S kräver besked av Miljöpartiet

Lassalyckan byggdes för att rv40 ska göras om till motorväg. Vistavallen hade under många år fått avstå nödvändiga investeringar eftersom flytten var ett faktum.

Miljöpartiets, Mp:s, Ulf Svensson för den 21 juni fram kraftig kritik mot Lassalyckan, mot det politiska klimatet i kommunen och kommunens ekonomi. Därför ställer jag frågan till Mp:s gruppledare Arne Fransson: är detta ert partis officiella linje i Ulricehamn?

I januari 2010 tog en enig kommunstyrelse beslutet om Lassalyckan. Mp var då positiva. Trots att ursprungsförslaget bantades kostade bygget mycket pengar. Det som idag utgör Lassalyckan används flitigt av barn, ungdomar och vuxna – även från andra kommuner.

Jag frågar också hur Mp avser att i er budget lägga fram förslag som kan ”sanera” kommunens ekonomi, likt Ulf Svensson gjorde på 1990-talet, och samtidigt behålla och till och med att utöka vissa delar av kommunens verksamheter. Hur ska det gå till? Visa oss era förslag. Förslag som är finansierade.

Socialdemokraterna delar inte den budget som antagits av kommunfullmäktige. Bland annat hade vi mer pengar till förskola och skola. Men vi menar att ett demokratiskt fattat beslut ska respekteras. Men anser du, Arne Fransson, att det är seriöst att lägga fram förslag som är ofinansierade bara för att den budget som fullmäktige antagit inte passar Mp? Jag har svårt att få ihop det med begreppet ”sanera”.

Socialdemokraterna presenterade nyligen en rapport som visar att staten har vältrat över kostnader på kommunen motsvarande drygt 30 miljoner kronor eller 70 öre i höjd kommunal skatt. Detta ser vi som grundproblemet till kommunens knapra ekonomi – ett problem som vi delar med många andra kommuner.

Jag kan inte se kopplingen mellan Lassalyckan och de ekonomiska bekymren i Svenljunga, Tranemo eller Mark. Likaså när Sveriges kommuner och landsting, SKL, flaggar för att allt fler kommuner får svårare att uppnå kraven om god ekonomisk hushållning. Förra året höjde 63 kommuner skatten. Många aviserar skattehöjningar inför nästa år.

Efter valet 2010 valde Mp att göra samarbetet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet omöjligt genom att återkommande välja egna vägar efter att vi haft partiöverläggningar. Jag ser inte hur det har stärkt det politiska klimatet i kommunen eller era väljares inflytande i politiken.

Vi kommer att fortsätta vårt sätt att påverka de politiska besluten genom att föra samtal. Det är särskilt viktigt i besvärliga tider då det krävs ansvar och att ha kommunens långsiktigt bästa för ögonen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Socialdemokraternas gruppledare Inga-Kersti Skarland.

Skattesänkningar kostar mer än Lassalyckan

Investeringen vid Lassalyckan kom till för att riksväg 40 ska byggas om till motorväg. Lassalyckan gör det möjligt för många ungdomar och vuxna att kunna röra på sig och utöva en meningsfull fritidsaktivitet.

Vistavallen har under många år fått avstå nödvändiga investeringar eftersom den skulle tas ur bruk.

Beslutet togs i januari 2010 i total enighet i kommunstyrelsen. Lassalyckan kostade mycket pengar. Trots att vi skar relativt kraftigt i ursprungsförslaget i omklädningsrum, antal planer, utformning och utsmyckning. Svårt att se att vi kunde plockat bort så mycket mer.

Socialdemokraterna i Ulricehamn presenterade nyligen en rapport som visar att staten vältrat över kostnader på kommunen motsvarande drygt 30 miljoner kronor eller mer än 70 öres höjd skatt.

Rapporten visar att oavsett Lassalyckan så är kommunernas ekonomier hårt ansatta. I Sjuhärad tvingas kommunerna till besparingar på över 140 miljoner kronor i år. Vi kan knappast lasta Lassalyckan för att Herrljunga höjt skatten med 30 öre och nu ändå varslar 30 personer inom skolan. Omräknat motsvarar det 70 personer i Ulricehamn.

Att Svenljunga har kraftiga bekymmer med sin ekonomi, att Mark och Tranemo lägger sparbeting efter sparbeting går heller inte att lasta Lassalyckan för.

När Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar att allt fler kommuner får svårt att uppnå kraven för en god ekonomi och klara kvaliteten i välfärdsuppdragen, grundar sig det knappast på att Ulricehamns kommun byggt Lassalyckan.

