En öppen politik förpassar fördomar

Ju öppnare politik desto mindre grogrund för Sverigedemokraterna. Det är slutsatsen i en studie gjord av statsvetarna Carl Dahlström och Anders Sundell vid Göteborgs universitet.

Forskarna frågar sig varför de etablerade partierna antar en mer restriktiv attityd till invandring, när forskning visar att de förlorar på det, skriver Dagens Nyheter.

Man kan också konstatera att flera partier nu omprövar sin politik och retorik i frågor kring invandring. Varje parti gör sina ställningstaganden. Men jag är övertygad om att Socialdemokraterna behöver ha en tydligare värdegrundsladdad och idéburen retorik för att kunna förklara vår politik på ett trovärdigt sätt.

Jag fick aldrig svar från Sverigedemokraterna

Under gårdagens debatt i fullmäktige ställde jag ett antal frågor till Sverigedemokraterna som förblev obesvarade.

Ulricehamn tar till största del emot kvotflyktningar. En kvotflykting är en person som blivit beviljad flyktingstatus i tredje land av UNHCR. Det är människor som tvingats fly från hus och hem och nu inte längre ens har något hemland.

Samtliga i församlingen höll med om att den integrationspolitiken i Sverige inte fungerar helt perfekt. Tittar vi till den flyktingmottagning som Ulricehamn har så är visserligen hela 83 procent av de flyktingar vi tar emot självförsörjande efter två år. Det är mycket bra. Men självklart finns även här rejäla utmaningar.

Vi har även andra utmaningar som vi står inför i kommunen. Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, senaste öppna jämförelser av skolan visar att Ulricehamn inte ligger riktigt så bra till som vi skulle vilja i alla årskurser.

Jag frågade Sverigedemokraterna hur de ville lösa skolkvaliteten. Om de har samma lösning på det som för flyktingmottagandet: att stänga grinden. Att vi helt enkelt ska slå igen de skolor som påvisar sämre resultat.

I mitt huvudanförande sa jag:

”Vårt lands välstånd och kultur bygger på insikten om att andra staters och människors villkor är tätt sammanflätade med våra egna. Den bygger på insikten om att vi alla tillhör en och samma jord. Det är en till stora delar vacker jord men den är begränsad. Allt för begränsad för att vi ska ha utrymme att bygga upp mentala murar mellan oss människor, där varje religion, eller ras, får monopol på vissa delar, begränsade geografiska områden, av vår jord.”

Jag frågade Sverigedemokraterna vad det är för speciellt med nationsgränsen. Hur kommer det sig att partiet inte bryr sig lika mycket om kommungränsen, länsgränsen eller landskapsgränsen? Vad är det för mental mur hos Sverigedemokraterna som finns just för nationalstatsgränsen?

Om en ulricehamnare ligger utslagen på gatan passerar vi bara den här människan eller hjälper vi till? Eller säger vi till personen att den är ”ekonomiskt betungande för kommunen”, för att använda Sverigedemokraternas uttryck, att vederbörande kan flytta från kommunen: för dig finns ingen plats.

Och vad är det för skillnad om en person är utslagen i Ulricehamns kommun eller om en person är utslagen i ett främmande land?

Jag fick aldrig några svar.

25 år efter mordet på Palme och här är vi

På måndag är det 25 år sedan Sveriges statminister Olof Palme blev mördad. Och med anledning av det höll mordutredarna en uppmärksammad pressträff.

Den omfattande utredningen omspänner nu 225 hyllmeter material.

Under julledigheten passade jag på att läsa Henrik Berggrens kritikerrosade biografi Underbara dagar framför oss.  En välskriven och genomarbetad bok som på rikt sätt skildrar samhällets utveckling före och under Palmes levnadsår.

På måndag är det 25 år sedan. Och då samlas och fullmäktige i kommunen för att bland annat behandla Sverigedemokraternas motion om mångkulturellt bokslut. Ett ödets ironi. Ja, kanske. Det är i alla fall bevis på att vi kanske inte har kommit riktigt så långt som många av oss skulle vilja.

Om folkdräkt, lindholmare och synen på samhället

I dagens krönika på ledarplats i Ulricehamns tidning (UT) resonerar Bo Högborn om Sverigedemokraternas framgångar i de allmänna valen. Högborn refererar till SvD:s reportage om Tomelilla, ett av landets starkaste Sd-fästen.

Högborn skriver:

”Lite förvånad blev jag, när jag fick veta, att i de små byarna i Skånes lantbruksdominerade inland, där partiet, där partiet är allra starkast. Förvånad eftersom där knappt bor en enda flykting/invandrare.”

Låt mig först slå fast att jag tycker det är alldeles utmärkt att Högborn och UT lyfter fram problemet i dagsljuset. Det behöver vädras.

Jag läste samma reportage men möttes inte av samma förvåning. Generellt sett har Sd:s framgångar de senaste åren framför allt varit på landsbygden. Och det framför allt i södra Sverige.

Sett i backspegeln har Sd i mångt och mycket samma målgrupp som Sven Olov Lindholm, som tillsammans med andra uteslutna ur Nationalsocialisterna bildade Nationalsocialistiska arbetarpartiet (NSAP) 1933. ”Lindholmarna” riktade sig framför allt mot arbetarklassen och inte minst den svenska landsbygden.

