Vi fokuserar på unga och jobben

Sverige är ett bra land på många sätt. Men något håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå och är högre än i många jämförbara länder. Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats. Ungdomsarbetslösheten ligger kvar mellan 20 och 25 procent. Över 30 000 unga svenskar har varit utan arbete i över 6 månader.

I våras antog EU-länderna – på initiativ från den europeiska socialdemokratin – en ungdomsgaranti. Varje land åtog sig att garantera att alla unga arbetslösa inom 4 månader får ett erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning.

Hittills har regeringen dock inte visat att man tänker ta sitt åtagande till de unga på allvar. Trots att nuvarande politik inte på långa vägar fungerar finns det ingen strategi för hur garantin ska levereras.

Socialdemokraterna jobbar på ett annat sätt. Vi har en strategi som sträcker sig hela vägen till lokal nivå. Den är dessutom anpassad till att vi i Sverige vill sätta garantigränsen redan vid 90 dagar.

1. Rätt till effektivt stöd från första dagen. Alla hinder som försvårar insatser för unga måste bort. För att få detta att fungera bättre har S i Ulricehamn initierat en tätare samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsorganisation samt individ- och familjeomsorgen.
2.  Ökning av antalet utbildningsplatser. Regeringen har skurit i utbildningen. Bland annat har 16 000 platser 2011-2013 tagits bort inom högskolan. Vi vill i stället att utbildningsplatserna utökas inom bland annat arbetsmarknadsutbildningen, högskolan, komvux och yrkesvux. S i Ulricehamn har tagit initiativ till en teknikskola på sommartid för tjejer.
3.  Starkare gymnasieskola. Mer måste göras för att alla ska få en komplett utbildning. Gymnasiet bör göras obligatoriskt och alla program högskoleförberedande. Ett utbildningskontrakt behöver införas: alla arbetslösa unga som inte avslutat gymnasiet ska ges en plan som via jobb, praktik och studier leder fram till gymnasieexamen. I Ulricehamn har S föreslagit en ny jobb- och utbildningslots som ska arbeta aktivt med unga som inte fullföljt gymnasiet.

Dessutom bör ett stort antal yrkesintroduktionsanställningar skapas i både privat och offentlig sektor. Till detta ska läggas åtgärder för att öka företagens konkurrenskraft och efterfrågan i ekonomin.

Vägen där den enda lösningen är sänkta skatter har nått sitt slut. Vi menar att rusta arbetslösa och svensk industri går före skattesänkningar. Det gynnar även företagen i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S) och mig.

Svenska ungdomar inte latare än andra

Arbetslösheten bland unga i Sverige är hög och växande. Idag är den svenska ungdomsarbetslösheten högre än i jämförbara europeiska länder – såsom Norge, Finland, Danmark och Tyskland.

Omkring 100 000 personer i åldern 18-24 år är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning.

Tyvärr är Boråsregionen inget undantag. Drygt 2 200 ungdomar är arbetslösa i Boråsregionen. Det är ett misslyckande för Sverige och för Boråsregionen.

Situationen är särskilt besvärlig för de unga som varit arbetslösa under en längre period. De senaste fem åren har långtidsarbetslösheten bland unga ökat kraftigt. Det gäller oavsett vilket mått på långtidsarbetslöshet man använder.

Så här ser det ut i Sverige idag. När Moderaterna analyserar orsakerna till att våra ungdomar stängs ute från arbete kommer Fredrik Schulte, ledamot i skatteutskottet, tillsammans med några partikamrater på BT:s debattsida den 17 mars fram till slutsatsen att svenska ungdomar är lata. Deras lösning är sänkt skatt genom ytterligare jobbskatteavdrag.

Vi socialdemokrater drar en helt annan slutsats. Ungdomsarbetslösheten måste knäckas och skolresultaten vändas så att alla får en bra start i livet. Vi menar att svenska ungdomar inte är latare än ungdomar i andra länder. Det är uppenbart att regeringens ensidiga fokus på att slösa bort miljarder av skattebetalarnas pengar på ineffektiva åtgärder inte biter.

Jobbskatteavdrag kostar staten årligen drygt 40 miljarder kronor. Vare sig verkligheten eller någon vetenskaplig studie visar på att jobbskatteavdraget har gett någon som helst effekt i form av nya jobb.

