Så här vill vi bygga Ulricehamn än starkare

Ulricehamns kommun växer. Idag är vi stabilt över 23 000 invånare. Fler ulricehamnare betyder ökade intäkter. Mycket har åstadkommits under mandatperioden som lägger grunden för fortsatt tillväxt och fler arbetstillfällen.

De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i Ulricehamn. Det i särklass viktigaste är riksväg 40:s ombyggnad till motorväg. Flera företag bygger nytt vid industriområdet som växer fram och företag visar intresse för att etablera sig där väg 46 och r40 korsar varandra. Sammanlagt talar vi här om åtminstone 150 nya arbetstillfällen.

Men det finns flera utmaningar. Socialdemokraterna har ringat i tre områden:

1. Skola och välfärd. Trots goda resultat i grundskolans lägre årskurser har kommunen en utmaning med årskurserna 7-9. Det måste vi ta på allvar. Vi har presenterat flera förslag, däribland läxhjälp till alla, lov- och sommarskola samt läsprojekt. De flesta vårdtagare och anhöriga är nöjda med omsorgen av våra äldre. Men sjuktalen inom omsorgen oroar. En rapport visar på stora brister. Det äventyrar på sikt kvaliteten. S i Ulricehamn har fått igenom en motion om rätt till heltid och presenterat en modell för att avskaffa delade turer. Dessutom kräver vi att alla får sin arbetstid schemalagd.
2. Tillväxt. De senaste åren har kommunen satt igång flera arbeten som syftar till ökad service för företag, fler företagsetablering och bostäder. Som exempel kan nämnas Nuab:s ”En dörr in”-koncept, kommunens engagemang i Business region Borås och mark- och exploateringsdagar. S har också föreslagit att kommunen ska arbeta aktivt med att söka företag som vill etablera sig. Allt för att få fler i arbete och fler människor som kan tänka sig att bosätta sig här.
3. Ekonomi. Staten vältrar över kostnader på kommuner. De senaste två åren har närmare 140 kommuner tvingats höja skatten. Tack vare engångsutbetalningar de senaste två åren presterar Ulricehamn goda resultat. Men i grunden är ekonomin ansträngd. Bara inom LSS och funktionsnedsättning har kommunens åtaganden ökat motsvarande 50 öre i höjd skatt. Höjd kommunal skatt slår hårdast mot låginkomsttagare, sjuka och arbetslösa. Det krävs ett fortsatta ansträngningar för en ekonomi i balans.

Vi har tidigare här på debattsidan redogjort för att vi kan tänka oss ett brett politiskt samarbete. Med de här övergripande politiska utgångspunkterna är vi beredda att samarbeta genom framtidsorienterade och ekonomiskt ansvarsfulla beslut. Vi vill bygga Ulricehamn ännu starkare.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och mig.

Vi vill samarbeta brett för kommunens bästa

Det är mindre än ett år kvar till valet. Snart kommer väljarna att bestämma hur Sverige och Ulricehamn ska utvecklas framöver. Vi socialdemokrater är ett samarbetsparti. Vi söker väljarnas förtroende för en bred politik för fler människor i arbete, investeringar i skolan och en starkare välfärd.

Med underskott inom äldreomsorgen och på flera håll en tuff situation inom skolan saknar inte kommunen utmaningar. Samtidigt växer Ulricehamn. En motorväg under uppbyggnad har ökat intresset för Ulricehamn som etableringsort.

I det läge som Ulricehamn befinner sig är det viktigt med ett handlingskraftigt styre som har förmåga att ta ansvar och samarbeta brett för att ta sig an Ulricehamns utmaningar.

Vi socialdemokrater tror inte på en cementerad blockpolitik. Vi ser snarare att den många gånger inte fungerar och försvårar beslutsfattandet. Det visar inte minst innevarande mandatperiod i Ulricehamn, Herrljunga och för landet som helhet.

Vi är övertygade om att Ulricehamn hade stått inför en än besvärligare situation om Socialdemokraterna hade valt bort det politiska ansvarstagandet när den borgerliga alliansen sprack. Vi valde istället att ta ett kliv fram och samarbeta för kommunens bästa.