Och då liksom nu var säkerligen deras framgång ett uttryck för en ”diffus, oprecis frustration” som Högborn resonerar vidare om när han refererar kolumnisten Rolf Gustavsson.

Anders L  Johansson skriver i boken Landsvägsagitatorn (Tiden) – en bok om Gunnar Sträng:

”I 30-talets Sverige kände många människor, särskilt bland de yngre generationerna, att livet på landsbygden tillhörde det förflutna.”(s. 285)

Detta utnyttjade ”lindholmarna” då liksom Sd idag. Sd gör det skickligt. Läs exempelvis första namnet i Ulricehamn Tommy Larssons svar på Borås tidnings frågor.

Men Högborn slår knut på sig själv när han ska knyta ihop säcken. En man i folkdräkt kan inte vara något hot, menar Högborn (kanske med glimten i ögat)och syftar på Jimmie Åkesson som i samband med riksdagens samling i Storkyrkan i veckan bar Blekingedräkten. Det är snarare så att Åkesson ville kommunicera med sin målgrupp genom klädvalet.

Men kläderna avgör inte politikens utformning. Det gör synen på samhället och människan. Om jag en dag möter dig i den bruna jacka jag har hängande i garderoben behöver du inte dra några förhastade slutsatser. Jag är socialdemokrat, oavsett jackans färg.

Ännu starkare vind för rödgrön regering – men SD växer

Allt fler väljer en rödgrön regering framför den sittande. Det visar SvD:s senaste opinionsundersökning. Gapet mellan blocken har ökat till 4,8 procent – 49,2 respektive 44,4 procent.

Socialdemokraterna ökar sitt stöd i senaste mätningen och får 35,7 procent (+1,7).

Det mest oroväckande är Sverigedemokraternas fortsatta framgångar. Elva månader före valet noterar paritet en toppnotering. Partiets febrila arbete med att mot väljarna tvätta bort fulstämpeln fungerar. Men i dagens SvD skriver Hannes Delling, som bevakar Sverigedemokraternas landsdagar i Ljungbyhed:

”Landsdagarna är en uppvisning både internt för partiet och utåt genom medierna i hur seriöst och brett partiet har blivit. Men det är uppenbart att invandringspolitiken står helt i fokus och går igen i nästan samtliga motioner från delegaterna ute i landet.”

Partiet är i den senaste mätningen med sina 4,7 procent större än både Kristdemokraterna och Centern.

Lägg därtill att Sverigedemokraterna storsatsar inför valet 2010. SvD presenterade igår siffror som visar att partiet har en större valkassa än fler av de etablerade partierna. Det finns all anledning till reflektion och ödmjuk inställning inför denna – som jag ser det – utmaning.  

Intressant att notera är också att Centern i det närmaste har halverat sitt väljarstöd sedan valet 2006. Nästan varannan väljare har flytt partiet. Strategin om att förvandla Landsbygdscentern till ett Stureplanscenter verkar hittills inte ha fallit i god jord.

Verkligheten avslöjar Sd – gång på gång

Sverigedemokraterna (Sd) med partiledaren Jimmie Åkesson i spetsen har, med Dansk Folkeparti som förebild, arbetat hårt för att tvätta bort partiets främlingsfientliga stämpel i idédokument och bilden av partiet. Men gång på gång avslöjas hur många av partiets medlemmar står för betydligt mer extrema åsikter än den bild som partiet försöker förmedla. Så sent som förra året avslöjade tidningen Expo och Expressen Sverigedemokrater som stöder nazistiska organisationer. Under våren avslöjade P1:s Kaliber om hur Sverigedemokrater sjunger nidvisor och hur de rasistiska skämten haglar när medlemmar samlas.

Den bild Kalibers program ger bekräftas också av flera tidigare medlemmar i Sd. Avhoppare, Leo Sundberg, beskrev Sd så här i Sydsvenskan den 1 april i år.

”Jag upplevde Sverigedemokraterna som ett gnälligt kafferep där man mest snackade skit om olika invandrargrupper eller socialdemokraterna. En partimedlem sade att kurder var brottsliga för att det låg i blodet. Att mångkultur bara fungerar om man har en kalasjnikov riktad mot kurderna. Samma kvinna sade att Hitlers grundidé var bra.”

Tommy Funebo tillhörde under många år den innersta kretsen av Sd. Han beskriver Sd som ett mycket slutet parti där många medlemmar är helt omedvetna om hur partistyrelsen fungerar.

Jag har i egenskap av informatör själv intervjuat avhoppare som förmedlar en liknande bild. Jag har också erfarenhet av att utesluta medlemmar ur fackförbundet Metall på grund av att de inte ställde upp på förbundets syn på alla människors lika värde. Allvarliga hotelser tvingade förbundet att under en tid ha nära kontakter med säkerhetspolisen, Säpo.

Valframgångar i Ulricehamn

Efter en stark slutspurt där många medlemmar har kört hårt sista veckan ökar Socialdemokraterna enligt de preliminära siffrorna med 4 procent i Ulricehamn jämfört med valet 2004 när 10 av 12 valdistrikt är räknade.

Tyvärr finns dock smolk i bägaren. Sverigedemokraterna är det parti som ökar mest med 5,4 procent och får totalt 5,8 procent. Det känns mycket oroväckande.