Bra samarbete med ideologiska skillnader

Ulricehamn har de senaste åren gynnats av flera positiva beslut. Lassalyckan, utbyggnaden av motorvägen och etablering av handels- samt industriföretag lägger också grunden för en fortsatt god utveckling av Ulricehamn.

Flera beslut har föregåtts av många och långa politiska diskussioner. Trots att samtliga partier haft egna utgångspunkter har vi kunnat resonera oss fram och ta flera av besluten i enighet över både parti- och blockgränser. Vi värnar samarbetet och är övertygade om att detta arbetssätt har varit till fördel för kommunens invånare.

Men det finns frågor som vi har svårt att tumma på. Framför allt av ideologiska skäl. Det borgerliga styret i Ulricehamns kommun har under mandatperioden bland annat försökt lägga ut driften av Sim- och sporthallen på entreprenad. Det slutade med att de borgerliga partierna tävlade om att sluta upp bakom vår linje – att behålla det i kommunal regi.

Vi har också lyckats mota bort förslag om att sälja ut vårt kommunala bostadsbolag, Stubo. Vi ser Stubo som ett alldeles för viktigt lokalt bostadspolitiskt verktyg för att göra sig av med.

I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, som de borgerliga partierna arbetat fram tillsammans, finns förslaget att införa så kallad utmaningsrätt i Ulricehamn. I praktiken innebär det att all kommunal verksamhet ska utsättas för konkurrens. Även detta förslag har vi lyckats förpassa till papperskorgen.

Samtidigt beklagar vi att det borgerliga styret valt att behålla vårdnadsbidraget, som bevisligen är en kvinno- och fattigdomsfälla. Med väljarnas stöd hoppas vi kunna riva upp det efter höstens val.

Vi vill samarbeta över blockgränserna även i fortsättningen. Men vi gör det utifrån våra ideologiska utgångspunkter.  Vi gör det för Ulricehamns bästa.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) Ulricehamn och mig.

Våga prioritera kvaliteten i skolan

Alla unga har rätt till en utbildning med god kvalitet. Tyvärr har skolresultaten sjunkit de senaste sju år i rad i Sverige. Det innebär sämre möjligheter för unga att förverkliga sina drömmar och att kunna försörja sig själva i framtiden.

Nyligen presenterade Lärarförbundet sin senaste rankning där Ulricehamn faller från plats 95 till 206 av landets 290 kommuner.

Rankningen bygger bland annat på resurser, utbildade lärare och lärartäthet. Fokus är alltså inte bara på elevernas resultat.

För oss socialdemokrater är måluppfyllelsen den allra viktigaste frågan. Nästan 20 procent av ulricehamnseleverna lämnade i våras grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Det duger inte.

Vi menar att politiken behöver bli bättre på att prioritera. Vi anser inte att kommunen har råd att lägga pengar på ett vårdnadsbidrag som sedan flera år är utdömt. De stärker inte måluppfyllelsen. Snarare tvärtom. Regeringens egen expertgrupp, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), slog fast i en rapport 2011 att vårdnadsbidraget skapar en kvinno- och fattigdomsfälla främst för kvinnor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ideologiska skygglappar hör inte hemma i Ulricehamn när vi ska forma villkoren för barnens framtid i kommunen. Ulricehamns barn förtjänar bättre möjligheter.

Vi har istället föreslagit ett antal åtgärder med fokus på att få fler elever att nå målen. Det är kommunens ansvar att se till så att eleverna ges reella möjligheter att nå godkända betyg. Läxhjälp ska erbjudas alla elever kostnadsfritt och inte hänga på om föräldrarna har råd, möjlighet eller tid att stötta barnen i läxarbetet.

Vi har också föreslagit lov- och sommarskola som ska rikta sig till elever som saknar behörighet till gymnasiet. Idén är att elever under upp till 20 dagar ges möjlighet komplettera sina kunskaper för att nå godkänt betyg.

