En politik för hela Sverige och Mark

Mark har många av landsbygdskommunens karaktärsdrag. Ungefär hälften av invånarna bor utanför centralorten. En förutsättning för tillväxt i hela kommunen är en landsbygd med goda villkor för boende, jobb och välfärd. En politik som har en övertro på marknadens fullkomlighet och offrar områden där marknaden är som svagast är ingen politik.

Nyligen presenterades effekterna av att fastighetsskatten ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Siffror visar att villaägare i rika Stockholmskommuner fått skattesänkningar med upp till 42 procent. Samtidigt har villaägare i landsortskommuner fått skattehöjningar på upp till 62 procent.

Detta tillsammans med sänkta ambitioner inom välfärden – till förmån för sänkta skatter – har tvingat kommuner till besparingar, som slår hårdast mot mindre enheter på landsbygden. Det har lett till en kraftig urbanisering. Faktum är att Sverige är det land i Europa som avfolkar landsbygden snabbast.

Socialdemokraterna tror på politikens möjligheter att förbättra. Vi vill att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Då behövs en aktiv landsbygdspolitik. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt över hela landet. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand.

I Mark vill vi socialdemokrater vi bla bygga minst 15 hyreslägenheter varje år i kommunens mindre orter. Det stärker orterna och bidrar till elevunderlag i förskola och skola och kommersiell service.

Det följer Socialdemokraterna upp nationellt och föreslår ett riktat investeringsstöd till hyreslägenheter.

Vi vill se nya satsningar på vägar, järnvägar och bredband. Vi investerar över 700 miljoner kronor mer på bärighetsförstärkning av vägar och stöd för enskilda vägar för att värna jobben i skogs- och basindustrin.

Barn och gamla ska äta med god aptit och gott samvete och därför vill vi förtydliga upphandlingsregler som gör det lättare för kommuner att handla enligt svenska djurskydds- och miljöregler.

Vi vill skapa bättre förutsättningar för grundläggande service i hela landet. Det gör att människor vågar flytta till och bo kvar på landsbygden. Kan en bensinmack eller en livsmedelsbutik hålla öppet, så kan man hämta ut såväl paket som varor från apotek, Systembolag och utföra andra tjänster. Därför ska enskilda entreprenörer och näringsidkare, bygdeföreningar och byalag kunna söka stöd under en övergångsperiod för att etablera och konsolidera service på landsbygden.

Med en stark politik bygger vi ett än starkare Sverige – och ett bättre Mark – för alla!

Debattartikel publicerad i Markbladet undertecknad av Lisa Dahlberg, kommunalråd Mark, Pelle Pellby, ledamot kommunfullmäktige i Mark och mig.

Annonser

Konkreta förslag för en skola för alla

Alla barn har rätt till en bra utbildning. Våra skolor ska hålla en hög kvalitet så att alla elever kan utvecklas för att nå målen. Så är det inte idag.

De allra flesta har en positiv syn på skolan i de yngre åren. För de som kan tillgodogöra sig undervisningen erbjuder skolan goda möjligheter. Men det omfattar inte alla.

I UT den 7 juni beskriver elever, lärare och skyddsombud ett allt hårdare klimat. Oroliga föräldrar berättar om kaotiska situationer. Barn som gråter, som vägrar gå i skolan. Stödet räcker inte till. När lusten att lära sjunker rycks också möjligheten till viktiga och grundläggande kunskaper undan i unga år. Nästan var fjärde elev i Ulricehamn saknar behörighet till gymnasiet. Det är inte acceptabelt. Det är dessutom en orimlig arbetsmiljö både för elever och personal.

Socialdemokraterna har presenterat flera förslag som syftar till att skapa studiero i klassrummen och bättre resultat i skolan.

Fördelningen av resurser, lärare, till en skola styrs av en resursfördelningsmodell. Pengarna fördelas i stort sett utifrån ålder och antal barn per skola. För drygt ett år sedan lade vi förslaget att nuvarande modell ska förändras så att resurser mer styrs efter elevers behov.

Läraren är den viktigaste resursen för eleven på skolan. De måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

Vi behöver förändra attityder. Samspelet med vuxna behöver förbättras. Vårdnadshavare har en nyckelroll för elevernas skolresultat och behöver involveras mer. Därför lade S i våras ett förslag om att arbeta fram åtgärdsplan för att minska skolket och förbättra attityden till skolan.