Vi har istället presenterat flera framtidsinriktade förslag för fler jobb och för en bättre skola. I vår budget stärker vi skolan med ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Dessutom har vi presenterat utbildningskontrakt för att hjälpa ungdomar att få fullständig gymnasieutbildning samtidigt som vi ställer rimliga krav. Dessutom föreslår vi yrkesintroduktionsjobb och bristyrkesutbildningar för att bryta arbetslösheten för ungdomar.

Vi stimulerar byggandet av bostäder och renoveringen av våra miljonprogram. Vi investerar mer pengar i underhåll och utbyggnad av vägar och järnvägar i Sverige. Det skapar jobb och stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi är övertygade om att Sverige kan bättre än idag. Vi är övertygade om att vi kan ge ungdomar en tro på framtiden. Men för det krävs en annan politik.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av:

Lena Palmén, kommunalråd Borås (S)

Mattias Josefsson, oppositionsråd Ulricehamn (S)

Mats Palm, kommunalråd Herrljunga (S)

Claes Redberg, oppositionsråd Tranemo (S)

Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd Ulricehamn (S)

Pelle Pellby, kommunalråd Mark (S)

Skapa nya jobb via kommunens upphandlingar

Sverige har idag en ungdomsarbetslöshet på cirka 25 procent och är det bland de högsta i Europa. Ungefär hälften av dessa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning. Antalet som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 24 månader är 70 000 personer. Och FAS3 bara fortsätter att växa. Tyvärr är Ulricehamn inget undantag vad det gäller ungdomsarbetslösheten. I augusti var närmare 200 ungdomar arbetslösa i kommunen. Det här är ett misslyckande för Sverige och för Ulricehamn.

Det är regeringen som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och har störst möjlighet att påverka arbetslösheten i form av olika politiska insatser. Från Socialdemokraterna har vi på riksplanet föreslagit massiva utbildningsinsatser för unga. Bland annat har vi föreslagit ungdomskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieutbildning, yrkesintroduktionsprogram för unga och anställningsstöd riktade till långtidsarbetslösa ungdomar. Tyvärr har vi inte sett samma starka ambitioner från den borgerliga regeringen.

Socialdemokraterna i Ulricehamn menar att vi inte kan stå på läktaren och se på hur unga far illa. Vi har under flera års tid drivit linjen att kommunen ska öppna upp för fler praktikplatser i kommunen genom att stärka samarbetet mellan framför allt skolan, arbetsförmedlingen och kommunens egna arbetsmarknadsorganisation.

Under den här mandatperioden har vi fått gehör från den styrande borgerligheten. Det välkomnar vi. Det är ett steg framåt. Men verkligheten visar att det inte räcker. Det måste till mer. Därför kommer vi tillsammans med Vänsterpartiet att föreslå ytterligare en möjlig väg för kommunen att få fler unga i arbete.

Ulricehamns kommun köper varor och tjänster motsvarande cirka 350 miljoner kronor per år. Som offentlig upphandlare har kommunen en möjlighet att påverka utförare att få fler i arbete. Därför föreslår Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att kommunen i likhet med Malmö stad i största möjliga mån vid upphandlingar ska ställa krav på nyanställningar, lärlingsplatser och praktikplatser.

De viktigaste politiska verktygen för att få fler unga i jobb finns hos Riksdagen. Men vi i kommunen behöver ta till alla medel vi kan för att få fler unga i arbete. Vi måste tro på och göra vad vi kan för att fler unga får ett arbete. Det gör vi bara genom tydliga politiska ambitioner. Det har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S), Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) och mig.

Jobben och kvaliteten i skolan måste stå i fokus

Ulricehamn ligger i knallebygdens hjärta. Här kryllar av småföretag. Vår speciella näringslivsstruktur gör att politiken för småföretag är extra viktig för Ulricehamn. Samtidigt är det en god utbildning med bra kvalitet som lägger grunden för ungdomarnas framtida förutsättningar på arbetsmarknaden och ger företagen möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Tyvärr är resultaten i grundskolan djupt oroväckande. Endast en handfull kommuner i länet är sämre än Ulricehamn.

När den borgerliga regeringen tillträdde skars anslagen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med 75 procent. Pengarna gick till skattesänkningar.

Samtidigt har avgiften till a-kassan chockhöjts och villkoren försämrats. Över 500 000 löntagare har trängts ut ur a-kassan. När krisen slog till fanns inga pengar till utbildning. Inte en enda ungdom är idag inkopplad på en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Ulricehamn.

