Ökad jämställdhet ger tillväxt

Europa står inför två ekonomiska huvudutmaningar. Den ena är att sätta fart på den haltande tillväxten. Den europeiska ekonomin har inte rört sig framåt på flera år. Den andra utmaningen är att med en befolkning som åldras snabbt ska allt färre personer i aktiv ålder försörja en allt större grupp äldre.

En avgörande faktor för att möta utmaningarna är ökad jämställdhet. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort är ett utmärkt sätt att få ekonomin att växa och för att skapa fler jobb.

I Europa är den kvinnliga sysselsättningsgraden bara är 62 procent, vilket är 13 procentenheter lägre än för männen. Även om sysselsättningsgraden för kvinnor i Sverige är 77 procent, så har avståndet till männens 83 procent ökat. Samtidigt är ofrivillig deltid betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Jämställdhetsarbetet har de senaste åren stagnerat. Rejäla jämställdhetsreformer har lyst med sin frånvaro. Det måste bli ändring på det. Att ignorera jämställdhetsfaktorn är att sätta krokben för sig själv. Arbetsmarknaden och tillväxten i EU påverkar de svenska jobben, eftersom den största delen av vår export går till länder inom EU.

Socialdemokraterna har presenterat ett 10-punktsprogram för ökad jämställdhet, tillväxt och jobb i Sverige och Europa. Det slår bland annat fast att en fungerande barn- och äldreomsorg är en avgörande nyckel till att göra det möjligt för kvinnor – och i viss utsträckning även män – att förvärvsarbeta.

Ofrivilliga deltider är över hela Europa både en orsak till och konsekvens av kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor används som reservarbetskraft och konjunkturbuffert genom att de har sämre anknytning till arbetsmarknaden än män – som i större utsträckning är fast anställda. Rätten till heltid är en viktig och genomgripande reform för att åstadkomma faktisk jämställdhet.

En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer. Särskilt viktig förefaller arbetsmiljöaspekten vara för kvinnor. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också mycket vanliga. Kvinnors sjukskrivningar är högre än mäns. Det är ett stort jämställdhetsproblem.

Därför behöver anslagen till Arbetsmiljöverket ökas så att inspektionerna kan bli mer omfattande. Dessutom behöver Sverige samla den svenska forskningen inom arbetsmiljö. Sverige och Europa tjänar på ökad jämställdhet.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet (S) och mig.

Sämre arbetsvillkor förbättrar inte omsorg

Kommunal har anmält till Ulricehamns kommun att undersköterskor inom äldreomsorgen känner en ökad stress i arbetet. Det handlar om att alltför stort ansvar för det underskott som finns i verksamheten läggs över på de anställda att lösa. Det handlar till mångt och mycket om att de ska ändra sina arbetstider så att det sparas en timme här och en timme där.

Underskottet inom äldreomsorgen beror inte på hur undersköterskorna utför sitt arbete. Det handlar inte heller om att biståndsbedömarna inte gör rätt bedömningar. Det tål också att poängteras att det inte beror på besparingskrav som politiken hittat på i slutet på året.

Det handlar inte heller om någon ökning av volymen. Alltså inte fler vårdtagare som fått ett ökat antal timmar. Underskottet som beräknas till cirka 10 miljoner kronor 2013 beror på att man inom verksamheten har använt pengar som man aldrig haft. Det handlar helt enkelt om att verksamheten har styrts med en för stor kostym.

I anmälan tar Kommunal upp psykisk ohälsa och stress och att anställda i planeringen av sina scheman blir ”skyldiga” arbetsgivaren tid. Tid som de inte vet när de ska utföra. De får alltså inte i samband med att de lägger in sina schemaönskemål lägga in all tid utan det är ett relativt stort antal timmar som ”svävar i luften”.

Vi anser att detta sätt att hantera personalen stämmer illa med att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är inte rimligt att anställda varje månad ska ha arbetstid motsvarande nästan en hel arbetsvecka som skvalpar vid sidan av. Självklart ska all arbetstid finnas utlagd på det schema den anställde har för månaden.

Ulricehamns kommun behöver inte uppfinna hjulet själva. Det handlar istället om att hitta andra vägar än dem man alltid jobbat efter. Men för att få bukt med problemet krävs att man från arbetsledning är beredd att ta ansvar och att bryta gamla invanda mönster.

S i Ulricehamn har tidigare under hösten presenterat en modell som bygger på erfarenheter från andra kommuner. Vi är övertygade om att det går att matcha den bemanning som fastställs utifrån vårdtagarnas behov med den anställdes planerade arbetstid. Vi är också övertygade om att det samtidigt går att avskaffa delade turer så att personalen får samlade arbetsdagar.

Vi menar att det inte bara går – utan det är nödvändig – att ha rimliga arbetsvillkor för att säkerställa den långsiktiga personalförsörjningen. Anställda i kommunen ska kunna leva på sin lön och ha en dräglig familjesituation.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd och Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun.

Så skapare vi ett friskare arbetsliv

Sverige är ett bra land. Men något håller på att gå sönder. Moderaternas ambition var inte fel. Men verkligheten har bevisat att deras åtgärder inte fungerar.

De ville minska sjuktalen och 2008 förändrades sjukförsäkringen. Men sedan 2010 ökar de igen. Nu är sjuktalen tillbaka på samma nivå som när försämringen genomfördes. De som tvingas betala priset för regeringens experiment är de över 70 000 personer som har utförsäkrats.

Regeringen har sedan tidigare dragit ner stödet för arbetsmiljöinspektioner till ett minimum och lagt ner Arbetslivsinstitutet. Inför 2014 väljer regeringen att skära ned stödet till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor.

Nyligen kom Arbetsmiljöverket med en rapport som visar att bemanningsanställda löper högre risk att utsättas för psykosocial ohälsa än andra grupper på arbetsmarknaden. En viktig förklaring är att inhyrda inte känner sig trygga i sin anställning. Avsaknaden av beslutsmöjligheter och kontroll, karriärutveckling och organisationskultur påverkar negativt.

Det här berör många på dagens arbetsmarknad. 2012 motsvarade antalet 60 000 årsanställda. IF Metalls största motpart, Teknikföretagen, kom i oktober med en rapport som visar att deras medlemsföretag hyr in 17 000 personer. Idag har IF Metalls avdelning 34 Borås över 500 medlemmar inom bemanningsbranschen. Det motsvarar cirka 6 procent av avdelningens aktiva medlemmar eller en av avdelningens största arbetsplatser.

Vi menar att det måste bli ett slut på nedmonteringen av arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Tidiga insatser för att förebygga ohälsa är smart, mänskligt och ekonomiskt effektivt.

Alla ska ha rätten till ett arbete och en rimlig arbetsmiljö. Alla som kan bidra till Sveriges tillväxt och finansiering av välfärden ska också bidra. Därför krävs en förstärkning av företagshälsovården. Arbetsmiljöverket behöver ges ökade resurser så att fler arbetsmiljöinspektioner kan genomföras. Det behövs nu.

Långsiktigt behöver det dessutom skapas ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöfrågor där arbetsgivare, fackliga organisationer och företagshälsovård kan få stöd.

För att ytterligare förbättra arbetsmiljön för bemanningsanställda behöver lokala fackklubbar kunna introducera och företräda anställda i bemanningsföretag på sin arbetsplats. På så sätt stärker vi möjligheten att skapa en bättre arbetsmiljö och lägger också grunden för en effektivare produktion.

Så kan vi tillsammans skapa ett smartare, friskare och mänskligare arbetsliv.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Peter Johansson, ombudsman IF Metall Borås, bemanningsavtalet och mig.