Även i Herrljunga har den borgerliga alliansen spruckit under mandatperioden. Den kvarvarande minoriteten har drivit sin linje så hårt att man nu tvingats lämna in sin avskedsansökan. Vi har svårt att se att det har varit till gagn för Herrljungaborna.

Även i Sveriges riksdag har vi ett minoritetsstyre. Där väljer den styrande minoriteten att lägga fram förslag som de redan i förväg vet om inte har en majoritet bakom sig. Eller så ställer man helt enkelt in sammanträden.

De finns de som skulle kunna hävda att det ur ett juridiskt perspektiv är det smart av ordföranden i till exempel arbetsmarknadsutskottet att ställa in flera sammanträden. Om man inte har några sammanträden har man heller inget att ta ansvar för – rent juridiskt.

Men för alla de 400 000 som är arbetslösa och för företag som gång på gång påpekar att de inte hittar efterfrågad kompetens är det naturligtvis förödande.

Socialdemokraterna går till val som eget parti – både i Sverige och i Ulricehamn. När väljarna väl har sagt sitt i Ulricehamns kommun är vi beredda att förhandla och ingå överenskommelser för att göra folkets röst hörd på bästa sätt. Vi gör det med sikte på att samarbeta brett för kommunens bästa.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S, Celso Silva Goncalves, ordförande i Ulricehamns arbetarekommun och mig.

S kräver besked av Miljöpartiet

Lassalyckan byggdes för att rv40 ska göras om till motorväg. Vistavallen hade under många år fått avstå nödvändiga investeringar eftersom flytten var ett faktum.

Miljöpartiets, Mp:s, Ulf Svensson för den 21 juni fram kraftig kritik mot Lassalyckan, mot det politiska klimatet i kommunen och kommunens ekonomi. Därför ställer jag frågan till Mp:s gruppledare Arne Fransson: är detta ert partis officiella linje i Ulricehamn?

I januari 2010 tog en enig kommunstyrelse beslutet om Lassalyckan. Mp var då positiva. Trots att ursprungsförslaget bantades kostade bygget mycket pengar. Det som idag utgör Lassalyckan används flitigt av barn, ungdomar och vuxna – även från andra kommuner.

Jag frågar också hur Mp avser att i er budget lägga fram förslag som kan ”sanera” kommunens ekonomi, likt Ulf Svensson gjorde på 1990-talet, och samtidigt behålla och till och med att utöka vissa delar av kommunens verksamheter. Hur ska det gå till? Visa oss era förslag. Förslag som är finansierade.

Socialdemokraterna delar inte den budget som antagits av kommunfullmäktige. Bland annat hade vi mer pengar till förskola och skola. Men vi menar att ett demokratiskt fattat beslut ska respekteras. Men anser du, Arne Fransson, att det är seriöst att lägga fram förslag som är ofinansierade bara för att den budget som fullmäktige antagit inte passar Mp? Jag har svårt att få ihop det med begreppet ”sanera”.

Socialdemokraterna presenterade nyligen en rapport som visar att staten har vältrat över kostnader på kommunen motsvarande drygt 30 miljoner kronor eller 70 öre i höjd kommunal skatt. Detta ser vi som grundproblemet till kommunens knapra ekonomi – ett problem som vi delar med många andra kommuner.

Jag kan inte se kopplingen mellan Lassalyckan och de ekonomiska bekymren i Svenljunga, Tranemo eller Mark. Likaså när Sveriges kommuner och landsting, SKL, flaggar för att allt fler kommuner får svårare att uppnå kraven om god ekonomisk hushållning. Förra året höjde 63 kommuner skatten. Många aviserar skattehöjningar inför nästa år.

Efter valet 2010 valde Mp att göra samarbetet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet omöjligt genom att återkommande välja egna vägar efter att vi haft partiöverläggningar. Jag ser inte hur det har stärkt det politiska klimatet i kommunen eller era väljares inflytande i politiken.

Vi kommer att fortsätta vårt sätt att påverka de politiska besluten genom att föra samtal. Det är särskilt viktigt i besvärliga tider då det krävs ansvar och att ha kommunens långsiktigt bästa för ögonen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Socialdemokraternas gruppledare Inga-Kersti Skarland.

