Fokus på fler jobb i Ulricehamn

Socialdemokraterna tror på Ulricehamn. Vi är övertygade om att kommunen växer i befolkning de närmaste åren. Närheten till två städer med över 100 000 invånare och förbättrade kommunikationer stärker Ulricehamn. Flera företag har valt att investera vid Rönnåsens industriområde. Ytterligare företag har visat intresse både där och vid det kommande motet, där väg 40 och 46 korsar varandra.

Med tio mil till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller som lämnar Sverige, har vi ännu inte sett den fulla betydelsen av den nya motorvägen än.

Trots denna framtidstro finns tecken på tydliga brister. Över 650 personer i Ulricehamn är arbetslösa. En fjärdedel är under 24 år.  Det duger inte.

Nyligen presenterade LO en rapport som visar att antalet inskrivna i Arbetsförmedlingens program är rekordhögt. Samtidigt får mycket få del av insatser som stärker chanserna till jobb. Bara en av tio arbetslösa får någon slags utbildning och endast en av fyra får insatser som leder till jobb. Aldrig förr har arbetsmarknadspolitiken varit så svag i ett läge med så hög arbetslöshet.

Socialdemokraterna har satt upp det ambitiösa målet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020. Det ska nås bland annat genom att utöka antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkesvux och högskola, halvera sjuklöneansvaret och investera ytterligare i förbättrad infrastruktur.

Det är den borgerliga regeringen som har det huvudsakliga ansvaret för dagens utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Hittills har denna regering prioriterat sänkta skatter framför en fungerande arbetsmarknad.

Lokalt kan vi inte sitta med armarna i kors. Socialdemokraterna i Ulricehamn konstaterade i höstas: Om brandkåren inte kommer när det brinner får man själv försöka släcka elden med hinken.

Lokalt har vi hittills under mandatperioden presenterat 12 konkreta jobbförslag som syftar till att få fler i sysselsättning och göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare. Inget annat parti i Ulricehamn kan visa på lika många jobbförslag under samma period. En del av våra förslag har blivit genomförda. Andra har tyvärr inte kommit invånarna till del på grund av andra partier inte haft samma höga ambition.

Socialdemokraterna har den viktiga uppgiften att fortsätta leverera konkreta förslag för ökad sysselsättning och för fler jobb i Ulricehamn. Socialdemokraternas mål om lägst arbetslöshet i Europa år 2020 gäller även i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Borås tidning.

S vill ge näringslivet bättre förutsättningar

Sverige är ett bra land på många sätt. Men det finns tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Moderaterna hade ambitionen att minska utanförskapet. Tyvärr har de misslyckats.

Idag är 400 000 arbetslösa. Sverige har en högre arbetslöshet än jämförbara länder i Europa. I det läget väljer regeringen att fortsätta sänka skatterna. Mest för dem som tjänar bäst. Dessutom med lånade pengar.

Näringslivet rapporterar att var femte rekryteringsförsök misslyckas och att vakanser ökar på grund av att man inte hittar någon med rätt kompetens. I det läget är det inte rimligt att, som regeringen gör nu, dra ner på utbildningsplatser så att färre Sjuhäradsbor får möjlighet till kompetensutveckling.

Socialdemokraterna vill bryta med utanförskapet och på allvar göra upp med arbetslösheten. Vår övergripande prioritering är att skapa fler jobb i Sverige och vår målsättning är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020.

För att halvera arbetslösheten krävs flera insatser. Fler arbeten skapas genom att se till att det finns utbildad arbetskraft. Därför investerar vi i fler utbildningsplatser inom bland annat arbetsmarknadsutbildning, högskola, komvux och yrkesvux.

Det krävs också en aktiv näringspolitik som ökar tillväxten. Vi vet idag att fyra av fem nya jobb skapas i de små- och medelstora företagen. Därför ska vi se till att näringslivet har bra förutsättningar så att företag kan starta, expandera och nyanställa.