Resultatet har blivit att många arbetslösa tvingas söka socialbidrag. Under innevarande mandatperiod har kommunens kostnad för socialbidrag ökat med 6 miljoner kronor på årsbasis – pengar som egentligen kunde använts till annat.

När inte staten tar ansvar tvingas kommunerna göra det. I årets budget avsatte samarbetspartierna sammanlagt 14,5 miljoner kronor till olika arbetsmarknadsåtgärder jämfört med den borgerliga majoriteten som avsatte sex miljoner kronor. Samtidigt ville samarbetspartierna tillsätta en krisgrupp inom skolan för att förbättra kvaliteten. Tyvärr valde den borgerliga majoriteten att avstå från fokusen på kvaliteten och istället införa vårdnadsbidraget.

Bristen på politiska stimulanser för att få fler i jobb märks tydligt. Var åttonde ungdom i kommunen är arbetslös. Trots det rapporterar arbetsförmedlingen att man har svårt att matcha de jobb som nu efterfrågas med rätt utbildad arbetskraft.

Min förhoppning är att vi så väl i Sverige som i Ulricehamn inte bara ska prata arbetslinje utan i verkligheten också avsätta de resurser som krävs.

Ny färdriktning för jobben i Ulricehamn

Idag är arbetslösheten över 9 procent i Sverige. Trots det har de aktiva insatserna för dem som saknar relevant utbildning eller yrkeserfarenhet dragits ned.

 För Ulricehamns del innebär denna misslyckade arbetsmarknadspolitik en ökad kostnad motsvarande närmare 6 miljoner kronor i jämförelse med 2007 – pengar som egentligen kunde ha gått till barn- eller äldreomsorgen. Nu krävs investeringar i jobb och utbildning i kommunen.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill:

• investera i fler utbildningsplatser – för Ulricehamn innebär det närmare 100 platser
• investera i konkreta arbetsmarknadsåtgärder
• investera i personalförsörjningsprogram för att säkra kvaliteten i omsorgen inför stora pensionsavgångar.

Sänk arbetsgivaravgiften för småföretag

Ulricehamn är en utpräglad småföretagarort mitt i knallebygdens hjärta. Av våra drygt 2 500 företag i kommunen har endast 7 procent mer än 10 anställda. Kommunens speciella näringslivsstruktur gör att politiken för småföretag är extra viktig för Ulricehamn.

Jag är övertygad om att villkoren för våra småföretag blir allt viktigare, inte bara i Ulricehamn utan för hela Sverige. Mycket av vår framtida tillväxt i landet beror på viljan hos och villkoren för våra mindre företag.

När den borgerliga regeringen tillträdde var en av de första sakerna man fattade beslut om höjda arbetsgivaravgifter för småföretag. Efter mycket stark kritik är den nu visserligen sänkt igen. Men Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är inte nöjda med det. Och det känns bra – inte minst ur ett Ulricehamnsperspektiv. Partierna föreslår ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för våra mindre företag. För ett företag med 2-3 anställda innebär vårt förslag sänkt avgift med 50 000 kronor. Det ger förutsättningar för nya jobb i vår kommun.

Och det behövs. Vi har högre ungdomsarbetslöshet än både länet och riket. Därför känns det ännu bättre när partierna gemensamt föreslår en riktad skattesubvention som motsvarar hela arbetsgivaravgiften för företag och organisationer som anställer en arbetslös ungdom mellan 20 och 25 år.

Fler jobb betyder bättre ekonomi. Och då kan vi höja kvaliteten i skolan, omsorgen och skapa livskraft i hela kommunen.

Ulricehamn behöver ge unga framtidstro

Jag vill att Ulricehamn ska vara en möjligheternas kommun. Varje barn ska ha rätt till en bra start. Alla, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Det gör Ulricehamn starkt.

Idag händer något annat. Ulricehamn är en bra kommun att leva i, men fler och fler möter stängda dörrar. Det finns för få jobb att söka. Ungdomsarbetslösheten är högre än både länet och riket. Allt fler unga ulricehamnare jagas av kronofogden, skriver Ulricehamns tidning, UT. Vad ger Ulricehamn unga människor för framtidstro?

