Bostadsrotation nödvändig för landsbygdens utveckling

Bostadsmarknaden är kraftigt snedvriden. Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor.

Det hämmar produktionen av bostäder och försämrar rörligheten på arbetsmarknaden. Företag får svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det är så pass allvarligt att Stockholms handelskammare har valt att engagera sig i frågan.

För Ulricehamns del försvårar det utvecklingen av hela kommunen – framför allt i våra mindre orter. Många äldre på landsbygden drar sig för att lämna villan som man under många år har ägt för att bosätta sig i en hyresrätt på orten. Det visar det försök som kommunala bostadsbolaget Stubo gjorde under förra mandatperioden i Dalum och Hökerum där intresset var minst sagt svalt.

En väl fungerande bostadsrotation är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor. Några skolor har idag alarmerande få elever.

Vi har presenterat flera förslag som handlar om förbättrad kvalitet i skolan och att stärka elevunderlaget i våra mindre skolor. Bland annat vill vi pröva omvänd skolskjuts på frivillig grund, ge lärare möjlighet att arbeta än mer självständigt och kunna utveckla idéer som gör skillnad för barnen.

Det går att göra mer. I några mindre samhällen pågår arbete med att hitta former för att få till stånd en bostadsrotation, trots de orättvisa villkoren. Det välkomnar vi och uppskattar det engagemang som läggs ned från ideella krafter för alternativa hyresformer som kooperativa hyresrätter.

Vi ser detta som en allt för viktig fråga för att kommunen ska ställa sig vid sidan om. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda vad kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i våra mindre orter.

Samtidigt är det viktigt att öka mångfalden av olika boendeformer, speciellt för äldre. Därför vill vi också att förvaltningen utreder behovet av trygghetsboenden i hela kommunen. Förutom centralorten är det intressant att titta närmare på kommunens södra delar, runt Gällstad, och i kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum.

Det här handlar om människors frihet att kunna välja den boendeform som passar bäst i livets olika skeden. Det handlar om landsbygdens utveckling och att bygga långsiktiga förutsättningar för att kunna stärka elevunderlaget i våra mindre skolor.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Mattias Remar, S, och mig.

Sänk inte ambitionerna för gymnasieskolan

Alla unga ska ha rätt till en utbildning med god kvalitet. Tyvärr har skolresultaten sjunkit sex år i rad i Sverige med den borgerliga regeringen. Det innebär sämre möjligheter för unga att förverkliga sina drömmar och att kunna försörja sig själva i framtiden.

Ulricehamn är en bra kommun på många sätt. Vi har flera framgångsrika företag som växer. Ett antal företag vill etablera sig i kommunen. Det är bra. I grunden finns en framtidstro. Samtidigt som vi växer ställer det också krav på att kommunen erbjuder utbildning av god kvalitet.

I Ulricehamn arbetar vi nu med budget 2014. Den övervältring av kostnader som den borgerliga regeringen genomför gör sig påmind. En stor del av det budgetutrymme som finns måste gå till att täcka kostnader för ökade försörjningsstöd och ökade kostnader inom LSS och Lass. De rättmätiga pengar som kommunen ska få genom det nya skatteutjämningssystemet verkar regeringen ta tillbaka med andra handen genom ytterligare sänkta generella statsbidrag.

Förra året presenterade Ulricehamns arbetarekommun en rapport som visar att det ökade ekonomiska ansvaret som åläggs kommunen motsvarar en kommunal skattehöjning med åtminstone 70 öre.

Som om detta inte vore nog funderar regeringen nu på att dra ned anslagen till landets gymnasier. För Ulricehamns del motsvarar det 3,2 miljoner kronor mindre till Tingsholmsgymnasiet.

I den partiledardebatt som nyligen genomfördes kunde skolminister Jan Björklund inte ge några klara besked om regeringen avser att ta tillbaka förslaget om minskade anslag till landets gymnasier.

Socialdemokraterna har sedan länge satt ned foten i frågan. Vi har inga ambitioner att sänka vare sig utbildningsnivån eller kvaliteten på utbildningen för våra unga. Frågan är varför regeringen och skolminister Jan Björklund tvekar. Ni har sänkt skatterna i Sverige med över 150 miljarder kronor. Men tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft. Så vad tjänar alla dessa skattesänkningar till om näringslivet inte har tillgång till väl utbildad arbetskraft.