Den enskilde lärarens kompetens och förmåga är avgörande för hur eleven lyckas i skolan. Idag upplever många lärare att det inte finns tillräckligt med tid för eleven. På nationell nivå har vi lagt förslag om mindre klasser de första åren i skolan. Dessutom vill vi öka kvaliteten på lärarutbildningen och höja läraryrkets status.

Det här är framtidsorienterade förslag som ger alla barn bättre förutsättningar att klara skolan. Förslagen innebär att vi ger fler barn chansen att leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

Allt fler tvingas söka försörjningsstöd

 Mitt tal i fullmäktige i samband med delårsrapporten 2010 för Ulricehamns kommun:

Herr ordförande, vi har nu haft fyra år med borgerlig regering och ytterligare fyra år med borgerlig majoritet i Ulricehamns kommun. Under mandatperioden har regeringen sänkt skatter, mest för dem som tjänar allra bäst. Samtidigt har avgifter höjts, ersättningsnivåer har sänkts och vi lever idag i ett samhälle med större ekonomiska klyftor än vad vi gjorde för fyra år sedan.

Det blir man påmind av när man läser delårsrapporten för Ulricehamns kommun, herr ordförande. Här konstaterar Vård- och omsorgsförvaltningen att trots ett extra anslag på 3 miljoner kronor inför i år till försörjningsstöd räcker inte detta. Försörjningsstödet kommer ändå att gå med underskott i år. Under den gångna mandatperioden har kostnaden för försörjningsstöd ökat med 6 miljoner kronor på årsbasis – och då ska vi komma ihåg att ingen människa som tvingas söka försörjningsstöd känner stolthet. Frågan är om någon i den här församlingen kan känna stolthet?

För att vara berättigad försörjningsstöd är människor, våra kommuninvånare, tvingade att göra sig av med alla tillgångar. Försörjningsstödet är den sista utposten innan den personliga ekonomiska ruinens brant. Så ser verkligheten ut för allt fler av våra grannar, vänner och anhöriga i Ulricehamn år 2010.

Herr ordförande, jag har under arbetet med delårsrapporten kritiserat vård- och omsorgsförvaltningens nyckeltal för individ- och familjeomsorgen. Det handlar om mål om hur många dygn barn/ungdomar och missbrukare ska vara på institution. Sådana mål kan påverkas utan att kvaliteten försämras men risken är uppenbar att människans behov får offras när de ekonomiska målens tving ska skruvas åt.

Jag har också ifrågasatt målet för försörjningsstöd som bygger på att om arbetslösheten går ner så ska försörjningsstödet minska minst lika mycket och ökar arbetslösheten ska försörjningsstödet inte öka mer än arbetslösheten. Hur kan vi i kommunen påverka det, herr ordförande? Det bästa sättet är att låta personal gå runt på arbetsplatser och se till att människor är organiserade i en fackförening eller åtminstone i a-kassan. Men jag antar det inte är den borgerliga majoritetens avsikt. I marginalen kan vi hjälpa till genom en fungerande arbetsmarknadsorganisation om den har rejält tilltaget med resurser. Men i det stora hela är det ett mål som inte är påverkbart och därmed ska det bort och ersättas med ett nytt.

Det har jag också fått gehör från förvaltningen och jag ser fram emot ett tydligare och mer påverkbart mål 2011.

Tittar vi annars makroekonomiskt utifrån vårt lokala perspektiv lyckas kommunen klara den ekonomiska situationen väl. Och jag vill redan nu, herr ordförande, framföra mitt största beröm, inte minst till barn- och utbildningsförvaltningen som trots minskat anslag håller budgeten.

Men alla mynt har två sidor. Så även kommunens ekonomi. Och när den ekonomiska snaran dras åt drabbar det både brukare och personal. Färre pedagoger och lärare i förskolan och skolan. I vissa fall talar vi om en halvering av personaltätheten. I förskolan är lärartätheten nere på 5 årsarbetare per 100 elever i snitt.