Allt fler skriver på för vår gemensamma välfärd

Socialdemokraterna i Ulricehamn fortsätter att samla in namn för vår gemensamma välfärd. Anledningen till namninsamlingen är att regeringen för en konsekvent politik mot landets kommuner och landsting och lastar över ansvar på Ulricehamnarna men behåller stora delar av resurserna. Totalt handlar det om i runda tal kostnader motsvarande drygt 70 öre i höjd kommunalskatt.

Idag skrev än fler Ulricehamnare under på att välfärden måste gå före fortsatta skattesänkningar. Sammanlagt har nu över 500 personer skrivit på. Gör du det också.

Gör så som 250 personer redan gjort – skriv på upprop för välfärden

Regeringen för en konsekvent politik mot landets kommuner och landsting – en välfärdsfientlig politik. Regering lastar över ansvar på Ulricehamnarna men behåller stora delar av resurserna. Totalt handlar det om i runda tal kostnader motsvarande drygt 70 öre i höjd kommunalskatt.

I år tvingas dessutom kommunerna i Sjuhärad genomföra nedskärningar om mer än 140 miljoner kronor. På flera håll har det dessutom krävts skattehöjning. Socialdemokraterna accepterar inte att välfärden urholkas. Vi accepterar inte en politik som åderlåter landets kommuner och landsting.

Därför föreslår vi också ett samlingsinitativ för Ulricehamns framtid. Skriv på vår namninsamling du också!

Välfärden äventyras i fler kommuner än Ulricehamn

Större barngrupper, mer stressad personal och hårda sparpaket. Så ser vardagen ut för allt fler kommuner runt om i Sverige.

Socialdemokraterna i Ulricehamn presenterade nyligen en rapport om hur kommunen får det allt svårare ekonomiskt att genomföra välfärdsuppdragen för sina invånare. Detta på grund av att regeringen vältrar över allt större ansvar på kommunen utan att föra över motsvarande pengar.

Enligt rapporten handlar det om kostnader motsvarande åtminstone 30 miljoner kronor som tidigare staten stod för men som Ulricehamnarna nu tvingas ta ur den kommunala kassan. Det motsvarar 70 öres höjd kommunal skatt i Ulricehamn. Tyvärr känner vi att den här beskrivningen stämmer väl överens även med våra kommuner, Borås och Mark.

Rapporten visar också på ett allvarligt dilemma. Den progressiva beskattningen är väl förankrad hos det svenska folket. Att driva frågan om platt skatt på riksnivå är dödsdömt ur ett väljarperspektiv. Vi menar att regeringen är medveten om kommunernas och regionernas ekonomiska situation. Men genom att tvinga kommuner och regioner att ta allt större ekonomiskt ansvar – och vars enda skatteverktyg är just platt beskattning – gör att den ideologiska viljan genomförs, bakvägen.

Den borgerliga regeringen har valt att sänka skatten för utvalda grupper medan bland annat sjuka, arbetslösa och pensionärer fått behålla en högre skattenivå och samtidigt se sina ersättningar minska. Genom att höja den kommunala skatten tvingas dessa, redan hårt utsatt grupper, att betala vår gemensamma välfärd två gånger.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisade nyligen att allt fler kommuner får svårt att uppnå kraven för en god ekonomi. Samtidigt får kommunerna allt svårare att klara kvaliteten i välfärdsuppdragen. SKL:s moderate ordförande Anders Knape anser att statsbidragen till kommunerna behöver ökas. Det är bra. Men han förutspår att dessa pengar kommer först 2014, för att det är ett ”speciellt år”.

Det duger inte. Regeringen kan inte långsiktigt dränera kommuner på resurser och äventyra kvaliteten i förskola, skola och omsorg och lagom till valår fläska på med tillfälliga pengar.

Sveriges kommuner måste få stabila, långsiktiga och rimliga förutsättningar att kunna planera och genomföra det välfärdsuppdrag som kommuninvånarna har rätt att förvänta sig.

Vi välkomnar den namninsamling som har startats i Ulricehamn. Vi uppmanar alla som värnar den gemensamma välfärden att skriva på.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Lena Palmén, kommunalråd Borås, och Pelle Pellby, kommunalråd Mark

God respons för Socialdemokraternas upprop för välfärden

I samband med vårmarknaden i Ulricehamn passade Socialdemokraterna på att samla in underskrifter till det upprop partiet sjösatte på fredagen. Uppropet är en protest mot att regeringen vältrar över allt mer ansvar och kostnader på kommunerna. Över 130 personer valde att sätta sin namnteckning på listorna. Flera av dem tillkännagav att de normalt sett hör hem till höger på den politiska skalan. Men inte i den här frågan.