Vi socialdemokrater kräver besked av regeringen. Vi vill ha tydliga långsiktiga förutsättningar att planera – inte minst vår gymnasieutbildning. Det tjänar alla på och det förtjänar våra unga och företagen. Vi behöver en framtidsinriktad politik som gör Sverige och Ulricehamn ännu bättre.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S, och mig.

S-motion: Utred ökad bostadsrotation och trygghetsboende

Bostadsmarknaden är kraftigt snedvriden. Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor.

Detta gör att många äldre på landsbygden drar sig för att lämna en villa som man under många år har ägt för att bosätta sig i en hyresrätt på orten. Det visar inte minst det försök som vårt kommunala bostadsbolag Stubo gjorde under förra mandatperioden i Dalum och Hökerum där intresset var minst sagt svalt.

Samtidigt hämmar detta den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor.

I några av våra mindre samhällen pågår diskussioner och arbete med att försöka hitta former för att få en bostadsrotation till stånd i alla fall, trots de orättvisa villkoren. Det välkomnar vi och uppskattar det engagemang som läggs ned från ideella krafter bland annat för alternativa hyresformer som till exempel kooperativa hyresrätter.

Vi ser detta som ett allt för viktigt uppdrag för att kommunen ska ställa sig vid sidan av detta arbete. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda vad kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i våra mindre orter.

Samtidigt är det viktigt att öka mångfalden av olika boendeformer, speciellt för äldre. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av trygghetsboenden i kommunens södra delar, runt Gällstad, och i kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum. Vad gäller trygghetsboende är det även intressant att utreda behovet i centralorten.

Med anledning av ovan föreslår Socialdemokraterna

att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vad som krävs för att främja bostadsrotationen i våra mindre orter där kooperativa hyresrätter kan vara ett alternativ.

att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda framtida behov av trygghetsboenden i kommunen.

att arbetet sker i samverkan med det lokala engagemanget i kommunen.

För den socialdemokratiska fullmäktigegruppen

Mattias Josefsson

S förväntar sig reaktion från Stubo om Kullen

Socialdemokraterna konstaterar att när det kommunala bostadsbolaget Stubo förvärvade Kullenfastigheten för några år sedan fick bolaget klart för sig att den kommunala ekonomiska medverkan var temporär, en övergångslösning. Stubo har sedan dess haft tiden att hitta en alternativ finansieringslösning.

– Detta gjordes ånyo klart för Stubo i samband med att Stubo:s styrelse träffade moderbolagets styrelse för någon månad sedan, säger Mattias Josefsson, oppositionsråd (S) i Ulricehamn.

Vad gäller den dagliga verksamheten finns ett flertal fastigheter i kommunen, både privatägda och ägda av Stubo, där merparten av de boende är äldre och där kommunen inte bedriver någon dagverksamhet.

– Gemensamhetslokalen i Kullen är att likställa med exempelvis gemensamhetslokalerna i en av fastigheterna på Lindängsvägen eller i Stubo:s nyrenoverade fastighet på Nillas väg. Det har aldrig varit aktuellt med några kommunala subventioner där, konstaterar Mattias Josefsson.

Det är viktigt att beakta likställighetsprincipen. Kommunen kan inte subventionera en enskild fastighet, påpekar Mattias Josefsson.

Han menar att Stubo antingen får lösa det på samma sätt som på Nillas väg, det vill säga via hyrorna. Eller så får bolaget hitta någon annan lösning.

– Stubo har sagt att man följer ärendet nogsamt. Nu har det kommit protestlistor, insändare och flera nyhetsartiklar. Från socialdemokratiskt håll förväntar vi oss nu någon form av reaktion ifrån bolaget, säger Mattias Josefsson.

Vädjan om eftertanke kring blodbrist

– I onsdags kväll hade vi flera patienter som blödde rejält, både akuta och planerade operationer.

Så sa Ulrika Ljung, kommunikatör på blodgivningscentralen Droppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg så sent som i april. Då var blodbristen så akut på Sahlgrenska universitetsjukhuset att man gick ut med akut-sms till alla blodgivare i sitt register. Man vädjade även om nya blodgivare.

När olyckan är framme eller en allvarlig sjukdom drabbar oss krävs att blod finns på plats. Det räddar liv. En vanlig transplantation eller större operation kräver 15-18 blodgivare. Vi har alla ett ansvar att uppmuntra fler att ge blod.