Inte minst av den anledningen var det ett mycket välkommet besked som Kristdemokraternas Göran Hägglund lämnade så sent som i fredags. Han säger att partiet nu överger vårdnadsbidraget. Jag hoppas att de av väljarna försvagade Kristdemokraterna i Ulricehamn är inne på samma linje. Det skulle betyda att den miljon kronor som i dag tas från barn- och utbildningsnämndens budget till vårdnadsbidrag istället kan avsättas till personaltätheten som kan komma att stå inför ytterligare neddragningar beroende på hur den borgerliga majoriteten väljer att hantera nästa års budget.

Men, herr ordförande, vi ser också färre händer inom äldreomsorgen och inte minst ett undermåligt underhåll. I år har vi på grund av en tajt borgerlig budget tvingats att fatta beslut om att bygga på det uppskjutna underhållet med ytterligare 3 miljoner kronor. Det börjar nu närma sig 50 miljonersstrecket, det uppskjutna underhållet.  I våra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är ett av målen att 75 kronor per kvadratmeter ska avsättas till underhåll. Det anses över tid vara en rimlig summa för att hålla vårt fastighetsbestånd som har ett värde till drygt 1 miljard kronor i gott skick. Men 75-kronan bygger på att vi inte har några uppskjutna underhåll. För var år växer detta ekonomiska berg sig allt högre och breder ut sig allt mer i vår kommun. Det måste vi ta på allvar, herr ordförande.

Kanske är det dags att se över detta mål och istället sätta målet i relation till det uppskjutna underhållet så att vi på sikt kan anta dagens mål.

Inom bolagssidan kan vi konstatera att vårt fastighetsbolag har lyckats väl trots rådande konjunktur. Bolaget får allt mer uthyrt. Klart godkänt, herr ordförande.

Bostadsbolaget Stubo har tack vare den låga räntan även i år kunnat spurta på med renoveringar. Något som också är viktigt att notera, herr ordförande, är att lagstiftningen för kommunala bostadsbolag nu stramas åt än mer. Inom kort ska kommunala bostadsbolag likställas helt och hållet med privata aktörer. Kommunen och politiken blir helt bakbunden. Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till. För oss socialdemokrater bedömer jag att det kan bli aktuellt att ta i tu med den frågan på allvar den nästkommande mandatperioden 2014-2018.

En siffra som drar blickfånget till sig är Ulricehamns Energi som inom loppet av 16 månader lyckas förbättra sina obeskattade reserver med 35,5 miljoner kronor och prognostiseras att vid årsskiftet ha över 93 miljoner kronor i obeskattade reserver. Reserverna kan kvittas mot framtida investeringar. Dessa investeringar ska prioriteras inom ramen för moderbolaget.

Intressant är också att notera att kommunen inte har några långfristiga skulder, i alla fall inte på sidan 1. De långfristiga skulderna uppstår först på sidan 8 och då till en summa av 521 miljoner kronor.

Herr ordförande, årets resultat bygger nästan uteslutande på det tillfälliga konjunkturstöd som försvinner vid årsskiftet. Samtidigt bygger vi på oss ökade kapitalkostnader. Dessutom är det viktigt att beakta ekonomichefens bedömning av framtida resultat. Han skriver: 

”Min bedömning är att kommunen bör prestera resultat i storleksordningen 20-40 miljoner kronor för att uppnå stabilitet i sin verksamhet.”

Det är en utmaning. Och samtidigt ha med sig kvaliteten i verksamheten.

Revisorerna skriver i sitt utlåtande:

”Vi ser med stor oro på det betydande underskott, – 8,3 miljoner kronor, som Vård och omsorgsnämnden prognostiserar.”

Herr ordförande, vi ska komma ihåg att nämnden när de presenterar detta resultat har länsat sin buffert lika noggrant som Emil i Lönneberga när han slickar soppskålen. Inte en nickel av de sammanlagt 10,5 miljoner kronorna finns kvar.

För att tala klarspråk är Vård- och omsorgsnämndens resultat rensat från avlatsbrev, det vill säga föregående års ackumulerade överskott, kompensationer från kommunstyrelsen och reserven i form av den tomma soppskålen – 19,5 miljoner kronor.