Genom att samverka mellan flera aktörer vill vi stärka förutsättningarna för innovation, export och tillväxt hos små och medelstora företag. För att underlätta för företagen vill vi avskaffa arbetsgivarens ansvar för den andra sjuklöneveckan. Det minskar både kostnader och risk för företagen. En undersökning från Skop som Företagarna låtit göra visar att 16 procent av företagen en eller flera gånger avstått från anställa på grund av sjuklöneansvaret. Det är framför allt små och medelstora företag som håller tillbaka anställningarna på grund av risken att dra på sig ökade sjuklönekostnader.

Små- och medelstora företag har generellt sett svårare att hantera risker än stora företag. Därför har de ofta vanskligare att finansiera investeringar och utvecklingskostnader. Vi vill erbjuda bankerna att delta i en försöksverksamhet med Nyföretagargarantier där staten kan garantera en del av lånet. På så sett kan fler innovationer se dagens ljus och nya jobb skapas.

Tillsammans kan vi skapa ett Sverige där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.

Debattartikelundertecknad av Lisa Dahlberg, kommunalråd i Mark och mig.

Vi fokuserar på unga och jobben

Sverige är ett bra land på många sätt. Men något håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå och är högre än i många jämförbara länder. Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats. Ungdomsarbetslösheten ligger kvar mellan 20 och 25 procent. Över 30 000 unga svenskar har varit utan arbete i över 6 månader.

I våras antog EU-länderna – på initiativ från den europeiska socialdemokratin – en ungdomsgaranti. Varje land åtog sig att garantera att alla unga arbetslösa inom 4 månader får ett erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning.

Hittills har regeringen dock inte visat att man tänker ta sitt åtagande till de unga på allvar. Trots att nuvarande politik inte på långa vägar fungerar finns det ingen strategi för hur garantin ska levereras.

Socialdemokraterna jobbar på ett annat sätt. Vi har en strategi som sträcker sig hela vägen till lokal nivå. Den är dessutom anpassad till att vi i Sverige vill sätta garantigränsen redan vid 90 dagar.

1. Rätt till effektivt stöd från första dagen. Alla hinder som försvårar insatser för unga måste bort. För att få detta att fungera bättre har S i Ulricehamn initierat en tätare samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsorganisation samt individ- och familjeomsorgen.
2.  Ökning av antalet utbildningsplatser. Regeringen har skurit i utbildningen. Bland annat har 16 000 platser 2011-2013 tagits bort inom högskolan. Vi vill i stället att utbildningsplatserna utökas inom bland annat arbetsmarknadsutbildningen, högskolan, komvux och yrkesvux. S i Ulricehamn har tagit initiativ till en teknikskola på sommartid för tjejer.
3.  Starkare gymnasieskola. Mer måste göras för att alla ska få en komplett utbildning. Gymnasiet bör göras obligatoriskt och alla program högskoleförberedande. Ett utbildningskontrakt behöver införas: alla arbetslösa unga som inte avslutat gymnasiet ska ges en plan som via jobb, praktik och studier leder fram till gymnasieexamen. I Ulricehamn har S föreslagit en ny jobb- och utbildningslots som ska arbeta aktivt med unga som inte fullföljt gymnasiet.

Dessutom bör ett stort antal yrkesintroduktionsanställningar skapas i både privat och offentlig sektor. Till detta ska läggas åtgärder för att öka företagens konkurrenskraft och efterfrågan i ekonomin.

Vägen där den enda lösningen är sänkta skatter har nått sitt slut. Vi menar att rusta arbetslösa och svensk industri går före skattesänkningar. Det gynnar även företagen i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S) och mig.

Ge fler chansen att möta öppna dörrar

”Vuxenutbildningen öppnar nya dörrar” kunde vi läsa i UT den 5 september i ett reportage om två studerande vid Lärcenter i Ulricehamn. Rektor Stefan Hagebring konstaterar att trycket till utbildningen är hårt. Det är positivt att många vill ta chansen att förkovra sig och öka sin anställningsbarhet i tider då det kan vara tufft att hitta ett jobb.