Därmed väljer invånare att sätta kommunens bästa före partipolitiken, vilket också var Matthias Nordgrens ambition när han presenterade rapporten Ulricehamns framtid står på spel.

– Vi hoppas att detta är en fråga som attraherar människor över blockgränserna, sa Matthias Nordgren i P4 Sjuhärad igår. Det här är inte en fråga om höger mot vänster utan om allmänna kommunala intressen.

Nordgren hänvisade bland annat till SKL, Sveriges kommuner och landsting:

– Vi ser ju till exempel att borgerligt styrda SKL, Sveriges Kommuner och landsting, underkänner regeringens arbete utifrån finansieringsprincipen. Kan en så stark organisation med borgerlig utgångspunkt protestera mot regeringen arbete, så tror jag att även privatpersoner som med gott samvete lägger sin röst till höger, kan stå bakom vårt upprop.

Vill du också skriva under vårt upprop för välfärden i Ulricehamn kan du göra det här!

Regeringens politik sätter Ulricehamns välfärd på spel

Regeringen för en konsekvent politik mot landets kommuner och landsting – en välfärdsfientlig politik. I år tvingas kommunerna i Sjuhärad genomföra nedskärningar om mer än 140 miljoner kronor. På flera håll har det dessutom krävts skattehöjning. Socialdemokraterna accepterar inte att välfärden urholkas. Vi accepterar inte en politik som åderlåter landets kommuner och landsting.

Inte sällan berömmer sig regeringen för att fått fler svenskar i arbete men sysselsättningsgraden är idag lägre än 2006. Sedan regeringen chockhöjde avgiften till A-kassan och försämrade villkoren i försäkringen får idag endast en tredjedel av alla arbetslösa ersättning från A-kassan. Allt fler tvingas söka försörjningsstöd, en ersättning som kommunerna ansvarar för. I Ulricehamn har årskostnaderna för försörjningsstöd ökat med 6 650 000 kronor sedan 2006.

Tidigare kompenserades kommunerna för inflation genom justeringar av de generella statsbidragen. De är numer frysta på tidigare nivåer och kommuner får själva bära kostnadsökningar. För Ulricehamn handlar det om cirka 12 000 000 kronor. Kommunerna har dessutom fått en rad utökade åtaganden. Inom LSS och LASS handlar det om över 18 000 000 kronor. Dessutom har skolväsendet reformerats under trycket från ytterligare sparbeting. Personalen har skickat ett tydligt budskap till politiken: nu räcker det!

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, krävde nyligen att regeringen måste respektera finansieringsprincipen – den som beslutar om nya uppgifter ska svara för kostnaden. Kommuner och landsting ska inte behöva höja skatten för att finansiera reformer beslutade av staten. Men det är precis det som nu sker runt om i landet.

I Ulricehamn har skatten höjts och regionen aviserar höjd skatt för 2013. Men till skillnad från staten kan inte kommuner och landsting beskatta progressivt utan det måste ske med det enda tillgängliga verktyget: platt beskattning. Vi menar att regeringen är medveten om situationen men att man bakvägen lägger en allt tyngre skattebörda på låg- och medelinkomsttagare.
Alla politiker har ett ansvar för framtiden. Därför initierar nu Socialdemokraterna i Ulricehamn ett upprop, en namninsamling, mot den politik som mal ner förutsättningarna för välfärden. Vi bjuder in alla, oavsett partifärg, att ta ställning för välfärden. Tillsammans kan vi skicka en signal stark nog att höras ända till Rosenbad.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Matthias Nordgren.

 Skriv på vår namninsamling du också!

Analysera hur dagens skattemedel kan användas mer effektivt

Försörjningsbördan kommer att öka i Sverige de närmaste 20 åren. Den icke allt för revolutionerande nyhet presenterade Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, på DN debatt i måndags.