En del ger avvecklingen av resursskolan skulden för läget i skolan. Idén om att alla ska inkluderas och ges stöd på sin hemmaskola menar vi är rätt. Tanken var att skulle finnas ett mobilt stöd i kommunen. Tyvärr har det inte blivit så.

En orsak kan vara att elever med rätt till särskilda insatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför måste andra lösningar till. Vi behöver arbeta fram lösningar som är anpassade efter dagens behov. Ett sätt kan vara att pröva särskilda undervisningsgrupper som den nya skollagen medger. Det innebär undervisning i en mindre grupp på skolan där eleven går. Det kan vara en bra lösning för elever som mår bättre i mindre grupper.

Det här är några konkreta förslag från Socialdemokraterna på hur vi kan stärka attityden, studieron och resultaten i skolan i Ulricehamn. Vi är övertygade om att det går att skapa en än bättre skola. För alla.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S.

Stimulera byggandet i hela kommunen

Ulricehamns kommun erbjuder idag möjlighet till attraktiva och sjönära boenden på flera håll i kommunen. I den nya översiktsplan som kommunen håller på att färdigställa öppnas ytterligare alternativ.

Men det finns partier som påstår att bara för att kommunen öppnar för mer sjönära boenden så växer kommunen. Uppskattningsvis marknadsför sig åtminstone 250 av landets 290 kommuner som ett bra alternativ vad det gäller sjönära boende. Det krävs alltså mer för att få en levande landsbygd.

Den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor hämmas av en kraftigt snedvriden bostadsmarknad.

Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor. Detta gör att bostadsproduktionen i allmänhet, och av hyresrätter i synnerhet, är låg.

När S i Ulricehamn föreslog att vi skulle uppvakta regeringen för att göra det billigare att producera hyresrätter röstade samtliga borgerliga partier mot det förslaget.Trots att vi blivit drygt en halv miljon fler i Sverige sedan 2006, är byggtakten lägre. Bristen på bostäder hindrar företag från att rekrytera den personal de behöver. Det hindrar också bostadsrotation. Ingen annan boendeform främjar rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden så mycket som hyresrätten.

Vi är övertygade om billigare boenden är viktigt för hela kommunens utveckling. Därför har vi gått vidare. Nyligen presenterade vi ytterligare några förslag som vi vill förverkliga för att stimulera byggandet av flerbostadshus i kommunen.

Dels vill vi stimulera byggnation av hyresrätter.Lokalt kan vi sänka taxor för hyresrätter för att kompensera delar av skevheten på bostadsmarknaden och stimulera byggnation.

Dels vill vi se över möjligheten att bygga kommunalt i mindre lönsamma områden när marknaden inte fungerar och där det finns underlag för långsiktigt byggnation. Det kan anses vara en social samhällsinsats och därmed också vara grund för sänkt borgensavgift för det kommunala bostadsbolaget. Trygghetsboenden, eller liknande, kan vara ett exempel på en sådan samhällsinsats. Det stimulerar bostadsrotation och kan i flyttkedjan skapa behov av fler bostäder.

Det här är några konkreta förslag som Socialdemokraterna har presenterat för att möjliggöra boende i hela kommunen. Vi är beredda att samarbeta brett för kommunens bästa och för en levande landsbygd.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och mig.

Vi vill knäcka arbetslösheten

Idag saknar 90 000 unga möjligheten att få komma in i vuxenvärlden och bli en del av samhället. De saknar jobb. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. I dag har mer än 35 000 ungdomar gått arbetslösa längre än sex månader. Cirka 20 000 ungdomar är idag varken inskrivna på arbetsförmedlingen eller studerar. Det motsvarar en medelstor kommun.

Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte stillatigande låta den moderatledda regeringen slösa välbehövliga pengar på nedsatt restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga, som bevisligen fungerar dåligt.

Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har alla riktat förödande kritik mot åtgärderna. Riksrevisionen slår fast att en stor del av de unga som berörs redan har jobb eller hade fått jobb även utan nedsatt arbetsgivaravgift. IFAU skriver att intäktsbortfallet per skapat jobb ligger mellan 1 miljon och 1,6 miljoner. Johan Egebark som är en av författarna till IFAU:s rapport säger:

Dessa siffror kan jämföras med den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar, som är omkring en fjärdedel så stor. Gör man den jämförelsen framstår det som dyrt att använda sänkta arbetsgivaravgifter som en åtgärd för att skapa jobb.