I Stockholm län saknas nästan var tredje blodgivare, eller 20 000 personer. Bland länets 26 kommuner erbjuder nio kommuner möjligheten att ge blod på betald arbetstid. De moderatstyrda kommunerna Nacka, Tyresö och Norrtälje uppmuntrar sina anställda aktivt ge blod på arbetstid. Nu vädjar Blodcentralen att fler följer efter.

Sett till Boråsregionen konstaterade Södra Älvsborgs sjukhus också brist på blod i våras. Tidigare har man gått ut med att det skulle behövas ungefär 1 000 tappningar ytterligare per år. Sedan ett par år tillbaka uppmuntrar företaget Marks Assistans sina 600 anställda att bli blodgivare. Alla som ger blod får biobiljetter.

Det inspirerade oss socialdemokrater till en motion om att inrätta någon form av incitament till anställda som vill lämna blod. Samtidigt ska kostnaden vägas mot allt annat. Så i ett första skede har det inte varit aktuellt att låta personalen göra det på betald arbetstid. Incitamentet kan gå att skapa ändå. Det var vi tydliga med när motionen presenterades och senare också återremitterades i kommunstyrelsen.

När motionen nu kommer tillbaka för politisk behandling åberopas återigen kostnaden för att låta personalen göra det på betald arbetstid när motionen avslås. I kommunstyrelsen valde vi att avstå från yrkande. Men vi förklarade på nytt hur vi menar.

Nu gör vi som blodgivningscentralerna – vi vädjar – till de övriga partierna att inför fullmäktige fundera igenom ert ställningstagande ett varv till. Låt oss ge förvaltningen i uppdrag att åtminstone ta fram några förslag som ligger i linje med motionen. Ert ställningstagande kan i förläggningen faktiskt rädda liv.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S).

Bidragslinjen leder åt fel håll

Samtidigt som den borgerliga regeringen vräker ut miljarder som inte långsiktigt stärker ekonomin fortsätter arbetslösheten att öka i Sverige.

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Många känner en oro inför framtiden. För trots att många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens är över 440 000 personer, eller motsvarande 8,7 procent, arbetslösa. Värst drabbade är kvinnor utan gymnasial utbildning. Bland dessa saknar nästan var femte kvinna ett jobb. Bland dem som studerat efter gymnasiet är arbetslösheten betydligt lägre, ner mot 4 procent.

Trots att det är uppenbart att utbildning leder till fler jobb väljer regeringen att subventionera jobb inom branscher med låg utbildning och åtgärder som inte skapar långsiktig tillväxt och framtidstro.

Regeringen pumpar ut 55 miljarder kronor i bland annat sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt restaurangmoms och Fas 3. Enligt Arbetsförmedlingen skulle sex av tio subventionerade anställningar ha tillkommit ändå.

Problemet är inte brist på resurser. Problemet är att de används fel. En tydlig effekt av denna bidragslinje är framväxten av en arbetsmarknad för enbart subventionerade jobb, med företag som saknar förutsättningar att klara sig på marknadsmässiga villkor.

Samtidigt är det uppror bland sjuksköterskor och barnmorskor därför att personalbristen gör arbetssituationen ohållbar. Föräldrar protesterar mot för stora barngrupper i förskolan. Lärarna dignar under orimliga administrativa arbetsbördor. Äldreomsorgen är underbemannad. Järnvägsunderhållet är eftersatt. Bostadsbyggandet sjunker, trots allvarlig bostadsbrist på många håll.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då krävs en framtidsinriktad politik. För oss är det en självklarhet att Sverige ska konkurrera med kunskap – inte med låga löner. Vi har presenterat 73 000 fler utbildningsplatser än regeringen. Vi vill stänga rekryteringsgapet på svensk arbetsmarknad. Vi inser att bra fungerande välfärd är förutsättning för den privata sektorns styrka. En skola med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft.

Fungerar inte järnvägen, blir det problem för företagen. Därför investerar vi närmare 5 miljarder kronor mer än regeringen i underhåll. Finns det inte bostäder, kan de inte nyanställa. Därför investerar vi bland annat 20 miljarder kronor i upprustning av miljonprogrammet. Det skapar jobb och stärker långsiktigt vår konkurrenskraft.

Sverige både kan och förtjänar bättre.

Debattartikel publicerad i Borås tidning.