Ulricehamns tidning har brutit ner siffrorna på ett lokalt plan och konstaterar att varje arbetande i kommunen ska försörja en och en halv person till om 20 år.

Jens Magnusson menar att det behövs åtgärder inom flera områden och han ringar in fyra i sin artikel:

• stimulera högre produktivitet inom välfärdstjänster
• uppmuntra människor att arbeta mer och under längre tid
• öppna välfärdssystemen för kombinerad privat och offentlig finansiering
• gör det enklare och mer attraktivt för människor att komma till Sverige för att arbeta

Inget fel i dessa punkter, inte alls. Men innan vi går in på strategiska framtidsinriktade frågeställningar så behöver vi göra en ordentlig nulägesanalys genom frågor typ:

• Hur används våra skattemedel idag?
• Vad ska skattemedlen finansiera?

Borås stad har idag ungefär 2, 5 platser per elev inom gymnasiet. Allt betalas med skattemedel.  Är det rimligt? Vill vi ha ett system som med hjälp av skattemedel överdimensioneras 2,5 gånger.

Lena Palmén, kommunalråd i Borås, använder ibland en den retoriska jämförelsen:

”Vad skulle invånarna säga om vi drog fram 2,5 vattenledningar till varje hushåll – allt betalt med skattemedel – för att familjen ska få bestämma vilken ledning man vill använda?”

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”, för att använda Gustav Möllers uttryck. Detta här är uppenbarligen en stöld från folket, enligt mitt sätt att se det.

Det hade varit mycket bättre om staten, tillsammans med förslagsvis Arbetsförmedling och arbetsmarknadens parter, långsiktigt slog fast hur många utbildningsplatser som behövs inom varje sektor. Planen skulle kunna revideras en gång per mandatperiod.

När efterfrågan är klarlagd kan skolor, oavsett driftsform, ansöka om att få driva utbildningarna. På så sätt slipper vi en provocerande överproduktion som ska betalas via skattsedeln.

Vi behöver rannsaka oss själva hur vi använder våra skattemedel inom all verksamhet. Det innan vi försöker hitta externa finansieringslösningar genom högre pensionsålder, förbättrad produktivitet, privata lösningar eller arbetsinvandring som inte behöver uteslutas. Saker och ting behöver göras i dess rätta ordning.

Dessutom, hade vi råd att sänka skatter för 100 miljarder kronor förra mandatperioden borde det finnas ett utrymme för en viss höjning, om den politiska viljan finns.

Ulricehamn blåst på 20 miljoner kronor

Det blir inget extra stöd till kommunerna under 2011. Det beska beskedet levererade finansminister Anders Borg igår. Han väljer nu att dra in kommunernas extra 17 miljarder för 2011. Detta för att Konjunkturinstitutets (KI:s) prognos förra veckan förutspådde en stark utveckling för kommunerna och en stigande kommunal sysselsättning 2011 och 2012.

Borg tycks dock ha missat att KI:s prognos bygger på att kommunerna får extra stöd under de kommande åren och att stödet till och med ska öka.

I Ulricehamn tvingas redan i år barn- och utbildningsförvaltning att dra ned antalet lärare och pedagoger med sammanlagt 20 tjänster på grund av den ekonomiska mycket tuffa situationen. Det äventyrar kvaliteten i förskolor och skolor.

Vård- och omsorgsförvaltningen har redan nu en tuff situation i årets budget. En av orsakerna är att antalet personer som tvingas söka försörjningsstöd (socialbidrag) ökar på grund av att regeringen försämrat och försvårat villkoren i a-kassan. Följden blir personliga tragedier och ökade kostnader för kommunerna. Det äventyrar kvaliteten inom omsorgen som tvingas skära ned.

Samtidigt som Ulricehamns kommun blir blåst på 20 miljoner kronor – som motsvarar cirka 40 tjänster – och tvingas till ytterligare neddragningar eller till skattehöjning för att rädda kvaliteten aviserar regeringen ytterligare skattesänkningar på över 92 miljarder kronor.

När kommunen höjer skatten slår den mot alla grupper – även de som inte får ta del av den borgerliga regeringens skattesänkningar. Kvar av den klassiska omfördelningspolitik som Sverige har kunnat stoltsera med finns snart inget. Byt regering, det tjänar ulricehamnarna på!