Fler borde få möjligheten. Det är som tidningen skriver: ”Lågkonjunktur i ekonomin ger högkonjunktur för vuxenutbildningen.”

I tider där hjulen inte snurrar så fort brukar Sverige normalt sett öka antalet utbildningsplatser vid landets vuxenutbildningar, högskolor och universitet. Allt för att ge fler chansen att utbilda sig för att vara anställningsbara när takten ökar igen. Denna modell är till gagn både för den enskilde, för företagen och för samhället.

Men så har inte skett. Det är snarare så att regeringen har minskat antalet utbildningsplatser de senaste åren – trots att arbetslösheten har stigit.

Arbetsmarknadsutbildningarna har sedan 2007 skurits ned kraftigt, från drygt 50 000 platser till knappt 15 000 platser. Istället har regeringen infört FAS 3, där exemplen på hur människor får utföra rent ut sagt meningslösa arbetsuppgifter är många. Det ökar inte anställningsbarheten och ger inga drägliga livsvillkor.

Samtidigt har 16 000 platser vid landets högskolor försvunnit de senaste åren. Och ytterligare 10 000 väntas försvinna inom något år.

Många stängs ute från utbildning. I somras kunde vi läsa att trots att det är 18 000 fler som söker till högre studier i år jämfört med förra året är det 4 600 färre som får plats. Inte ett jobbskatteavdrag i världen – vare sig ett 7:e, 8:e eller 9:e – gör dessa människor mer anställningsbara.

Det har lett till att matchningen på arbetsmarknaden idag är den sämsta som Sverige haft under hela 2000-talet. Det bekräftas också i samtal med företag i Ulricehamn. Flera lyfter svårigheten med att rekrytera personal med rätt kompetens.

Bara genom att ge människor tillgång till rätt kompetens skulle ge cirka 80 000 jobb, visar siffror från Riksdagens utredningstjänst.

Socialdemokraterna föreslog i höstas sammanlagt 35 000 fler utbildningsplatser däribland 17 000 platser till komvux och yrkesvux. Allt för att ge människor chansen att läsa in betyg och ”öppna nya dörrar”.

Jag är helt övertygad om att det skulle gynna företagen även i Ulricehamn. Sverige behöver en ny jobb- och utbildningspolitik.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av mig som socialdemokrat och medlem i IF Metall.

Ljusnande framtid genom utbildning och investeringar

Nu går flera tusen ungdomar ut från Sjuhärads gymnasieskolor. Det är viktigt att ungdomarna ges möjlighet att antingen studera vidare eller börja jobba. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för att alla ungdomar har de möjligheterna.

Vi har inte råd att slarva bort ungdomarnas och Sveriges chanser. Men idag misslyckas vart fjärde företag med rekryteringen på grund av att de inte hittar personer med den kompetens som efterfrågas. Det sker i skuggan av att omkring två tredjedelar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har försvunnit, antalet platser inom kommunala vuxenutbildningen har minskat och möjligheten att läsa in gymnasiet på Komvux har beskurits kraftigt. Och svenska elevers kunskaper minskar i internationella jämförelser.

Kenneth Kratz, regionchef på Svenskt Näringsliv i Göteborg konstaterar: ”Trots att det finns många arbetslösa är det ofta svårt att finna rätt personer att anställa. Svårigheter att rekrytera bromsar företagens möjligheter att växa.”

Trots kritik har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för unga och halverat restaurangmomsen.  Bland kritikerna finns bland annat regeringens egen rådgivare hos det finanspolitiska rådet. Långtidsutredningen skriver: ”De empiriska resultaten har hittills varit en stor besvikelse sett ur ett sysselsättningsperspektiv”. Även Konjunkturinstitutet är tveksamt. Hotell- och restaurangfacket har tvingats höja avgiften till a-kassan på grund av ökad arbetslöshet inom branschen. I princip är det bara regeringspartierna som står fast vid åtgärdernas förträfflighet.