I samband med att vi går in i en ny politisk organisation vid årsskiftet ska vi också anta nya ekonomiska styrprinciper. Förslaget som nu ligger är att den nya kommunstyrelsen, som omfattar förutom kommunstyrelsen även barn- och utbildning och vård- och omsorg, att den nya nämndens sammanlagda buffert ska vara cirka 15 miljoner kronor. Jag noterar att även Moderaternas Carljohan Molander uttryckt viss tveksamhet till buffertens ringa storlek, särskilt med tanke på att vård- och omsorg själva tömt sin buffert 10,5 miljoner kronor och ändå inte får pengarna att räcka till.

Slutligen, herr ordförande, det är en viktig insikt att ha med sig in i framtida budgetarbete. Och det är högst angeläget att vi har med oss båda perspektiven, båda sidorna av myntet, i arbetet. Annars riskerar vi att försätta oss själva i en allt svårare situation, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Dessutom riskerar vi att få allt svårare att uppnå vårt övergripande mål om 25 000 invånare år 2020.

Jag delar föräldrars oro över kvaliteten i förskolan

Föräldrar till barn på förskolan Åsundavy känner oro över kvaliteten i förskolan med allt större barngrupper och riktar skarp kritik mot kommunen. Mamman Marie Hedén, som tagit initiativ till en skrivelse till kommunen, säger till Ulricehamns tidning:

– Det var 18 barn tidigare och det var många nog på tre anställda. Nu ska det öka till 22 och det fick vi höra av en slump. Kommer det yngre barn innebär det också troligen att personalen behöver mer tid för dem och då blir det mindre för de äldre barnen. Kommunen har inte informerat oss om förändringarna och det tycker jag är dåligt.

Jag håller med fullt och fast. Redan i januari kritiserade jag den borgerliga majoriteten för att införa vårdnadsbidrag samtidigt som man skär ner budgeten för barn- och utbildningsnämnden. Jag skrev då:

”Det är provocerande att den borgerliga majoriteten väljer att införa vårdnadsbidrag i Ulricehamns kommun samtidigt som många förskolor och skolor dras med underskott.

Flera skolor och förskolor tvingas ta till drastiska åtgärder för att få ekonomin att gå runt med större barngrupper och försämrad kvalitet som följd. Samtidigt väljer den borgerliga majoriteten att avstå att skjuta till medel till kärnverksamheten och istället använda pengarna till att införa vårdnadsbidrag.

Vårdnadsbidraget innebär att kommunen ska ge 3 000 kronor skattefritt i månaden till de familjer som väljer att ta bidraget. Bidraget, som inte är pensionsgrundande, riskerar att tränga människor längre från arbetsmarknaden och öka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det visar studier som Skolverket gjort.”

Nu visar verkligheten att mina farhågor besannats. Jag står fast vid att vårdnadsbidraget ska avskaffas och att pengar till förskolor ska prioriteras.

Fler jobb betyder mer pengar till välfärden

Drygt 200 personer hade samlats till 1 majfirande i Ulricehamn idag. Det var en bra uppslutning och en påtaglig bra och förhoppningsfull stämning bland folket. Vi hade flera talare, här är mitt tal:

Jag tänkte börja att prata lite om var vi befinner oss nu rent ekonomiskt, i Sverige och i Ulricehamn.

Det råder en stor oro på internationella finansmarknaden just nu. Oron grundar sig i Greklands mycket svåra ekonomiska situation. Greklands oreda sänker trovärdigheten till Euron. Eftersom ekonomierna i Europa är så beroende av varandra så blir Greklands problem Europas och Sveriges och därmed också Ulricehamns problem. Riksbanken har tidigare talat om en räntehöjning. Nu talar allt fler bedömare om räntesänkningar eller att lämna räntan oförändrad på grund av att tillväxten hotas.

2009 var i många stycken ett dystert år på grund av finanskrisen. Jag hoppas det dröjer länge innan ett sådant mörkt år sveper över oss igen. Och jag konstaterar att vi har en mycket tuff och lång resa framför oss innan vi åter är på fast mark.

