla fast vid reformerna. Samtidigt är socialdemokrater införstådda med att det är viktigt att inte göra allt för snabba förändringar för näringslivet, därför är planen att avskaffa reformen stegvis. Vi inser också att en bransch som har varit föremål för riktat statligt stöd gärna vill behålla det stödet. Men som politiker har vi ett ansvar att hushålla väl med skattepengar.

Socialdemokraterna vill istället införa åtgärder som verkligen fungerar mot ungdomsarbetslöshet.

-90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning

-utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning -yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning

-bristyrkesutbildningar som utformas i nära samverkan med näringslivet och fackliga organisationer liksom utbyggd yrkesutbildning

-fler högskoleplatser så att unga kan skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Nyligen presenterade vi en strategi för yrkesutbildningar tillsammans med LO. Många arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Var femte rekryteringsförsök misslyckas. Att öka  antalet utbildningsplatser och inte som regeringen gör minska dom är alltså helt nödvändiga för att fler ska få jobb och för att säkra finansieringen av välfärden. Med en väl fungerande politik mot ungdomsarbetslöshet kan fler unga få jobb, nå en bättre inkomst och därmed också ha mer pengar att spendera. En sådan inkomstförstärkning i ungdomsgruppen har kafé- och restaurangnäringen självklart också nytta och glädje av. Den företagare som lyckas göra dessa unga till sina kunder kan se framtiden an med tillförsikt.

Debattartikel publcierad i Borås tidning undertecknad av följande socialdemokrater:

Lena Palmén, Borås

Lisa Dahlberg, Mark

Mattias Josefsson, Ulricehamn

Mats Palm, Herrljunga

Claes Redberg, Tranemo

Peter Rosholm, Bollebygd

Stefan Carlsson, Svenljunga

 

Annonser

Kommunala insatser kan sätta fler i arbete

Många av företagen i Ulricehamn går bra. Flera expanderar och andra är i färd med att göra det. Visserligen har Ulricehamn en lägre arbetslöshet än riket men den är fortfarande relativt hög. Över 650 personer har inget arbete att gå till. En fjärdedel av dessa är 24 år eller yngre.

Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Vi är övertygade om att fler kan komma i sysselsättning genom att arbeta på ett annat sätt inom kommunens organisation. Som vi ser det behövs det genomföras en palett av insatser.

Handläggarna inom Socialtjänsten hanterar 100-120 ärenden per person. Det är på tok för många ärenden. Det gör att personalens kompetens inte tas tillvara. De personer som söker bistånd kan inte ges det stöd de behöver för att komma till en egen försörjning.

Antalet ärenden per handläggare behöver begränsas för att ge mer tid till individen. Låt en del av budgeterat försörjningsstöd användas till att aktivt hitta sysselsättning istället för passivitet med försörjningsstöd. Den här modellen har med framgång prövats i bland annat Borås.

En av de främsta orsakerna till att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är bristande utbildning. Vi vill tillföra resurser för att arbeta med unga personer i åldern 16-25 år som inte fullgjort gymnasiet. Kommunen har ett så kallat informationsansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 som inte studerar. Målet ska i första hand vara att lotsa personerna tillbaka till utbildning alternativt erbjuda hjälp i form av jobbsökaraktiviteter och praktik.

Vi vill också att personer med försörjningsstöd från kommunen och aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen ska kunna erbjudas anställning inom exempelvis äldreomsorg, städning, kök, eller skogslag under minst ett års tid. Kommunen ska fylla ut så att ersättningens storlek motsvarar ingångslönen inom Kommunals avtalsområde.

Slutligen vill vi att kommunens anställda – framför allt inom äldreomsorgen – ska få möjlighet att validera sina utbildningar. Det handlar om att de anställda ska kunna slutföra sin utbildning genom praktik. De teoretiska studierna genomförs samtidigt som man utför sitt ordinarie arbete. Men för att kunna genomföra praktik på en arbetsplats krävs att det finns en ersättare på den ordinarie arbetsplatsen. Vi menar att det rimligt att kommunen skjuter till medel för att täcka vikariekostnad och del av inkomstförlusten för dem som vill vidareutbilda sig.

Debattartikel publicerad I Ulricehamns tidning undertecknad av Pernilla Vikström och Celso Silva Goncalves.

Ge fler unga chans till feriearbete

Nu är sommarlovet slut och många ungdomar är tillbaka vid skolbänken för att lära nytt. Många har med sig nya erfarenheter och lärdomar till skolan. Flera har säkert fått uppleva nya saker genom ett feriearbete de haft möjlighet att jobba på under sommaren.

Det finns flera framgångsrika företag i kommunen. Även om både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen inför 2014 ser en ljusning och spår ett antal nya jobb biter sig arbetslösheten fast på fortsatt höga nivåer. Det försvårar naturligtvis möjligheten för ungdomar att få sommarjobb. Vi kan inte sitta med armarna i kors. Någonting behöver göras.

Kommunen erbjuder idag cirka 150 feriearbetsplatser. Fler ungdomar behöver få chansen att pröva sina vingar och visa vad de går för. Det går att göra mer för att den som är ung i Ulricehamn ska ha bättre chanser att få jobb. Men det kräver politisk vilja och handlingskraft.