Dessutom har Sverige en statsminister som två och ett halvt år före valet pekar ut ungdomsarbetslösheten som valets stora fråga. Frågan är varför inte statsministern gör någonting för ungdomarna före valet. Det är trots allt över 800 dagar kvar. Passivitet är inte lösningen.

I det läge Sverige, våra företag och närmare 400 000 arbetslösa befinner sig i kan vi inte slarva bort 20 miljarder kronor på skattesänkningar som inte ger effekt. Sverige behöver byta färdriktning. Vi behöver offensiv politik som skapar jobb. Vägen dit går via en aktiv utbildningspolitik. Sverige behöver rustas för att kunna möta företagens kompetensbehov både idag och imorgon.  Vi behöver skapa fler platser på våra högskolor och ge fler människor möjlighet att läsa in betyg och göra sig anställningsbara.

Vi behöver investera mer i vår undermåliga infrastruktur och i vårt rekordlåga bostadsbyggande. Det skapar jobb. Det skapar tillväxt och ger fler människor framtidstro.

Debattartikel publicerad i dagens Borås Tidning.

Invånarna är inga särintressen

Ulrik Nilsson väljer i sin replik den 12 februari att inte tala någonting om statens ansvar för att få hela Sverige att hålla ihop och samtidigt vässa Sveriges konkurrenskraft. Han väljer att inte lyfta problematiken med platt skatt utan lastar över ansvaret på varje enskild kommun.

Han tar bland annat upp att antalet arbetade timmar är viktigt för ekonomin. Men sysselsättningspolitiken är statens ansvar. Andelen sysselsatta har minskat sedan 2006. Idag är över 400 000 människor arbetslösa. Den misslyckade jobbpolitiken påverkar skatteintäkterna till kommunerna.

Svenskt Näringsliv har vid flera tillfällen kritiserat regeringens utbildningsbildningspolitik. Så sent som förra året konstaterades i en rapport: ”I Sverige bromsas dock konjunkturuppgången av en rejäl mismatch på arbetsmarknaden, där arbetslösheten består trots stora rekryteringsbehov.” Sveriges statsminister svarar med att kalla näringslivet för ett särintresse.

Ulrik Nilsson förvandlar kommunernas och också indirekt invånarnas behov till ett särintresse. Han skjuter över hela ansvaret från stat till kommun. Det är den enskilda kommunen som ska ta ansvar för en dålig nationell jobb- och utbildningspolitik. Praktiskt innebär det ökade kostnader för bland annat försörjningsstöd, yrkesinriktad komvux, integrationspolitik, LSS:en och den nya skollagen. Enligt våra beräkningar handlar det om i runda tal 70 öres kommunalskatt. Bara de frysta statsbidragen innebär att boråsarna blivit snuvade på 145 miljoner kronor under 2012. Likadant ser det ut i respektive kommun där sparbeting och skattehöjningar tvingas fram.

Ulrik Nilsson lyfter också att befolkningstillväxten är avgörande för kommunens skatteintäkter. Men alla kommuner har inte möjligheter att växa på grund av sina geografiska lägen. Stora delar av landet minskar i befolkning.

Till skillnad mot Ulrik Nilsson så inser flera av hans borgerliga kollegor i Sjuhärad att den nationella moderatledda politiken påverkar kommunerna negativt. Flera borgerliga ordförande i kommunstyrelser vänder sig direkt till regeringen i skrivelser och påtalar vikten av korrigeringar i skatteutjämningssystemet. Allt för att kommuner ska få mer likvärdiga förutsättningar att möta kommuninvånarnas behov av stöd och service.

Vi ser oss definitivt inte som offer. Men vi ser det som viktigt för ett litet land att hålla ihop. Vår politik utgår från människors behov – i hela landet. Vi ser vikten av att vi alla hjälps åt för att stärka både Sveriges konkurrenskraft och hjälpa varandra när vi någon gång i livet hamnar i en svårare situation.

Det heter solidaritet. Ett ord som Moderaterna har börjat använda sig av men tydligen inte förstått innebörden av.