Under 2009 slog finanskrisen rätt in i ulricehamnarnas och kommunens kassa. Utbetalningarna av försörjningsstöd, socialbidrag, ökade med 35 procent jämfört med föregående år. Och för att vara berättigad försörjningsstöd får du inte ha någonting av större värde. Du ska vara helt utblottad innan du har rätt att knacka på hos socialkontoret. Det är naturligtvis en tragedi för alla som drabbas och ett resultat av en mycket tydlig och medveten politik.

Den totala ungdomsarbetslösheten i Ulricehamn var vid årsskiftet cirka 14,5 procent, vilket är mer än både länet och riket.

Sedan den borgerliga regeringen försämrade, fördyrade och försvårade rätten till a-kassa har en halv miljon människor valt att lämna a-kassan. En halv miljon löntagare.

När lågkonjunkturen slog till och människor tvingades ut i arbetslöshet återstår bara socialbidraget i vår en gång omtalade, solidariska och framgångsrika svenska modell.

Det är en tragedi för den enskilde och det är långt ifrån det samhälle jag vill vara med att bygga.

Idag tvingas sjuka till arbetsförmedlingen. Jag har träffat flera människor med svåra sjukdomar som idag mår mycket dåligt. Och sämre än vad de gjorde före regeringens medvetna försämringar för sjuka.

Idag tvingas pensionärer att betala mer i skatt än de som nu arbetar. Regeringen har medvetet undanhållit sänkt skatt för pensionärer med motivationen att det ska löna sig att arbeta.

Nu när det är valår och pensionärer genom sina organisationer skriker sig hesa över orättvisan börjar regeringen att vackla.

Men jag ska säga er. Socialdemokraterna har alltid varit av den åsikten att pension är inarbetad lön och ska beskattas därefter. Och i den hållningen står vi fast.

Skatten är ett utmärkt system för att minska klyftorna i samhället och ge människor nya möjligheter. Den borgerliga regeringen använder skatten på omvänt sätt. De ökar klyftorna.

Samtidigt som man valt att sparka på de lägsta inkomstgrupperna har de med högst inkomster och störst förmögenheter formligen dränkts i skattesänkningar.

Under mandatperioden har den borgerliga regeringen sänkt skatter med i runda tal 100 miljarder kronor. De mest förmögna har fått det mesta. Den rikaste procenten av befolkningen har fått lika mycket i sänkt skatt som de 25 procent som har det sämst ställt i landet. Och man kan fråga sig var pengarna gör mest nytta för samhället.

En skatt som har förändrats totalt är fastighetsskatten. Idag beskattas slott och koja lika genom kommunala avgifter. Och inte nog med det. I och med att avgiften är kommunal uteblir möjligheten för staten att använda fastighetsskatten som ett aktivt ekonomiskt instrument för att omfördela resurser i samhället och i hela landet.

Att Centerpartiet som säger sig vurma om landsbygden kan gå med på en sådan uppgörelse är för mig obegripligt. För det betyder att landsbygdskommuner, som Ulricehamn, har mindre möjlighet att få stöd genom att resurser fördelas om från bättre bemedlade områden i landet.

Men den moderatledda regeringen har inte fått nog. Utfästelser på ytterligare närmare 100 miljarder i ytterligare skattesänkningar är utlovade. Samtidigt har regeringen dragit tillbaka 12 miljarder kronor till Sveriges kommuner som var utlovade till nästa år. För Ulricehamns del innebär det närmare 20 miljoner kronor i uteblivet stöd.

Pengarna måste tas någonstans ifrån. Nu får vi hoppas att den borgerliga regeringens dagar är räknade och att vi får ett maktskifte vid höstens val.

Deras alternativ, mina vänner, ska ställas mot den färdriktning som S, V och Mp pekar ut. Och den är tydlig. Välfärden ska sättas före nya stora skattesänkningar. Vi lovar istället sammanlagt 12 miljarder kronor under de närmaste två åren till landets kommuner. För Ulricehamns del motsvarar det ungefär en skattehöjning på 20 till 25 öre – en skattehöjning vi alltså inte behöver göra. Pengar som går direkt in i barnomsorgen och i äldreomsorgen. Och där gör de större nytta än hos den rikaste procenten. Det är vi väl överens om!

