Så skapar vi en mer jämlik skola

Ulricehamn är en bra kommun på många sätt. Både kommunen och flera företag växer. Samtidigt som vi växer ställer det krav på att erbjuda välfärdstjänster av god kvalitet. Här har kommunen en läxa att göra – framför allt inom skolan. De allra flesta elever har en positiv syn på skolan i de yngre åldrarna. Många känner sig trygga. Trots det saknar nästan var fjärde elev i Ulricehamn behörighet till gymnasiet.

Tyvärr har resultaten i skolan sjunkit i hela Sverige de senaste sju åren. Det måste vi ta på allvar. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs framtidsinriktade reformer som gör Sverige och Ulricehamn bättre.

I Alliansens handlingsprogram för mandatperioden är målet att skolan i Ulricehamn ska tillhöra den tredjedel av kommuner som har de bästa resultaten. I det senaste PISA-resultatet låg vi på plats 200 av 289 kommuner.

Socialdemokraternas mål är att Sverige inom tio år har en jämlik skola som tillhör de fem bästa i EU. Vi ser att det krävs en rad satsningar för att nå målet. Och det börjar redan i de lägre åldrarna. Vi vill ha ett maxtak i förskolan – så att småbarnsgrupper (för barn 1-3 år) kan bestå av maximalt 15 barn.

Vi behöver också minska antalet elever i klasserna. Forskning visar att mindre klasser har positiva effekter på elevers resultat, framförallt i de tidiga skolåren.

Resurser till skolan behöver i större utsträckning fördelas efter elevernas behov. Alla skolor ska vara bra skolor och alla elever ska erbjudas läxhjälp.

Under den moderatledda regeringens tid har 1 000 speciallärare och specialpedagoger försvunnit ur skolan. Vi vill istället investera i fler. Lärarutbildningen ska utvecklas och yrket ska göras mer attraktivt. Minska på administrationen – låt lärare vara lärare.

Vi vill dessutom investera i ett kunskapslyft genom fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet.

Med en socialdemokratiskt styrd regering fördelas resurser ut till kommunerna för att genomföra investeringar i en bättre, jämlikare skola. För Ulricehamns del kan det handla om upp till 14 miljoner kronor mer och 60 utbildningsplatser inom komvux.

Skattesänkningar, privatiseringar och vinstjakt har gått ut över kvaliteten, över kunskapsresultaten och över den jämlika skolan. Sverige och Ulricehamn måste leverera bättre – det handlar om varje enskilt barn och våra gemensamma framtid.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och Mattias Remar, kandiderar till kommunfullmäktige (S).

Vi vill knäcka arbetslösheten

Idag saknar 90 000 unga möjligheten att få komma in i vuxenvärlden och bli en del av samhället. De saknar jobb. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. I dag har mer än 35 000 ungdomar gått arbetslösa längre än sex månader. Cirka 20 000 ungdomar är idag varken inskrivna på arbetsförmedlingen eller studerar. Det motsvarar en medelstor kommun.

Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte stillatigande låta den moderatledda regeringen slösa välbehövliga pengar på nedsatt restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga, som bevisligen fungerar dåligt.

Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har alla riktat förödande kritik mot åtgärderna. Riksrevisionen slår fast att en stor del av de unga som berörs redan har jobb eller hade fått jobb även utan nedsatt arbetsgivaravgift. IFAU skriver att intäktsbortfallet per skapat jobb ligger mellan 1 miljon och 1,6 miljoner. Johan Egebark som är en av författarna till IFAU:s rapport säger:

Dessa siffror kan jämföras med den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar, som är omkring en fjärdedel så stor. Gör man den jämförelsen framstår det som dyrt att använda sänkta arbetsgivaravgifter som en åtgärd för att skapa jobb.

När flera utvärderingar pekar på åtgärderna är ineffektiva och dyra är det politiskt oansvarigt att hålla fast vid reformerna. Samtidigt är socialdemokrater införstådda med att det är viktigt att inte göra allt för snabba förändringar för näringslivet, därför är planen att avskaffa reformen stegvis. Vi inser också att en bransch som har varit föremål för riktat statligt stöd gärna vill behålla det stödet. Men som politiker har vi ett ansvar att hushålla väl med skattepengar.

Socialdemokraterna vill istället införa åtgärder som verkligen fungerar mot ungdomsarbetslöshet.