Flera regeringspartier har varit tydliga med att de inte ser något behov av förstärkning av kommunernas resurser. Centerpartiets Annie Lööf sa nyligen: ”Alla skattesänkningar är prioriterade.”

Det betyder att vi tyvärr, med nuvarande regering, måste fortsätta med besparingar. En kommunal budget består av tre delar; personal, fastigheter och inköp. De senaste åren har allt för mycket sparats på personalsidan. Det märks bland annat inom skolan där vi tidigare hade en lärartäthet på 8 lärare per 100 elever. Idag är siffran under 7. Det är inte acceptabelt. Därför måste besparingar göras i de två andra delarna framöver.

Samtidigt vill vi uppmärksamma regeringen på att vi inte accepterar att de dränerar kommunernas möjligheter att ge barn, unga och äldre en god skola och omsorg. Därför har vi startat en namninsamling för vår gemensamma välfärd. Många har skrivit under. Du är välkommen att göra det du också.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Göran Isaksson.

Se inte ner på verksamheterna i kritiken mot en andra ishall

I UT den 12 maj argumenterar Mats Magnusson och Ulf Svensson mot byggandet av en andra ishall vid Lassalyckan. Indignationen verkar stor emot anläggningens blotta existens, men det finns skäl att lugna ner sig och tänka till.

Förvaltningen jobbar för tillfället med att ta fram underlag för en ny isyta som ryms i tidigare fastlagd ekonomisk ram. Uppdraget innefattar även alternativkostnaden, att inte bygga en ny isyta. Oavsett isen behövs ändå fler omklädningsrum för att verksamheterna ska fungera, men innan underlaget är framme vill vi socialdemokrater inte kommentera isfrågan ytterligare.

En liten repetition är däremot på sin plats. När beslutet om byggande av en ny idrottsanläggning vid Lassalyckan togs, var alla partier med på tåget. Beslutet togs i total enighet med andra ord. Men strax innan valet vände Ulf Svensson på hela miljöpartiet. Det kom till och med ett budgetförslag senare på hösten, innebärande att stoppa bygget direkt, skicka hem manskap och maskiner och glömma alltihop.

Men nu finns en anläggning färdig. Nästan. Fotbollsplanytorna är faktiskt mindre än vad som fanns på Vistavallen. Men tillsammans med den föreningsägda fotbollshallen har inte bara UIFK utan alla kommunens fotbollsklubbar tillgång till en förnämlig anläggning som kan användas i princip året runt. Det är klart, alla ungar vill inte spela fotboll, men det är nog ändå den fritidsverksamhet i kommunen som engagerar flest människor överhuvudtaget. Därför känns ord som luftslott, slöseri och skrytbygge väldigt konstiga för undertecknad.

Funderingarna på en andra isyta kom inte till av skrytskäl utan på förekommen anledning. UIF har inte bara seniorlaget utan ett stort antal ungdomslag igång och de är inte ensamma. Konståkningen har växt stadigt under ett antal år och pockar på träningstider. Allmänhetens åkning existerar knappt längre, finns inga eller väldigt få tider över. Om det funnes en andra yta skulle den snabbt fyllas med verksamhet, i första hand för ungdomar.

Motståndet mot en andra isyta verkar heller inte enbart av ekonomisk art, utan ogillande av verksamheten som sådan, nästan lite föraktande. Varför? Ska vi bara säga till alla hockeyspelande och konståkande ungdomar, att välja någon annan idrott? Varför kan inte alla orientera exempelvis, så vi slipper hallar och planer överhuvudtaget? Nej, så kan man inte resonera. Oavsett om kommunen har råd att bygga en andra isyta eller inte, ska man inte se ner på verksamheterna.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Leif Dahl.

Värna Lassalyckan och ideella krafter

Det moderatledda styret i kommunen vill lägga ut Lassalyckan och Sim- och sporthallen på entreprenad samtidigt som de lägger sparbeting. Vinstintresse och sparbeting riskerar påverka kvalitet och service,  anställningstrygghet för anställda och att anläggningen slits ner i förtid.

Det är bra att den borgerliga majoriteten ser Lassalyckan och Sim- och sporthallen som en helhet. Det synsättet har vi varit ense om sedan överenskommelsen om nya Lassalyckan.