När flera utvärderingar pekar på åtgärderna är ineffektiva och dyra är det politiskt oansvarigt att hålla fast vid reformerna. Samtidigt är socialdemokrater införstådda med att det är viktigt att inte göra allt för snabba förändringar för näringslivet, därför är planen att avskaffa reformen stegvis. Vi inser också att en bransch som har varit föremål för riktat statligt stöd gärna vill behålla det stödet. Men som politiker har vi ett ansvar att hushålla väl med skattepengar.

Socialdemokraterna vill istället införa åtgärder som verkligen fungerar mot ungdomsarbetslöshet.

-90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning

-utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning -yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning

-bristyrkesutbildningar som utformas i nära samverkan med näringslivet och fackliga organisationer liksom utbyggd yrkesutbildning

-fler högskoleplatser så att unga kan skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Nyligen presenterade vi en strategi för yrkesutbildningar tillsammans med LO. Många arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Var femte rekryteringsförsök misslyckas. Att öka  antalet utbildningsplatser och inte som regeringen gör minska dom är alltså helt nödvändiga för att fler ska få jobb och för att säkra finansieringen av välfärden. Med en väl fungerande politik mot ungdomsarbetslöshet kan fler unga få jobb, nå en bättre inkomst och därmed också ha mer pengar att spendera. En sådan inkomstförstärkning i ungdomsgruppen har kafé- och restaurangnäringen självklart också nytta och glädje av. Den företagare som lyckas göra dessa unga till sina kunder kan se framtiden an med tillförsikt.

Debattartikel publcierad i Borås tidning undertecknad av följande socialdemokrater:

Lena Palmén, Borås

Lisa Dahlberg, Mark

Mattias Josefsson, Ulricehamn

Mats Palm, Herrljunga

Claes Redberg, Tranemo

Peter Rosholm, Bollebygd

Stefan Carlsson, Svenljunga

 

Tågkaos kostar pengar och jobb

Den senaste tidens kraftiga tågkaos är ytterligare bevis på att den svenska järnvägen är i dåligt skick. Det har blivit allt tydligare för varje år och det drabbar arbetspendlare och exportindustrins transportköpare varje dag.

Människor kommer varken till jobbet eller hem i tid på grund av järnvägens kris. Företag får svårare att hitta arbetskraft. Många företag upplever stor frustration över att godstrafiken på järnväg har stora problem. Beräkningar från KTH visar att tågkaoset innebär 1,5 miljarder i minskade intäkter för svensk exportindustri. Enbart ett företag som SSAB säger sig förlora 150 miljoner kronor per år på grund av tågkaoset.

I höstas valde regeringen att dra ned på anslaget till järnvägsunderhåll. Det är en mycket märklig prioritering. Den moderatledda regeringen har nu styrt Sverige i över sju år och tågen går inte i tid.

Järnvägens kris hotar jobben men det hotar även klimatet då mer gods måste transporteras med lastbil. I mars meddelade godsjärnvägsföretaget Green Cargo att man avser att minska personalstyrkan med 500 personer. Bakgrunden till varslet är, enligt företaget, pressade priser för lastbilstransporter samtidigt som fördubblade och fortsatt stigande banavgifter för en sliten järnväg försvårar möjligheten att nå lönsamhet.

Förutom minskade resurser saknas också en helhetsbild av det underhållsarbete som utförs. Riksrevisionen, liksom regeringens egen järnvägsutredare, har pekat på att Trafikverket inte har tillräcklig kunskap om skicket på de egna banorna. Trafikverket kontrollerar inte heller entreprenörernas arbete.

Så här kan det inte fortsätta. En väl fungerande järnväg är en förutsättning för att nå Socialdemokraternas mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Vi har länge föreslagit investeringar i både nya banor och ökat järnvägsunderhåll.

Vi menar också att staten ska ta ett samlat ansvar för allt järnvägsunderhåll. Trafikverket måste snabbt bygga upp kompetens för att inspektera säkerheten på de egna banorna och inspektera kvaliteten på entreprenörernas arbete. I dag är det entreprenörerna själva som inspekterar kvaliteten på det egna arbetet. Det är en unik och osäker lösning. Säkerheten på järnvägen måste ha högsta prioritet.

Sverige behöver ­både en bättre järnväg och en ny regering som tar jobben, säkerheten och klimatet på allvar.

Debattartikel publicerad i Borås tidning.