-90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning

-utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning -yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning

-bristyrkesutbildningar som utformas i nära samverkan med näringslivet och fackliga organisationer liksom utbyggd yrkesutbildning

-fler högskoleplatser så att unga kan skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Nyligen presenterade vi en strategi för yrkesutbildningar tillsammans med LO. Många arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Var femte rekryteringsförsök misslyckas. Att öka  antalet utbildningsplatser och inte som regeringen gör minska dom är alltså helt nödvändiga för att fler ska få jobb och för att säkra finansieringen av välfärden. Med en väl fungerande politik mot ungdomsarbetslöshet kan fler unga få jobb, nå en bättre inkomst och därmed också ha mer pengar att spendera. En sådan inkomstförstärkning i ungdomsgruppen har kafé- och restaurangnäringen självklart också nytta och glädje av. Den företagare som lyckas göra dessa unga till sina kunder kan se framtiden an med tillförsikt.

Debattartikel publcierad i Borås tidning undertecknad av följande socialdemokrater:

Lena Palmén, Borås

Lisa Dahlberg, Mark

Mattias Josefsson, Ulricehamn

Mats Palm, Herrljunga

Claes Redberg, Tranemo

Peter Rosholm, Bollebygd

Stefan Carlsson, Svenljunga

 

Så får vi fler i arbete

Sverige är ett bra land att leva i. Vi har mycket att vara stolta över. Samtidigt finns det utmaningar. Arbetslösheten är nu den viktigaste. Moderaterna må ha haft goda intentioner med jobbpolitiken men har tyvärr inte lyckats.

När över 400 000 personer, eller drygt 8 procent av arbetskraften, inte har något jobb att gå till duger det inte att som Moderaterna konstatera att 270 000 fler arbetar idag jämfört med några år sedan. Befolkningen har under samma period ökat med det dubbla.

När flera företagsledare – inte minst i Ulricehamn – vittnar om att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens att rekrytera duger det inte att dra ned på arbetsmarknadsutbildningar och ta bort 16 000 högskoleplatser.

När resultaten i skolan sjunker duger det inte att lägga 20 gånger mer på ofinansierade skattesänkningar än på kvaliteten i förskolan och skolan. Sverige lånar idag 240 miljoner kronor om dagen till sänkta skatter.

Nu verkar idéerna slut. I höstas ställdes hälften av alla möten i arbetsmarknadsutskottet in på grund av att det inte fanns några förslag från regeringen att behandla.

Det här är naturligtvis inte bra. Det äventyrar de svenska företagens konkurrenskraft.

Socialdemokraterna vill få fart på Sverige och stärka företagens möjligheter att rekrytera och växa. Vårt viktigaste mål är att skapa fler jobb och se till att ­Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Grunden lägger vi genom att hålla ordning och reda i statens finanser. Men det räcker inte.

Sverige behöver en aktiv näringspolitik. Vi satsar på industriell forskning så fler av dagens idéer kan bli morgondagens produkter. Eftersom fyra av fem jobb ­skapas i små- och medelstora företag behöver vi ge dem förutsättningar att växa och anställa. En pusselbit är att avskaffa ansvaret för den andra sjuklöneveckan för företag.

En socialdemokratisk ­regering ska investera i utbildning och rusta människor genom fler platser på högskola, yrkeshögskola och kortare kurser till brist­yrken.

Men det stora problemet ligger redan i skolan. Förutom att skolresultaten ­rasar går nästan en fjärdedel av eleverna ut skolan utan gymnasiekompetens. Så kan vi inte fortsätta. Vi vill bland annat anställa fler special­pedagoger så att varje barn garanteras rätt stöd i tid. Vi vill också investera i lärarna och minska deras byråkrati så att de får mer tid att ägna sig åt barnen.

Så kan vi tillsammans stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa fler jobb och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Ann-Christin Ahlberg, riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet (S) och mig.

Fokus på fler jobb i Ulricehamn

Socialdemokraterna tror på Ulricehamn. Vi är övertygade om att kommunen växer i befolkning de närmaste åren. Närheten till två städer med över 100 000 invånare och förbättrade kommunikationer stärker Ulricehamn. Flera företag har valt att investera vid Rönnåsens industriområde. Ytterligare företag har visat intresse både där och vid det kommande motet, där väg 40 och 46 korsar varandra.

Med tio mil till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller som lämnar Sverige, har vi ännu inte sett den fulla betydelsen av den nya motorvägen än.

Trots denna framtidstro finns tecken på tydliga brister. Över 650 personer i Ulricehamn är arbetslösa. En fjärdedel är under 24 år.  Det duger inte.