Men det moderatledda styret Iägger nu ett sparbeting 1 miljon kronor på årsbasis samtidigt som man vill lägga ut driften av området på entreprenad. Området har idag en bruttobudget på drygt 14 miljoner kronor. Sparbetinget motsvarar 7 procent samtidigt som den entreprenör som tar över driften ska göra vinst. Därmed blir besparingskravet i realiteten än större.

Ser vi vill Sim- och sporthallen hade den under 2011 en budget på drygt 5 miljoner kronor och en avvikelse på 10 000 kronor, eller motsvarande 0,2 procent. Vi kan konstatera att verksamheten har god koll på ekonomin och skattebetalarnas pengar. Vi ger kommunens anställda ett mycket gott betyg i deras arbete med skötseln av Lassalyckan och Sim- och sporthallen.

Stora delar av den borgerliga majoriteten brukar tala sig varm för det ideella föreningslivet i kommunen. Det har – oss veterligen – inte gjorts någon genomgång med föreningslivet i området om de nya förutsättningarna. Det förvånar det oss att majoriteten vill riskera att slå undan benen för det fina samarbete som finns mellan kommunen och de ideella krafterna i området genom att blanda in vinstintressen.

Kommunen har investerat stora belopp i en ny unik anläggning. Kommunen är ytterst ansvarig för att anläggningen vårdas väl. Därför är det noga – inte minst under garantitiden på 5 år – att ha så få ansvariga aktörer som möjligt för att kunna reda ut vem som har gjort vad och vem som bär ansvaret om något skulle gå snett.

Vi ber den moderatledda majoriteten att ompröva beslutet. Låt oss istället tillsammans ta ett helhetsgrepp och använda oss av den befintliga kunskap som finns i organisationen och skapa en arbetsmodell, där olika arbetsuppgifter fördelas mellan berörd personal och det ideella föreningslivet.

Insändare i Ulricehamns tidning undertecknad av Jan-Olof Sundh, Vänsterpartiet, och Catharina Ståhl Lind, Socialdemokraterna.

Många tydliga skillnader i politiken i Ulricehamn

Insändare i Ulricehamns tidning undertecknad av Marie-Louise Bengtsson och Jan-Olof Sundh, vänsterpartiet, samt Inga-Kersti Skarland och mig.

Vi tror på Ulricehamns kommun. Vi menar också att kommunen i stora delar är på rätt väg. Nyligen kom öppna jämförelser från SKL som rör hemtjänsten och äldreboenden. Ulricehamn placerar sig i toppskiktet av landets kommuner. Det är självklart något vi alla ska glädjas åt.

Likaså att kommunen fortsätter att växa. I år har Ulricehamn vuxit med över 150 personer. Att vi tar steg framåt vad det gäller Rönnåsens industriområde och att näringslivsklimatet är på uppåtgående är vi också nöjda med.

Det stabila politiska klimat som bland annat möjliggjort att vi, över blockgränserna, under året har kunnat lägga stort fokus på riksväg 40:s fortsatta utbyggnad är också något vi värderar högt.

Men att ha ett bra klimat betyder inte att det inte finns skillnader i politiken i Ulricehamn. Vi försöker i vårt politiska arbete att lägga fokus på att göra Ulricehamn ännu bättre. Vi tror inte på skyttegravspolitik som modell för att uppnå vårt mål. Men det fråntar oss inte rätten att ha avvikande åsikter.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har markerat flera tydliga politiska avvikande åsikter i jämförelse med den borgerliga majoriteten. Vi är emot att tillåta så kraftig exploatering av vindkraft i Komosses direkta närhet som den borgerliga majoriteten vill. Vi värderar det allmänna intresset av den storslagna naturupplevelse som Komosse har att erbjuda högre än äganderätten hos den enskilde. Där har vi även stöd av Kristdemokraterna.

Vi vill utveckla vårt kommunala bostadsbolag och tror definitivt att Stubo kan spela en viktig roll i kommunens fortsatta utveckling. Därmed har vi motsatt oss den värdering av bolaget som den borgerliga majoriteten röstat igenom.

Den största skillnaden mellan de olika politiska alternativen återfinns i våra budgetar. S och V satsar mer resurser på att förbättra skolan ytterligare. Vi avsätter riktade resurser för att förstärka kulturen i Ulricehamn.

Vi motsätter definitivt att lägga ut driften av Sim- och sporthallen samt Lassalyckan på entreprenad – och dessutom samtidigt lägga på ett sparbeting.

