Avskaffa vårdnadsbidraget – investera i förskolor istället

Det är provocerande att den borgerliga majoriteten väljer att införa vårdnadsbidrag i Ulricehamns kommun samtidigt som många förskolor och skolor dras med underskott.

Flera skolor och förskolor tvingas ta till drastiska åtgärder för att få ekonomin att gå runt med större barngrupper och försämrad kvalitet som följd. Samtidigt väljer den borgerliga majoriteten att avstå att skjuta till medel till kärnverksamheten och istället använda pengarna till att införa vårdnadsbidrag.

Vårdnadsbidraget innebär att kommunen ska ge 3 000 kronor skattefritt i månaden till de familjer som väljer att ta bidraget. Bidraget, som inte är pensionsgrundande, riskerar att tränga människor längre från arbetsmarknaden och öka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det visar studier som Skolverket gjort.

Samtidigt står det klart att vårdnadsbidraget dessutom riskerar att undergräva underlaget till våra förskolor på landsbygden, vilket gör att kommunen tvingas ta till ytterligare försämringar av kvaliteten och i ett värsta scenario stänga förskolor.

Om konflikter, sociala villkor och landsbygd

I dagens Ulricehamns tidning kunde man läsa att bygden har ovanligt många som har en årsinkomst på över 1 miljon kronor. En del av dem bor i stan, andra på landsbygden.

Så sent som vid gårdagens fullmäktige sa Centerpartiets Roland Karlsson:

”Det finns en inbyggd konflikt mellan stad och landsbygd”

Frågan är vad en person som har en årsinkomst på över 1 miljon kronor har gemensamt med en sjukpensionär i säg Hällstad.

Det är min övertygelse att livsvillkoren förenar människors intresse betydligt mer än bostadens geografiska placering. Det är därför jag är Socialdemokrat.

Ser vi till kommunen geografiskt har flera av våra mindre orter en hög, vissa till och med en mycket hög, andel sjukpensionärer. Och det är för dessa människor som den borgerliga regeringen har försämrat livsvillkoren. Sett ur det perspektivet har Roland Karlsson – med Maud Olofsson i spetsen – ökat konflikten mellan stad och landsbygd.

Centern vill se fler skyskrapor

Centerpartiet vill göra det enklare att bygga skyskrapor genom att minska skyddet för kulturmiljön, skrev SvD i helgen.

Enligt Otto Ryding, antikvarie på Boverket, är förslaget förkastligt:

– Det skulle innebära en påtagligt försämrad möjlighet att ta tillvara kulturmiljön. Riksintresset är det instrument som staten och länsstyrelserna har för att säkerställa att kommunerna tar hänsyn till kulturmiljön, säger han.

Helt osökt far mina tankar i väg till en annan och ur ett ulricehamnsperspektiv betydligt närmare byggnation.

S har större förtroende i jobbfrågan

Väljarna säger nej till höga avgifter till a-kassa och fack, försämringar av ersättningar i socialförsäkringar och minskade investeringar i utbildning. I alla fall borde det vara den slutsats man kan dra efter den Sifomätning som Dagens Industri presenterar idag.

Hela 32 procent av 1 000 tillfrågade känner störst förtroende för S när det gäller jobben och arbetslösheten, skriver Dagens Industri. Moderaterna fick 23 procent.

Här är några konkreta investeringar i nya jobb som Socialdemokraterna föreslår:

• Socialdemokraterna vill investera i 100 000 nya jobb och utbildningsplatser, varav 50 000 i ett brett Kunskapslyft.
• Det ska bli lättare för entreprenörer att göra idéer till företag och att expandera verksamheten. Vi föreslår därför ett nytt riskkapitalavdrag, sänkta egenavgifter för entreprenörer, sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretag som anställer och en riskkapitalfond om fem miljarder kronor.
• Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lanserar vi ett brett ungdomspaket för att rusta de unga inför framtidens arbetsmarknad. Unga arbetslösa mellan 18 och 24 år ska kunna erbjudas jobb, utbildning eller praktik från dag 1 – Jobbstart.
• Satsningar på miljöfordon, energiforskning och grön infrastruktur.
• Utökat ROT-avdrag med bland annat renoveringar av miljonprogramsområden och klimatrenoveringar

Detta ska kopplas ihop det med den budget som samarbetspartierna i Ulricehamn presenterade i höstas – som sammanlagt innehåller investeringar för 8,5 miljoner kronor mer än den borgerliga majoriteten. Vi pratar inte bara jobb – vi avsätter resurser också.

