Idag, den 27 januari, är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades för 70 år sedan, 1945. Efter 2:a världskriget uppdagades omfattningen av det oerhörda som en folkgrupp blivit utsatt för av Nazityskland. Adolf Hitlers biologiska rasism drev fram Förintelsen och lade grunden till att 6 miljoner judar misshandlades, svältes, torterades och gasades ihjäl.
Fascismen har sedan dess ändrat ansikte, men inte grundläggande åsikter. Idag är fienden inte ”underlägsna raser” utan det mångkulturella samhället och hotet om massinvandring.
Det vandrar in ungefär 100 000 människor i Sverige varje år, samtidigt vandrar 50 000 ut. Svenskar rör sig också över nationsgränser, både då och nu. Tydligast är perioden från 1850-talet fram till 1920-talet då 1,3 miljoner svenskar flyttade till Amerika. En femtedel av landets befolkning. De flyttade från svält, nöd och religiös förföljelse, samma grunder som många av de som kommer till Sverige idag. Vi kallar dem som flyttade till Amerika för nybyggare.
Flest svenskar flyttade till Minnesota, den delstat där Vilhelm Mobergs Karl-Oskar och Kristina slog sig ned. Vid 1920 fanns där drygt 280 000 svenskar – nästan 12 procent av delstatens befolkning. Jämfört med Ulricehamn idag är motsvarande siffra om vi samlar alla nationaliteter ungefär 10 procent.
Chicago som stad lockade flest svenskar. Mellan 1850 och 1900 ökade antalet invånare från Ulricehamns kommuns storlek till nästan 1,7 miljoner invånare. Under en period var Stockholm den enda staden med fler svenska invånare. Sammanlagt under den här perioden invandrade hela 35 miljoner människor till Amerika. Människor med olika kulturell bakgrund med drömmar om ett bättre liv i en bättre värld.
Denna invandring gick naturligtvis inte smärtfritt. Det uppstod friktioner, dispyter och depressioner på grund av språkförbistringar, när man upptäckte att mat och dryck inte flödade i den omfattning som utlovats och när sjukdomar spreds, kort sagt när guldet blev till sand. Men ingen ifrågasätter idag om Amerika har tjänat på denna invandring.
Vi tillhör alla en och samma jord, till stora delar vacker. Men allt för begränsad för att vi ska ha utrymme att bygga upp mentala murar mellan oss, där varje religion, eller ras, får monopol på vissa områden.
Främlingsfientlighet och fördomar förpassas tyvärr aldrig till dåtiden. Det är upp till oss att ta ansvar för varandra, mota bort skuggan och minimera grogrunden, så att vare sig vi eller våra barn fastnar i dessa vedervärdigheter.
Insändare publicerad i Ulricehamns tidning.
Ulricehamnsbloggen 