Trots dessa och många andra åsiktsskillnader fortsätter vi att prata med den borgerliga majoriteten. Vi försöker föra konstruktiva samtal i alla frågor. Många gånger leder det till att vi kommer överens. Gör vi inte det, så är vi överens om att vi inte är överens.

Visst finns det skillnader i politiken i Ulricehamn. Det försöker vi tydliggöra för väljarna. Men vårt förtroende som vi fått av våra väljare försöker vi lägga på att utveckla kommunen. Det ser vi som vårt främsta uppdrag.

Till handling med upphandling

Mitt svar vid fullmäktige när motionen om kommunal strategi för upphandling av varor och tjänster behandlades.

Det är bra att kommunstyrelsen ställt sig positiv till motionen. Det tackar jag för. Samtidigt gör det mig lite oroad.

För samtidigt som kommunstyrelsen medger att det idag finns brister i våra upphandlingar, brister i kontrollen av de avtal som vi har, så har kommunstyrelsen föreslagit att utreda alternativa driftsformer av både Sim- och sporthallen, Lassalyckan och fastighetsskötseln.

Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att införa LOV inom bland annat hemtjänsten som sedan den 1 september är verkställt.

Just i det fallet har företag riktat kritik mot kommunen för bland annat att införandet gick väl fort. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslog i våras en time-out i frågan men den avslogs.

Det handlar om att ha kunskapen om att kunna teckna dessa emellanåt relativt komplicerade avtal. Förvaltningen har flaggat för att det är svårt att göra avgränsningar kring Lassalyckan och Sim- och sporthallen. Vad är det som ska ingå i en entreprenad, vilket ansvar ska föras över och vilket ska behållas? Det är relativt stora tillgångar som är investerade där och vem har ansvaret om en av anläggningarna skadas? Vilka orsaker ska lastas entreprenören och vilka har entreprenören rätt att friskriva sig från? Det är bara några övergripande frågor som kräver mycket tanke och kunskap.

Nästa steg, som är minst lika viktig, och det har både kommunstyrelsens ordförande och undertecknad lyssnat till i Borås, är att kontrollera ingångna avtal under avtalsperioden.

Det handlar dels om att kontrollera att rätt vara/tjänst levereras som också motsvarar kvaliteten i det som tecknats i avtalet. Dels handlar det om att kontrollera att inga omotiverade prisstegringar förs in under avtalsperioden.

Borås Stads upphandlingsavdelning konstaterar att man vare sig är bättre eller sämre än den genomsnittliga kommunen i Sverige. Men samtidigt man slår fast att det finns en uppskattad besparingspotential i Borås Stad på över 150 miljoner kronor om man kunde uppnå bättre resultat inom området upphandlingar av varor och tjänster.

Regelverket kring upphandling av varor och tjänster är knastertorrt, mer torrt än det torraste fnöske. Men det är viktiga frågor för oss, ur flera perspektiv. Men fungerar inte frågor som meddelarfrihet och offentlighetsprincipen för att väcka ditt intresse så borde det ekonomiska göra det. För om vi översätter Borås siffror till Ulricehamn så motsvarar det åtminstone 30 miljoner per år som finns att hämta inom detta område. Och då borde alla, oavsett parti, vakna till liv. För vem lägger inte hellre pengarna på något annat än onödigt dyra inköp av varor.

Låt oss utreda kommunens ägande av fastigheter

Ulricehamn är en vacker kommun som har alla möjligheter att fortsätta utvecklas. I flera delar är vi på rätt väg med investeringar i skola, äldreomsorg och Lassalyckan. Men för att fortsätta utvecklas krävs ytterligare investeringar.

Den borgerliga regeringens kallhamrade politik mot landets kommuner har satt sina spår även i Ulricehamn. Inom en rad områden har ansvar vältrats över utan att kommunen kompenserats ekonomiskt. Dessutom har statsbidragen frysts. Vi bedömer att det sammanlagt motsvarar 30 miljoner kronor eller en höjd kommunal skatt med 70 öre.

Inför årets budget föreslog vi en skattehöjning där en tredjedel lades direkt på resultatet. Allt för att vi skulle ha mer pengar till investeringar. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten istället att rösta igenom en budget med mycket svagt resultat.

Vi menar att trots att kommunen de senaste åren lagt över 140 miljoner kronor i investeringar i skolor och äldreboende behövs mer. Dessutom anser vi att ett nytt centralt placerat bibliotek är helt avgörande för att kommunen ska växa och för att stadskärnan ska blomma ytterligare.