—

Detta är ett svar på Ulrik Nilssons debattartikel i BT ”Arbete är viktigare än statsbidrag” som var en replik på vår debattartikel ”Slår sönder kommunerna” undertecknad av Ulf Olsson, Lena Palmén, komunnalråd i Borås, Pelle Pellby, kommunalråd i Mark och mig.

Efterlyses: En rejäl arbetsmarknadspolitik och kraftiga stimulanser

Den samlade svenska ekonomin, BNP, rasar med 5,4 procent i år, spår Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos. Det är det största raset sedan det andra världskriget.

Även om det finns tecken på att botten kan vara nådd sker den ekonomiska återhämtningen långsamt. Och KI ser en fortsatt ökad arbetslöshet:

 ”Sysselsättningen faller kraftigt och minskar med ca 300 000 personer 2009-2011. Industrin drabbas hårdast och antalet sysselsatta minskar där med ca 135 000 personer under prognosperioden, vilket motsvarar 20 procent av de sysselsatta inom industrin.”

Igår kom också två tunga industriföretag, SSAB och Sandvik, med dystra besked som fick marknaden att reagera kraftigt. Sandvik flaggade samtidigt för ytterligare varsel.

KI efterlyser mer stimulanser av efterfrågan:

”Efterfrågan behöver dock stimuleras mer. I prognosen har Konjunkturinstitutet utgått från att regeringen kommer motverka den djupa lågkonjunkturen genom ytterligare ofinansierade finanspolitiska åtgärder om 45 miljarder kronor 2010 och ytterligare 10 miljarder kronor 2011.”

Den moderatstyrda regeringen har trängt ut en halv miljon människor ur a-kassan och tagit bort stora delar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. I år lånar finansminister Anders Borg 15 miljarder kronor för att sänka skatter – mest för dem som tjänar bäst. Det är inte att hushålla med skattebetalarnas pengar. Och det skapar inga flera jobb.

I vårpropositionen kom regeringen med 400 komvuxplatser som ska fördelas över alla landets 290 kommuner. Det ska jämföras med Kunskapslyftet på 1990-talet. Regeringens ovilja att stötta och stimulera svenska företag och svenska folket snarare förstärker effekten av krisen. Sverige halkar efter.

Jag vill se riktade investeringar i ny teknik och grön teknik. Investera i utbildning och hjälp företag att ställa om och se till att Sverige står väl rustade när konjunkturen vänder.

Kör hårt Roland!

Imorgon börjar Centern sin stämma i Örebro. Ulricehamns kommunalråd Roland Karlsson ska dit. Mitt medskick till honom blir att arbeta för att uppvakta Sveriges vice statsminister Maud Olofsson om att Sveriges kommuner och landsting behöver ytterligare stöd – helst redan i år. Dessutom krävs rejäla jobbsatsningar för att få fart på Sverige igen.

I år lånar finansminister Anders Borg 15 miljarder kronor för att sänka skatter – mest för dem som tjänar bäst. Det är inte att hushålla med skattebetalarnas pengar. Och det ger inga nya jobb. Vi behöver investera i framtiden.

Socialdemokraterna föreslår 5 miljarder kronor i stöd till välfärdsjobben redan i år och ytterligare 10 miljarder kronor nästa år. Det är dubbelt så mycket som regeringen – hittills innan Roland har gjort jobbet!

Regeringens ”satsning” på 400 komvuxplatser – i hela landet – duger inte! Vi vill investera i 50 000 utbildningsplatser. För Västra Götaland innebär det 7 500 fler utbildningsplatser. Sverige ska stå starkt rustade när högkonjunkturen kommer.

Igår träffade jag ledningen i Stubo – vårt kommunala fastighetsbolag. Och i vårt alternativ omfattas även hyresrätter av ROT-avdraget. Det underlättar för Stubo att rusta våra bostäder – och ger jobb. Det är ett axplock av våra investeringar för att vända utmaningar till framtidstro. Ta med dig det också Roland, kör hårt och lycka till!