I veckan presenterade S, V och Mp en gemensam investering i snabbtåg mellan Göteborg och Borås. Det är bra. Det är framåtsyftande och förstärker därmed landets tredje största pendlingsområde. Men vad blev reaktion från Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hennes kommentar till TT blev: Men vad ska göteborgare göra i Borås? Men vad ska göteborgare göra i Borås? Det säger alltså Sveriges infrastrukturminister. En högt uppsatt borgerlig politiker i Borås skrev på sin Twitter att hon är dummare än tåget och att hon bör avgå. Och jag är beredd att hålla med. Låt oss tillsammans göra det verklighet i höstens val. Om Torstensson avgår kan höghastighetstågen avgå, och det vill vi väl!

Vänder vi blickarna mot Ulricehamn känner jag mig trygg i att gå till val här med våra vänner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Samarbetspartierna har det senaste året fördjupat sitt gemensamma arbete. Vi har en god dialog och respekterar också varandra som enskilda partier. Snart kommer vi kunna presentera en gemensam valplattform som vi har arbetat fram sedan i höstas.

I höstas lade vi tre partier fram en gemensam budget. En budget som investerade sammanlagt 14,5 miljoner kronor i arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd.

Vi har kommit med konstruktiva och offensiva jobbförslag för att mota bort den förbannade arbetslösheten. Vi har föreslagit kompetensutvecklingsplatser och en trestegsmodell för att få fler i arbete och dessutom rusta kommunen inför den stundande arbetskraftsbrist som vi ser komma runt hörnet.

I kommunen kan vi konstatera att inom en femårsperiod kommer 14 procent av personalen att gå i pension. Totalt kommer 850 000 människor att gå i pension inom de närmaste sex åren i Sverige.

Vi prioriterade jobben och kärnan i välfärden. Det är precis vad man måste göra när krisen slagit till rätt in i kommunens och ulricehamnarnas vardag.

Det är en av anledningarna till att vi säger nej till vårdnadsbidraget. Och det är också en av anledningarna till varför vi kommer avskaffa vårdnadsbidraget när vi kommer till makten här i Ulricehamn.

Vi varnade tidigt för att vårdnadsbidraget tar pengar från kommunens viktigaste uppdrag för våra barn och unga – förskolan och skolan. Vi varnade för försämrad kvalitet, minskade barngrupper som på sikt hotar våra mindre enheter. Att det dessutom är en kvinnofälla i mina ögon gör vårdnadsbidraget än mindre försvarbart.

Alla barn ska ha rätt till en bra start i livet. En god utbildning med bra kvalitet lägger grunden för barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Det om något är en rättvisefråga.

Och så kommer någon fram till mig på gatan och frågar hur vi kan investera så mycket pengar i Lassalyckan samtidigt som barn- och utbildningsförvaltningen behöver mer pengar.

Men de pengar som vi investerar i Lassalyckan är överskott från tidigare år och pengar som jag enligt lag inte får använda till drift av våra skolor. Lagen säger till mig att all verksamhet som kommunen genomför under ett år ska betalas via de intäkter kommunen får under året. Det är för att kommuner inte ska dra på sig större utgifter än intäkter. Överskotten från tidigare år läggs i en kassakista och får bara plockas ut och användas till investeringar. Så säger lagen. Och i kassan har kommunen i runda slängar 100 miljoner kronor. Kistan kommer dessutom snart att fyllas på i och med att vi bildar ett moderbolag. Men det är en annan historia.

Investeringen är nödvändig och är en investering i våra barn. Bara UIFK aktiverar 530 personer. Och de allra flesta är barn och unga. Lägg därtill skidorna som får en bra konstsnöanläggning med ordentliga utrymmen för utrustning, UIF som investerar i en klubbstuga, och samordnar lokaler med andra de andra föreningarna. Samtidigt bygger vi en rondell på Trerosors väg som är direkt hastighetsdämpande åtgärd. Trafiksäkerheten vid skolorna förbättras. Så sammantaget blir det ganska bra det där.