Att ha ett sommarjobb innebär för många unga den första kontakten med arbetslivet och en viktig möjlighet att samla erfarenheter och knyta kontakter inför framtida jobbsökande. Dessutom stimulerar arbetet till att man håller sig undan från mindre lämpliga fritidssysselsättningar.

Vi socialdemokrater och vänsterpartister är beredda att avsätta medel för att utöka antalet feriearbeten inom bland annat vård och omsorg. Ur ett arbetsgivarperspektiv är det viktigt. Inte minst med tanke på det generationsskifte som stundar om några år då pensionsavgångarna väntas öka kraftigt.

Arbete är också bästa sättet att integreras i samhället. Därför villl vi rikta en del av de nya platserna till nyalända ungdomar. På detta sätt ges nyanlända unga chansen att få prova på det svenska arbetslivet. Det hjälper unga att bli bättre i det svenska språket, etablera kontakter på arbetsmarknaden och motiverar till fortsatta studier.

Vi uppmanar även kommunens bolag att ta ett krafttag och ge fler unga spännande sommarjobb som kan ge nyttiga erfarenheter och stärka dem inför framtiden. Konceptet har använts framgångsrikt i flera kommuner runt om i Sverige, som exempelvis Nynäshamn, som erbjudit sommarjobb brett under flera år.

Vi vill och är övertygade om att det är möjligt att tillsammans med näringslivet se till att fler unga i Ulricehamn får ett sommarjobb. Vår förhoppning är att fler politiska partier ska vara beredda att göra den satsning som krävs för att ge fler unga chansen. Det stärker ungdomarnas förutsättningar att lyckas senare i arbetslivet.

Debattartikel i Borås tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, kommunstyrelsen (S) Ulricehamn och Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) Ulricehamn.

S motionerar om feriejobb för nyanlända ungdomar

Ulricehamns kommun har tidigare varit framgångsrik i arbetet med integreringen av nyanlända. Andelen som efter etableringsfasen haft sysselsättning och blivit egenförsörjande har varit stor. Efter införandet av den nya etableringsreformen för drygt två år sedan har resultaten kraftigt försämrats. I stort sett ingen av de personer som nu gått igenom hela etableringsdelen har en egen försörjning.

För ungdomar som flyttar in i Ulricehamns kommun och har ett annat modersmål än svenska gäller att de så snabbt som möjligt slussas in i den ordinarie skolformen. Kommunen har tagit beslut om att starta ett Integrationscenter (Välkomsten) som ska vara en komplettering till det som ryms inom etableringsreformen. En del i arbetet handlar om inskolning av barn och unga för att få en trygg övergång till ordinarie verksamhet (skola/förskola).

För ungdomar i gymnasieålder krävs i regel något/några år på ett introduktionsprogram. Där ligger tyngdpunkten i utbildningen på att eleven ska lära sig svenska men också att få mer kunskap om det svenska samhället.

För dessa elever är det extra viktigt att ha en meningsfull sysselsättning på fritiden. Speciellt viktigt är det under sommarlovet då man under en lång period inte har några kontakter med skolan. Att få ett regelrätt sommarjobb är näst intill hopplöst för denna kategori ungdomar. Konkurrensen om de kommunala feriejobben är också mycket stor.

Vi Socialdemokrater anser att sysselsättning för nyanlända under sommarlovet är en faktor av stor betydelse för dessa ungdomars integrering i det svenska samhället. Ungdomarna får möjlighet till praktisk användning av sina språkkunskaper, att ytterligare utöka kunskaperna i svenska språket genom kontakter med andra och får en viktig insyn och erfarenhet av arbetslivet.

Samtidigt menar vi att de feriearbeten som riktas till nyanlända inte ska tas ur den pott av feriearbeten som kommunen har idag. Därför vill vi rikta ett antal specifika ferieplatser till nyanlända.

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta

att utöka antalet feriearbeten i kommunen och att dessa riktas till nyanlända

Celso Silva Goncalves (S)

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Ljusnande framtid genom utbildning och investeringar

Nu går flera tusen ungdomar ut från Sjuhärads gymnasieskolor. Det är viktigt att ungdomarna ges möjlighet att antingen studera vidare eller börja jobba. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för att alla ungdomar har de möjligheterna.

Vi har inte råd att slarva bort ungdomarnas och Sveriges chanser. Men idag misslyckas vart fjärde företag med rekryteringen på grund av att de inte hittar personer med den kompetens som efterfrågas. Det sker i skuggan av att omkring två tredjedelar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har försvunnit, antalet platser inom kommunala vuxenutbildningen har minskat och möjligheten att läsa in gymnasiet på Komvux har beskurits kraftigt. Och svenska elevers kunskaper minskar i internationella jämförelser.

Kenneth Kratz, regionchef på Svenskt Näringsliv i Göteborg konstaterar: ”Trots att det finns många arbetslösa är det ofta svårt att finna rätt personer att anställa. Svårigheter att rekrytera bromsar företagens möjligheter att växa.”