Beslut och kommentarer kring Lassalyckan

Ersätt Vistavallen med fyra fullstora gräsplaner, bygg en konstsnöanläggning som ska stå klar säsongen 2010-2011 och projektera ytterligare en isyta. Själva byggnationen av den nya isytan läggs utanför projektet och ska stå klar verksamhetssäsongen 2012-2013.

Projektering av friidrottsanläggning ska göras under nästa mandatperiod och ska stå klar 2015.För det här får ni 90 miljoner kronor i kommunala medel. Utöver det får ni räkna in extern finansiering som exempelvis Vägverkets ersättning av Vistavallen.

Så kan man sammanfatta det beslut kommunstyrelsens arbetsutskott fattade kring Lassalyckan.

Jag är nöjd med att beslutet kunde tas i enighet. Ska vi utveckla Ulricehamn behöver vi samarbeta i långsiktiga frågor. Det bygger på konstruktiva och lyhörda samtal mellan opposition och majoritet. Jag hoppas att vi kan fortsätta i samma anda genom hela arbetet.

Alla investeringar måste vägas mot kommunens totala ekonomi och totala investeringsbehov. Samtidigt är viktigt att se till att vi får ett bra idrottsområde som ger möjlighet för så väl ungdomarna som klubbarna att utvecklas.

För mig har det varit viktigt att tidssätta även de delar som inte ingår i projektet för att ge föreningar och utövare tydligt besked. Det ger dem rimliga planeringsförutsättningar.

UIFK får inte monopol på fotbollsplanerna även om klubben behöver yta för att kunna bedriva sin verksamhet när Vistavallen ska ersättas till förmån för den motorväg som vi alla vill ha. Det är också viktigt att notera att UIFK idag är den förening som har lägst antal planer per lag.

I helhetsöverenskommelsen mellan opposition och majoritet ingår även att ge Ulricehamns fastighet AB, UFSAB, ett uppdrag att undersöka marknadsvärdet av Sporthotellet.

Så här ser stödet till fotbollen ut i kommunen

Just nu pågår diskussioner kring utformningen av Lassalyckan. Vad ska ingå och vad ska lämnas därhän? Eller ska allt byggas på en gång? Hur ska det se ut och vilken prestanda ska det ha? I denna diskussion kommer givetvis olika argument och infallsvinklar upp.

Men jag gillar inte att ställa olika grupper mot varandra. Men tyvärr hävdar en del att föreningar på landsbygden är förfördelade jämfört med föreningar i staden. I diskussionen hör jag hela tiden om att stadens föreningar får allt serverat på ett silverfat och att det saknas ideellt engagemang. Det har tvingat mig att begära fram fakta. Som visar på något annat.

Jag ser hellre till helheten och vill ge det samlade föreningslivet goda förutsättningar. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv för att kunna vässa vår samlade konkurrenskraft och för att nå målet med 25 000 invånare år 2020.

Det är också viktigt att komma ihåg att ingen förening har monopol till det idrottscentra som kommer att forma sig vid Lassalyckan.

Driftbidrag till idrottsplatser och lokalbidrag 2009
Förening			Medlemmar 7-20 år	kr/medlem
Hällstads IF			30	1627
Trädets IF			49	1079
Vegby SK			89	652
Ulricehamns IFK			459	623
Tvärreds IF			89	600
Timmele GoIF			126	541
Redvägs FK			195	528
Marbäcks IF			112	520
Gällstads IF			187	286
Södra Vings IF			303	278
Gällstad AIS			226	240
Hössna IF			130	236
Grönahögs IK			106	232
Kostnadskrävande projekt 2000-2009 till föreningar med idrottsplats
Förening			kr/medlem
Grönahögs IK			4608
Vegby Sportklubb			3951
Marbäcks IF			3835
Trädets IF			2371
Tvärreds IF			945
Gällstad AIS			897
Timmele Goif			820
Hössna IF			743
Hällstads IF			622
Gällstad IF			597
Södra Vings IF			419
Redvägs FK			163
Ulricehamns IFK			125

Stubo tar ett helhetsansvar

Veckans intressantaste mejl fick jag från Rolf Granlöf, vd på vårt kommunala bostadsbolag, Stubo. På förekommen anledning har han gjort en sammanställning på hur mycket bolaget har investerat i underhåll i bostadsbeståndet de senaste åren.