Nyligen presenterade LO en rapport som visar att antalet inskrivna i Arbetsförmedlingens program är rekordhögt. Samtidigt får mycket få del av insatser som stärker chanserna till jobb. Bara en av tio arbetslösa får någon slags utbildning och endast en av fyra får insatser som leder till jobb. Aldrig förr har arbetsmarknadspolitiken varit så svag i ett läge med så hög arbetslöshet.

Socialdemokraterna har satt upp det ambitiösa målet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020. Det ska nås bland annat genom att utöka antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkesvux och högskola, halvera sjuklöneansvaret och investera ytterligare i förbättrad infrastruktur.

Det är den borgerliga regeringen som har det huvudsakliga ansvaret för dagens utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Hittills har denna regering prioriterat sänkta skatter framför en fungerande arbetsmarknad.

Lokalt kan vi inte sitta med armarna i kors. Socialdemokraterna i Ulricehamn konstaterade i höstas: Om brandkåren inte kommer när det brinner får man själv försöka släcka elden med hinken.

Lokalt har vi hittills under mandatperioden presenterat 12 konkreta jobbförslag som syftar till att få fler i sysselsättning och göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare. Inget annat parti i Ulricehamn kan visa på lika många jobbförslag under samma period. En del av våra förslag har blivit genomförda. Andra har tyvärr inte kommit invånarna till del på grund av andra partier inte haft samma höga ambition.

Socialdemokraterna har den viktiga uppgiften att fortsätta leverera konkreta förslag för ökad sysselsättning och för fler jobb i Ulricehamn. Socialdemokraternas mål om lägst arbetslöshet i Europa år 2020 gäller även i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Borås tidning.

Vi fokuserar på unga och jobben

Sverige är ett bra land på många sätt. Men något håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå och är högre än i många jämförbara länder. Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats. Ungdomsarbetslösheten ligger kvar mellan 20 och 25 procent. Över 30 000 unga svenskar har varit utan arbete i över 6 månader.

I våras antog EU-länderna – på initiativ från den europeiska socialdemokratin – en ungdomsgaranti. Varje land åtog sig att garantera att alla unga arbetslösa inom 4 månader får ett erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning.

Hittills har regeringen dock inte visat att man tänker ta sitt åtagande till de unga på allvar. Trots att nuvarande politik inte på långa vägar fungerar finns det ingen strategi för hur garantin ska levereras.

Socialdemokraterna jobbar på ett annat sätt. Vi har en strategi som sträcker sig hela vägen till lokal nivå. Den är dessutom anpassad till att vi i Sverige vill sätta garantigränsen redan vid 90 dagar.

  1. Rätt till effektivt stöd från första dagen. Alla hinder som försvårar insatser för unga måste bort. För att få detta att fungera bättre har S i Ulricehamn initierat en tätare samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsorganisation samt individ- och familjeomsorgen.
  2.  Ökning av antalet utbildningsplatser. Regeringen har skurit i utbildningen. Bland annat har 16 000 platser 2011-2013 tagits bort inom högskolan. Vi vill i stället att utbildningsplatserna utökas inom bland annat arbetsmarknadsutbildningen, högskolan, komvux och yrkesvux. S i Ulricehamn har tagit initiativ till en teknikskola på sommartid för tjejer.
  3.  Starkare gymnasieskola. Mer måste göras för att alla ska få en komplett utbildning. Gymnasiet bör göras obligatoriskt och alla program högskoleförberedande. Ett utbildningskontrakt behöver införas: alla arbetslösa unga som inte avslutat gymnasiet ska ges en plan som via jobb, praktik och studier leder fram till gymnasieexamen. I Ulricehamn har S föreslagit en ny jobb- och utbildningslots som ska arbeta aktivt med unga som inte fullföljt gymnasiet.

Dessutom bör ett stort antal yrkesintroduktionsanställningar skapas i både privat och offentlig sektor. Till detta ska läggas åtgärder för att öka företagens konkurrenskraft och efterfrågan i ekonomin.

Vägen där den enda lösningen är sänkta skatter har nått sitt slut. Vi menar att rusta arbetslösa och svensk industri går före skattesänkningar. Det gynnar även företagen i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S) och mig.

Ge alla barn chansen att knäcka läskoden

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att vi är på väg åt fel håll. Vi är bland annat oroade över att läsningen minskar och barns läsförmåga försämras. Siffror visar att en femtedel av 15-åriga pojkar har så dålig läsförståelse att de har svårt att tillgodogöra sig mer kvalificerade texter. Den som aldrig knäcker läskoden, inte läser skönlitteratur och inte heller har förmåga till kunskapsinhämtning halkar efter. Detta är ett svek mot dessa ungdomar.

En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige och Ulricehamn ännu bättre.

Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. Läsande och läsförståelse har en avgörande betydelse för elevens resultat i skolan. För att höja kvaliteten i skolan och förbättra läsande och inlärning har vi socialdemokrater i vår budgetmotion för 2014 föreslagit mindre klasser de första åren, att det ska finnas specialpedagoger och speciallärare i grundskolan, fler förskollärare och kompetensutveckling för lärare. Vi vill att alla barn i grundskolan ska kunna få hjälp och stöd med sina läxor och att de som lämnar grundskolan eller riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg ska gå i sommarskola där de får mer undervisningstid med professionella lärare.

Avsaknaden av ambitionen att ge alla barn i Sverige rätt till stöd har gjort att vi i Ulricehamn har föreslagit läxhjälp och att de elever som inte når målen i grundskolan erbjuds lov- och sommarskola. Tyvärr har vi inte fått gehör för våra förslag.

Vi anser att de 15 miljoner kronor som regeringen nu ger till Statens Kulturråd ska riktas till läsfrämjande projekt. Vi vill att boken och läsande ska få ett mer naturligt inslag i fler unga vardag. Det förslaget går hand i hand med den idé vi har presenterat i Ulricehamn. Här har vi föreslagit pengar till att utveckla läsprojekt för barn tillsammans med föreningslivet.

Barnen är värda framgång i livet, företagen kompetent personal. Socialdemokraterna vill göra vad vi kan för att det ska bli en verklighet för så många som möjligt. Tillsammans kan vi skapa ett Sverige och ett Ulricehamn där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Gunilla C Carlsson, ordförande Riksdagens kulturutskott (S) och mig.

Stimulera Textile Fashion Center med aktiv näringspolitik

Boråsregionen spelar korten rätt. Tar tillvara gammalt och skapar tillväxt i det gamla industriområdet Simonsland i Borås, där nu Textile Fashion Center skapas.

Sjuhärads textila arv kommer att synas både i de bevarade byggnaderna och i Textilmuseets utställningar. Under samma tak växer också framtidens textilföretagande fram, skapat av studenter och forskare vid Textilhögskolan och av företag sprungna ur denna kunskapsintensiva miljö.

Vi tänker oss Textile Fashion Center som den plats där framtidens miljömässigt hållbara modeindustri får plats att utvecklas, med kvalitet i fokus. Med rimliga villkor för den som väver, syr och färgar var än i världen det sker. En styrka är att kunskapen och dokumentationen om den tid då Viskan var textilindustrins kloak också finns i Textile Fashion Center. Textilhögskolan skriver i sin hållbarhetspolicy:

”Genom de textila grundkurserna för samtliga studenter ges en grundläggande förståelse för hur val av material och konstruktion påverkar, inte bara en varas kvalitet, utan även dess påverkan på människa och miljö”.

I nästa steg blir utbildning till yrke och näring. Också detta steg finns på ett unikt sätt inbyggt från start i Textile Fashion Center. Här finns tillgång till råd och stöd för nystartade och växande företag. Med Socialdemokraterna i regeringsställning lovar vi att ytterligare stärka möjligheterna för nya företag.

Socialdemokraterna avsätter 2 miljarder kronor i vår budgetmotion till en innovationsfond för investeringar i tidiga skeden, den fas i företagandet då privat finansiering ofta inte räcker till. Fonden ska arbeta i samverkan med aktörer runt om i landet. Det är ingen tvekan om att samverkan av den typ som ryms i Textile Fashion Center ligger i framkant.

Ytterligare en nyckelkomponent är Textilmuseet. Vi tror att lättillgänglig kultur på nära håll – upplevelserna och mötena den skapar – har en nyckelroll när vi bygger det hållbara samhället. Lokal kultur efter eget intresse gör livet rikare, vare sig det handlar om en konsert på Åhaga, Elfsborgs match mot IFK Göteborg, ett besökt på teatern eller Textilmuseet.

”Textilmuseet skall bli något annat än en sömnig uppradning av föremål från det förgångna. När portarna slås upp 2014 skall det vara en mötesplats för alla som är och inte visste att de var, intresserade av textil” skriver museet som återöppnar i Simonsland i maj nästa år.

Mitt i Simonsland vävs allt vi skriver symboliskt ihop kring William Sweetloves knallröda skulptur ”Cloned frogs on galadress”. På en plats, under ett tak, samlas den textila kunskapen från då och nu. Och den ska leda mot den hållbara framtiden.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av socialdemokraterna Gunilla C Carlsson, ordförande i Riksdagens Kulturutskott, Lena Palmén, kommunalråd Borås och mig.