Trots kritik har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för unga och halverat restaurangmomsen.  Bland kritikerna finns bland annat regeringens egen rådgivare hos det finanspolitiska rådet. Långtidsutredningen skriver: ”De empiriska resultaten har hittills varit en stor besvikelse sett ur ett sysselsättningsperspektiv”. Även Konjunkturinstitutet är tveksamt. Hotell- och restaurangfacket har tvingats höja avgiften till a-kassan på grund av ökad arbetslöshet inom branschen. I princip är det bara regeringspartierna som står fast vid åtgärdernas förträfflighet.

Dessutom har Sverige en statsminister som två och ett halvt år före valet pekar ut ungdomsarbetslösheten som valets stora fråga. Frågan är varför inte statsministern gör någonting för ungdomarna före valet. Det är trots allt över 800 dagar kvar. Passivitet är inte lösningen.

I det läge Sverige, våra företag och närmare 400 000 arbetslösa befinner sig i kan vi inte slarva bort 20 miljarder kronor på skattesänkningar som inte ger effekt. Sverige behöver byta färdriktning. Vi behöver offensiv politik som skapar jobb. Vägen dit går via en aktiv utbildningspolitik. Sverige behöver rustas för att kunna möta företagens kompetensbehov både idag och imorgon.  Vi behöver skapa fler platser på våra högskolor och ge fler människor möjlighet att läsa in betyg och göra sig anställningsbara.

Vi behöver investera mer i vår undermåliga infrastruktur och i vårt rekordlåga bostadsbyggande. Det skapar jobb. Det skapar tillväxt och ger fler människor framtidstro.

Debattartikel publicerad i dagens Borås Tidning.

Jobben och kvaliteten i skolan måste stå i fokus

Ulricehamn ligger i knallebygdens hjärta. Här kryllar av småföretag. Vår speciella näringslivsstruktur gör att politiken för småföretag är extra viktig för Ulricehamn. Samtidigt är det en god utbildning med bra kvalitet som lägger grunden för ungdomarnas framtida förutsättningar på arbetsmarknaden och ger företagen möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Tyvärr är resultaten i grundskolan djupt oroväckande. Endast en handfull kommuner i länet är sämre än Ulricehamn.

När den borgerliga regeringen tillträdde skars anslagen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med 75 procent. Pengarna gick till skattesänkningar.

Samtidigt har avgiften till a-kassan chockhöjts och villkoren försämrats. Över 500 000 löntagare har trängts ut ur a-kassan. När krisen slog till fanns inga pengar till utbildning. Inte en enda ungdom är idag inkopplad på en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Ulricehamn.

Resultatet har blivit att många arbetslösa tvingas söka socialbidrag. Under innevarande mandatperiod har kommunens kostnad för socialbidrag ökat med 6 miljoner kronor på årsbasis – pengar som egentligen kunde använts till annat.

När inte staten tar ansvar tvingas kommunerna göra det. I årets budget avsatte samarbetspartierna sammanlagt 14,5 miljoner kronor till olika arbetsmarknadsåtgärder jämfört med den borgerliga majoriteten som avsatte sex miljoner kronor. Samtidigt ville samarbetspartierna tillsätta en krisgrupp inom skolan för att förbättra kvaliteten. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten att avstå från fokusen på kvaliteten och istället införa vårdnadsbidraget.

Bristen på politiska stimulanser för att få fler i jobb märks tydligt. Var åttonde ungdom i kommunen är arbetslös. Trots det rapporterar arbetsförmedlingen att man har svårt att matcha de jobb som nu efterfrågas med rätt utbildad arbetskraft.

Min förhoppning är att vi så väl i Sverige som i Ulricehamn inte bara ska prata arbetslinje utan i verkligheten också avsätta de resurser som krävs.

1000 barn i Ulricehamn berörs av sänkt maxtaxa

Det verkar som vi rödgröna i Ulricehamn har inspirerat den rödgröna regeringsplattformen som presenterades idag. Regeringsplattformen innehåller sänkt maxtaxa för inom barnomsorgen. Preliminära bedömningar visar att cirka 1 000 barn i Ulricehamns kommun berörs av reformen. Självklart är det positivt och öppnar för ett snabbare avskaffande av taxan inom barnomsorgen i Ulricehamn som är de rödgrönas förslag i Ulricehamn på sikt.

Plattformen innehåller också sammanlagt ett riktat stöd till Ulricehamns kommun drygt 20 miljoner kronor de kommande åren. Omsatt i kommunal skatt motsvarar nästa års stöd en 30-örig skattehöjning. Omsatt i jobb motsvarar stödet cirka 50 jobb.

Dessutom satsas ytterligare resurser på barnen. Max fem barn per anställd innebär en förbättrad kvalitet i förskolan. Dessutom finns sedan tidigare ett ROT-avdrag riktat till skolor för att förbättra skolmiljöer.

ROT-avdraget ska även omfatta hyresrätter.

Dessutom avsätts mer pengar till utbildning, arbetsmarknadsutbildning och praktikplatser. Totalt får Ulricehamns kommun närmare 100 fler utbildningsplatser.