Han har jämfört hur mycket av underhållet som har lagt i centralorten och hur mycket som har lagt i kringorterna.

Så här redovisar han underhållet i kronor per kvadratmeter och år.

                                         2007           2008           2009

Kringorter                     104             107             169

Centralorten                  114             109             166

Fakta visar att Stubo investerar i princip lika mycket i underhåll sett över hela kommunen. De självutnämnda experterna på Ulricehamns tidnings insändarsida som hävdat att Stubo bara ser till centralorten får sig därmed en näsbränna. Hela kommunen ska leva. Stubo har ett ansvar i detta arbete. Det ansvaret tar Stubo. Det visar fakta.

Läs också:

Bara bostäder får inte landsbygden att leva

Oppostionen motionerar om bostadsmarknad på lika villkor

Inga fler feriearbeten i Ulricehamn

När konjunkturen sviktar och många tvingas ut i arbetslöshet är det viktigt att kommunen sätter in resurser för att lindra effekterna. Så resonerade samarbetspartierna när vi lade vår budget och avsatte en rejäl slant till olika åtgärder. En av dem var att öka antalet feriearbeten i kommunen.

Det gjorde inte den borgerliga majoriteten i sin budget. När tjänstemännen räknat fram förslag på slutlig budget för kommunstyrelsen fanns extra utrymme på cirka 1,3 miljoner kronor.

Samarbetspartierna föreslog att vi skulle använda 500 000 kronor av dem till just fler feriearbeten. Det motsvarar ytterligare 50 platser och skulle ge fler möjligheten till sommarjobb när företagen håller nere antalet platser. Men så blev inte fallet. Vid kommunstyrelsen igår valde den borgerliga majoriteten att istället lägga pengarna i kassan för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter. Så var det med den arbetslinjen.

Lägg fokus på att få Sverige i rätt färdriktning – framåt

På årets första arbetsdag presenterade Arbetsförmedlingen siffror som visar att arbetslösheten fortsätter att stiga. Det mest oroväckande är antalet långtidsarbetslösa – som på ett år har ökat med närmare 130 personer i Ulricehamn.

Samtidigt varslade Lear i Trollhättan igår över 100 personer om uppsägning på grund av den väntade nedläggningen av SAAB. Och det lär inte vara det sista varslet som väntar på grund av SAAB stänger grindarna.

Det är beklagligt att fler tvingas ut i arbetslöshet. Nu om någonsin är det viktigt med en bra a-kassa för att hjälpa människor att ställa om.

Men den borgerliga regeringen har systematiskt försämrat a-kassan under sin tid vid makten. IF Metall har sammanställt en lista med alla försämringar under 2007-2008. Den blev lång.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Många har fått vänta alldeles för länge på sin rättmätiga ersättning från sin försäkring vid arbetslöshet.

– Förseningarna är oftast inte a-kassornas fel. De beror på regeringens ständiga förändringar av reglerna, som har trasslat till hela systemet, säger socialdemokraternas Sven-Erik Österberg till LO-tidningen.

Han presenterade igår en rad förslag för en förbättrad a-kassa på DN debatt. Han skriver bland annat:

”Regeringens diskriminerande särregler för ungdomar, som trots samma avgift får en kortare ersättningsperiod, och de särskilda undantagen för föräldrar till barn under 18 år är främmande inslag i ett inkomstbortfallsbaserat försäkringssystem. Vi vill se över reglerna så att arbetslöshetsförsäkringen kan bli neutral i förhållande till ålder och familjesituation.”

Samtidigt är han tydlig med avgiften till a-kassan ska sänkas och att taket för ersättning ska höjas.

Den som drabbas av arbetslöshet – eller sjukdom för den delen – ska få stöd för att snabbt kunna återvända till arbete. Att slå undan benen på den som drabbas hjälper vare sig den enskilde eller samhället. Rimligen tar det längre tid att komma tillbaka. Det är ett slöseri. Människor ställs i en än värre situation när folk tvingas lämna hus och hem istället för att fokusera sig på att leta jobb, utbilda sig – eller rehabilitera sig. Lägg fokus på att få Sverige i rätt färdriktning – framåt.

Läs gärna Kristian Krassmans inlägg om a-kassan.