Vi vet att även den moderatledda majoriteten ser över alternativ till finansiering. Låt oss vara tydliga med vår ståndpunkt. Vi säger nej till utförsäljningar av kommunala bolag. Men att sitta på läktaren och bara säga nej är inte vår melodi.

Kommunen äger idag fastigheter till ett bokfört värde av 600 miljoner kronor. Kommunen har ett uppskjutet underhåll som motsvarar åtminstone 60 miljoner kronor. Till det kommer löpande och akuta underhåll.

Vi, både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, är beredda att göra en utredning om att avyttra fastigheter och därmed avhända oss makten att använda underhåll av fastigheter som en regulator i budgeten.

Utredningen ska också se över alternativet att framtida investeringar görs av en privat aktör där kommunen går in som hyresgäst. Slutligen ska de båda alternativen ställas mot ökad belåning och konsekvenserna av att behålla nuvarande driftsform.

Det här förslaget skulle kunna uppfattas som en kontroversiell fråga för oss. Men inom bland annat den s-styrda regionen i Västra Götaland har denna driftsform varit aktuell under många år.  Och att avstå fortsatta investeringar är betydligt sämre alternativ. Vi tror på kommunen. Vi tror på fortsatt utveckling.

Enögt att beskylla Lassalyckan för alla brister

En investering på 50 miljoner kronor vid Lassalyckan som Arne Torstensson för fram på UT debatt den 28 maj hade ställt många av våra unga vid sidan av planen. Jag förutsätter att Torstensson ändå anser att det ska finnas parkering, dusch och omklädningsrum för utövarna. Jag noterar också att både investerings- och driftskostnaden som han anger överstiger vida de siffror jag har fått presenterad för mig.

Oavsett, Ulricehamns tätort har idag brister i tillgängligheten vad det gäller förskoleplatser, vilket Arne Torstensson påtalar. Men min uppfattning är att det på senare tid finns en helt annan politisk vilja att gripa an dessa problem. Samtidigt får vi inte glömma att vi redan nu har ett kraftigt investeringsprogram för Ryttershov som ska löpa ytterligare ett antal år.

Och det må vara hänt att han blandar äpplen och päron när han vill använda investeringsmedel till att anställa fler lärare. Kommunen får inte använda pengarna i kassakistan till det. Fler lärare ska betalas via våra löpande intäkter i form av skatteintäkter.

Apropå skatter. 2007 höjde regeringen avgiften till a-kassan och försämrade villkoren kraftig vilket fick till följd att över en halv miljon löntagare lämnade försäkringen. När krisen slog till 2009 återstod endast försörjningsstöd för de människor som drabbades. Det är ett kommunalt ansvar och kommunen har inte fått något stöd från regeringen. För vår kommun innebär den ökade kostnaden 7 miljoner på årsbasis. Lägg därtill att regeringen från 2009 fryst nivån på de generella statsbidragen, som tidigare följde ett index. Hade dessa inte frysts hade kommunen haft ytterligare 7,5 miljoner i kassan. Bara dessa två poster motsvarar en höjd kommunal skatt med 40 öre. Nu vid halvårsskiftet träder den nya gymnasiereformen i kraft. Återigen ökar kommunens ansvar men regeringen skickar inte med några pengar. Och som det ser ut nu mister Ulricehamn ytterligare 2,5 miljoner kronor vid årsskiftet när regeringen drar in pengarna för yrkesinriktad komvux.

Räknar man samman alla poster där regeringen fört över ansvaret på kommunen utan att kompensera detta ekonomiskt pratar vi om åtminstone 30 miljoner kronor eller en höjd kommunal skatt med 70 öre.

Det är förvånande att det är inte väcks kraftigare reaktioner mot detta utan att Lassalyckan få klä skott för allt ont i kommunen. Lassalyckan ger oss åtminstone någon tillbaka – vare sig vi gillar det eller inte.

Om demokrati, Lassalyckan och bälten

Det finns ett värde i olika uppfattningar. Det är när olika åsikter stöts och blöts mot varandra som demokratin kommer till sin rätta. Meningsskiljaktigheterna ska värdesättas och respekteras, så länge argumentationen hålls ovanför bältet.

Men när långt verkande beslut ska tas som påverkar kvaliteten i verksamheter eller som på ett betydande sätt påverkar kostnader för drift och investeringar är en samförståndspolitik avgörande.

Det utesluter inte skarpa ideologiska motsättningar. Det utesluter heller inte hård politisk strid om så skulle vara men det förutsätter en strävan att i avgörandets stund nå en så bred förankring som möjligt. Även om det innebär att uppge något av den egna ståndpunkten för att kunna ta hänsyn till andra. Därigenom kan man uppnå den breda förankringen hos folket.