Avslutningsvis, valrörelsen rycker allt närmare. Det blir allt tydligare att vår största ideologiska utmanare – även i Ulricehamn – är Moderaterna.

Men först och främst vill säga att jag uppskattar den öppna och pragmatiska inställning som Moderaterna har i olika sakpolitiska frågor i kommunen som inte är ideologiska. Kommunen behöver mer av den varan.

Men när vi kommer in på ideologiska frågor så är våra värderingsmässiga utgångspunkter långt ifrån varandra. Moderaternas heligaste fråga är skattesatsen. Moderaterna driver dessutom på starkt för utförsäljning och privatisering av våra verksamheter. Inte minst tydligt har det blivit i utspelet om att sälja ut Stubo. Men deras planer stannar inte där. När man pratar med dem kan de tänka sig att lägga ut många delar av det som du och jag betecknar som välfärdens kärna på entreprenad. Kommunen avhänder sig det yttersta ansvaret om sina invånare. Och vad händer med offentlighetsprinciper och meddelarskydd när stora bolag lägger sin slutna hand över äldreomsorgen.

Vi vill välja en annan färdriktning. Vi tror på kommunen och kommunens organisation och vill utveckla den ytterligare. Vi tror att kommunen genom ansvar och strukturerat arbete kan bli ett föredöme och erbjuda kontinuerlig utbildning och därmed högklassig omsorg och utbildning för våra invånare. Vi ser jobben och kvaliteten inom välfärden som de viktigaste frågorna för kommunen.

Om det mina vänner kommer höstens val att stå. Och här kan du göra insatser, göra skillnad. Det kan vara allt från att packa material, koka kaffet, ge en klapp på axeln eller ett värmande ord till att aktivt delta i valarbetet. Ulricehamnarna behöver Socialdemokraterna och Socialdemokraterna behöver dig. Och jag hoppas att du gör vad du kan för socialdemokratiska valframgångar. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan vi göra skillnad!

Tack för att du har lyssnat.

Att hantera vårdnadsbidrag kostar över kvarts miljon – samtidigt får lärare gå

Åtta familjer har ansökt om att få vårdnadsbidrag, rapporterar Ulricehamns tidning. Vad som inte framgår i artikeln och som hittills inte kommit ulricehamnarna till del är att det administrativa systemet för att hantera vårdnadsbidraget kostar kommunen över en kvarts miljon kronor.

Den kostnaden tvingas nu kommunen betala samtidigt som förskolor och skolor tvingas dra ned på 20 tjänster på grund av dålig ekonomi.

Jag förstår Kristdemokraterna som utifrån sina ideologiska utgångspunkter vill införa vårdnadsbidraget. Men att i dåliga ekonomiska tider prioritera bort kärnverksamheten, förskolor och skolor, är inte att hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Det är direkt provocerande.

Gammelhögern har vaknat till liv

Jag noterar att gammelhögern i form av Carl Johan Henriksson har vaknat till liv på Ulricehamns tidnings insändarsida. Han försöker genom enkla siffror förklara hur vårdnadsbidraget blir en lönsam affär för kommunen. Kostnaden för en plats i barnomsorgen är 8 000 kronor per månad medan kommunens utgift för vårdnadsbidraget 3 000 kronor per månad, konstaterar han.

Det Carl Johan Henriksson inte verkar förstå är att utav kommunen 8 000 kronor utgör 80 procent fasta kostnader i form av personal och byggnader som ska betalas oavsett om jag väljer vårdnadsbidrag eller inte.

Den borgerliga majoritetens löshänta hantering av kommunens ekonomi visar på klara brister i kompetensen för ett ekonomiskt ansvarsfullt styrande. Med denna rekryteringsbas är det inte underligt att en borgerlig regering alltid driver Sverige med underskott.