Nyligen skrev tidningen i sin pappersupplaga om att utbetalningarna av försörjningsstöd – socialbidrag – har ökat markant. I verksamhetsberättelsen för Vård- och omsorgsnämnden för 2009 framgår att utbetalningarna landade på 11,5 miljoner kronor. Nämnden överskred budgeten med 3,2 miljoner kronor trots en förstärkt budget. Pengarna måste tas någon annanstans vilket äventyrar kvalitén i vården.

Måste det vara så?

Jag vill vända utvecklingen. Det går att välja en annan färdriktning. Samarbetspartierna lades i somras fram ett jobbpaket för att få fler unga i jobb. Det följde vi upp i vår budget där vi avsatte sammanlagt 14,5 miljoner kronor till arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd. Vi prioriterade bland annat fler feriearbeten och vuxenutbildning.

Jobbpaketets ena del – en trestegsmodell – diskuterades nyligen i kommunstyrelsens arbetsutskott. Tyvärr var den borgerliga majoriteten inte mogna att ta beslut utan valde att dra ur ärendet.

Tider av hög arbetslöshet kan användas för att ge människor möjlighet att lära nytt och kunna ta de nya jobben när det vänder.

Fler jobb betyder bättre ekonomi. Då kan vi höja kvaliteten i sjukvården och skolan – och minska de ökande klyftorna. Den vägen vill jag gå.

Ulricehamn behöver prioritera jobben!

Antalet ungdomar som tvingas stå utanför arbetsmarknaden fortsätter att öka i Ulricehamns kommun. Nu är ungdomsarbetslösheten hela 14,8 procent i kommunen, visar siffror från Arbetsförmedlingen över oktober. Det är en ökning med närmare en procent på en månad och det är betydligt sämre siffror än både länet och riket.

Någonting måste göras. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram flera offensiva förslag under året för att mota bort utanförskapet. På kort sikt handlar det självklart om att få fler i sysselsättning men på längre sikt även om att locka fler att arbeta inom kommunen. Ytterligare ett exempel på en offensiv jobbsatsning är Skellefteå som i våras lanserade så kallade ungdomstraineeanställningar.

Tyvärr har våra förslag i kommunen inte mottagits speciellt positivt av den borgerliga majoriteten i Ulricehamn.

Politiken kan göra skillnad. Och jag har tidigare påpekat att ”sitta still i båten skapar onödigt lidande och ökar kostnader för kommunen.”

 I år har Ulricehamn betalat över 10 miljoner kronor i försörjningsstöd, pengar som skulle kunna användas till något mer konstruktivt för så väl individen som för kommunen.

Och inför nästa år avsätter vi sammanlagt 14,5 miljoner kronor till arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd i vår budget. Det handlar bland annat om ge arbetsmarknadsorganisationen ekonomiska muskler för att kunna sätta människor i arbete, utbildning och ge fler ungdomar möjlighet till feriearbete i kommunen. Jobben först. Det är så vi kan ge kommunen en annan färdriktning och skapa förutsättningar för att utveckla välfärden.

Centerns försämring av Las saknar förankring i verkligheten

Här är en debattartikel som publicerades i Ulricehamns tidning idag av två ombudsmän från Handels. Tycker den är bra och väljer att publicera den här: 

Ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt och Sverige har Europas högsta. Det förs många politiska debatter i tv soffor och på debattsidorna. Den 18 september var två av debattörerna Claes Wästerteg och Roland Karlsson (Kommunalråd i Ulricehamn (min anm.)). Deras artikel gick ut på att försämra lagen om anställningsskydd och sänka arbetsgivaravgiften. Det tillsammans med att satsa mer på skolan skulle minska ungdomsarbetslösheten.

Ungdomarna idag har de sämsta villkoren på arbetsmarknaden, de har sämst löner, sämst arbetstidsmått och sämst anställningsvillkor. De åtgärder som gjorts med sänkta arbetsgivaravgifter för unga har inte gett annat resultat än att de stora företagen har tjänat mer pengar på sin affärsverksamhet.

I samhällsdebatten höjs röster om att ungdomsarbetslösheten skulle minska om ungdomars löner sänktes och deras rättigheter på arbetsmarknaden försvagades i relation till andra grupper.