Och det är så jag ser på våra beslut kring Lassalyckan. Och som jag tidigare påpekat vad det gäller uppgörelsen var det sju partier som från början var med. Dock gjordes inga överenskommelser om finansieringen.

Men som ledare för oppositionen har jag påpekat för den borgerliga majoriteten att ta med investeringen i Lassalyckan i sina överväganden när budgeten för kommunen har tagits.

Journalisten Leif Fjellström, Fjellis, skrev nyligen i sin krönika i Ulricehamns tidning att det är lite sent att komma nu med synpunkter. Besluten är redan tagna. Jag delar Fjellis uppfattning.

Oavsett om jag är anhängare av en majoritet, opposition eller är en politisk vilde blir jag tvungen att följa fattade beslut. Det är demokratins spelregler. Se på Tvingen 9 och 10. När fullmäktige väl fattat beslutet får jag – och de som delar min uppfattning – släppa den politiska striden och debatten. Demokratin har sagt sitt.

Självklart kan och ska de som fattat beslutet ställas till svars. Men då krävs det att det ställs frågor. Lösryckta angrepp duger inte. Då hamnar argumentationen – om än alldeles för sent – under bältet.

Märkliga turer kring Lassalyckan får mig att fundera

Mina reflektioner apropå dagens ledare i Ulricehamns tidning (UT) och debattartikeln i nämnda tidning.

Den 18 januari 2010 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att följande ska ingå i projekt Lassalyckan:

• Ersättning av Vistavallen med fyra 11 mannaplaner
• Ny uppfartsväg
• Ny lokalisering av UIF-stugan
• Ny konstsnöanläggning klar vintersäsong 2010-2011
• Fjärrvärmeanslutning
• Projektering ny isyta

Detta beslut togs efter många och långa förhandlingar mellan den borgerliga majoriteten och samarbetspartierna.

I uppgörelsen mellan partierna fanns också med att en ny isyta ska stå färdig säsongen 2012-2013. Finansieringen av denna isyta fanns inte med i det här beslutet. Allt detta har också redogjorts.

Beslutet om en ny isyta handlar bland annat om att unga konståkare och hockeyspelare inte ska behöva träna till klockan 22.30 på vardagskvällar och ha skola dagen efter. Samtidigt finns det idag ett minimalt utrymme för allmänheten att åka skridskor.

I grunden är detta positivt. Det betyder att många av våra unga rör på sig. Det påverkar folkhälsan. Det också positivt att våra unga är föreningsaktiva. Föreningsliv, oavsett om det är idrott eller kultur, fostrar unga att ta ansvar och få ökad förståelse för att vi genom att arbeta tillsammans kan nå längre.

Den blocköverskridande uppgörelsen innehöll inga överenskommelser kring finansieringen. Som ledare för oppositionen har jag påpekat för den sittande majoriteten att hantera neddragningar inom vård, skola och omsorg varsamt. Inte minst med tanke på att dessa neddragningar kan ställas mot investeringen vid Lassalyckan.

Inledningsvis lovordades investeringen på UT:s ledarsida. Men ganska snart gjorde tidningen en tvär vändning och har sedan dess varit kritisk över lag. Likaså noterar jag att ett av de partier som var med vid uppgörelsen också har svängt och intagit en kritisk hållning.

För mig är det en nyhet att projektet Lassalyckan inte håller sina ramar, vilket påstås i dagens ledare i UT. Jag har svårt att se att det är sant. För jag förutsätter att de tjänstemän som leder arbetet omedelbart signalerar om de bedömer att de inte klarar av att hålla sig inom befintliga finansieringsramar. Notera att i dessa ramar ingår en post på 4,5 miljoner kronor för oförutsedda kostnader. Men jag kommer att lyfta frågan för att säkerställa att så inte är fallet.

Jag har heller inte fått någon fråga från UT om att så skulle vara fallet. Det betyder att uttrycket ”uppgifter som dock inte gått att få bekräftade, eftersom politikerna inte gärna talar om kostnader.” blir ett lösryckt angrepp. Det är djupt olyckligt.

Man kan fundera på om det är värt som opposition att ingå överenskommelser för att leda den här kommunen framåt. Det kanske är bättre att ställa sig på läktaren och gnälla. Även om det är lite trångt så går det nog att maka åt sig en plats.