Ofta lider debatten av bristande kunskap om hur det faktiskt ser ut för unga på dagens arbetsmarknad. Om ungdomar redan idag har betydligt lägre löner och mer flexibla och otrygga villkor än andra grupper, så skulle ytterligare försämringar knappast öka deras möjligheter till arbete med trygga och bra anställningsvillkor.

Den effekt som sänkt arbetsgivaravgift för unga har fått är att företag med många unga har tjänat än mer pengar till sina direktörer och aktieägare. Det har knappast resulterat i fler jobb för unga.

För att skapa flexibilitet på arbetsmarknad behövs flera olika komponenter dels måste det finnas jobb att söka. Lagen om anställningsskydd vill säkra att godtyckliga uppsägningar sker. Att ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden är ett stort problem och en katastrof för de ungdomar som inte har någon trygg inkomst, inget eget boende och alla de begränsningar som det medför. Varför kan inte Claes Wästerteg och Roland Karlsson komma med ett förslag som faktiskt gynnar ungdomarna och inte bara företagen. Handels har under en längre tid drivit frågan om generationsväxling där vi tar tillvara den kompetens som äldre besitter samt bereder väg för unga in i arbetslivet.

Det märks med all tydlighet att det som Roland Karlsson och Claes Wästerteg kallar en modell är en skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring. Vi förhandlar dagligen med arbetsgivare och det senaste året har de flesta förhandlingar varit uppsägningar och där den fackliga organisationen tillsammans med arbetsgivarna har kommit överens om turordningen. LAS skyddar mot godtyckliga uppsägningar. Mer otrygghet på arbetsmarkanden hjälper inte unga att få jobb framförallt när det inte finns några jobb att söka. För att öka sysselsättningen bör Roland Karlsson och Claes Wästerteg istället fokusera på att öka konsumtionen och satsa på fler åtgärder som stimulerar sysselsättningen. Handels har vid ett flertal tillfällen föreslagit generationsväxling som en åtgärd och väg att gå för att öka sysselsättningen bland unga och samtidigt ta vara på den kompetens som de äldre på arbetsmarknaden besitter. Varför kan inte ni Claes Wästerteg och Roland Karlsson komma med ett förslag som verkligen gynnar ungdomarna?

Vi delar deras uppfattning att skolan ska vara av hög kvalitet och att de är de som inte fullgör sin grund och gymnasieutbildning som klarar sig sämst på arbetsmarknaden. Vi vet att hela 22 procent inte har klarat sin gymnasieutbildning och det är i denna grupp den största gruppen arbetslösa finns. Vi menar att ett omfattande kompetenslyft behövs för att möjliggöra för denna grupp att komma ikapp på arbetsmarknaden. Förstärk komvux det leder till att de som saknar gymnasiebehörighet kan kompetenshöja sig och kan på så vis bättre matcha arbetsmarknaden.

Stina Josefsson

Tony Karlstedt

Läs också: Förstärk anställningsskyddet

Dags att utmana utanförskapet i Ulricehamn

Utanförskapet fortsätter att växa och motsvarade i juni 847 000 personer, rapporterar Riksdag & Departement.

Det är en ökning med 23 000 personer jämfört med vid årsskiftet och det är 44 000 fler än för ett år sedan, skriver tidningen.

Arbetslösheten stiger i Ulricehamn och idag är över 600 personer utan jobb. Det motsvarar 5,7 procent och är en ökning på långt över 100 procent på ett år.

Än värre ser det ut för ungdomarna. I Ulricehamn är 11,7 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa. Det är över snittet i både länet och riket där siffrorna är 11,2 respektive 10,2 procent.

Och många tvingas söka försörjningsstöd. Fram till och med juli i år har socialkontoret betalat ut över 7,2 miljoner kronor i försörjningsstöd.

Trycket på socialkontoret har ökat kraftigt och handläggningstiden har ökat från två till fem veckor och kontoret tvingas nu hyra in konsulter för att avlasta.

Socialdemokraterna i Ulricehamn har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet lagt fram ett jobbpaket tidigare i somras för att säkra jobb, kompetens och kvalitet och för att minska utanförskapet.

Förslaget innebar också att kommunen skulle avsätta resurser till arbetsmarknadsåtgärder. Tyvärr fick det förslaget inget gehör. Men att sitta still i båten och inte göra något medan världen omkring dig förändras kostar också pengar – och leder till personliga tragedier.

Det är dags att vi gör slag i saken och på allvar utmanar utanförskapet i Ulricehamn.