Skattesänkningar kostar mer än Lassalyckan

Investeringen vid Lassalyckan kom till för att riksväg 40 ska byggas om till motorväg. Lassalyckan gör det möjligt för många ungdomar och vuxna att kunna röra på sig och utöva en meningsfull fritidsaktivitet.

Vistavallen har under många år fått avstå nödvändiga investeringar eftersom den skulle tas ur bruk.

Beslutet togs i januari 2010 i total enighet i kommunstyrelsen. Lassalyckan kostade mycket pengar. Trots att vi skar relativt kraftigt i ursprungsförslaget i omklädningsrum, antal planer, utformning och utsmyckning. Svårt att se att vi kunde plockat bort så mycket mer.

Socialdemokraterna i Ulricehamn presenterade nyligen en rapport som visar att staten vältrat över kostnader på kommunen motsvarande drygt 30 miljoner kronor eller mer än 70 öres höjd skatt.

Rapporten visar att oavsett Lassalyckan så är kommunernas ekonomier hårt ansatta. I Sjuhärad tvingas kommunerna till besparingar på över 140 miljoner kronor i år. Vi kan knappast lasta Lassalyckan för att Herrljunga höjt skatten med 30 öre och nu ändå varslar 30 personer inom skolan. Omräknat motsvarar det 70 personer i Ulricehamn.

Att Svenljunga har kraftiga bekymmer med sin ekonomi, att Mark och Tranemo lägger sparbeting efter sparbeting går heller inte att lasta Lassalyckan för.

När Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar att allt fler kommuner får svårt att uppnå kraven för en god ekonomi och klara kvaliteten i välfärdsuppdragen, grundar sig det knappast på att Ulricehamns kommun byggt Lassalyckan.

Flera regeringspartier har varit tydliga med att de inte ser något behov av förstärkning av kommunernas resurser. Centerpartiets Annie Lööf sa nyligen: ”Alla skattesänkningar är prioriterade.”

Det betyder att vi tyvärr, med nuvarande regering, måste fortsätta med besparingar. En kommunal budget består av tre delar; personal, fastigheter och inköp. De senaste åren har allt för mycket sparats på personalsidan. Det märks bland annat inom skolan där vi tidigare hade en lärartäthet på 8 lärare per 100 elever. Idag är siffran under 7. Det är inte acceptabelt. Därför måste besparingar göras i de två andra delarna framöver.

Samtidigt vill vi uppmärksamma regeringen på att vi inte accepterar att de dränerar kommunernas möjligheter att ge barn, unga och äldre en god skola och omsorg. Därför har vi startat en namninsamling för vår gemensamma välfärd. Många har skrivit under. Du är välkommen att göra det du också.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Göran Isaksson.

Ge oss klara besked om riksväg 40

Insändare Ulricehamns tidning idag.

Sedan i somras är utbyggnaden av r40 den fråga som överlägset tagit mest tid i mitt politiska arbete. Det har möjliggjorts genom ett stabilt och förtroendefullt politiskt klimat mellan kommunstyrelsens ordförande och undertecknad. En uttalad överenskommelse är att inte göra frågan till en partipolitisk fråga utan att se till att utbyggnaden kommer till stånd. Vi jobbar gemensamt för Ulricehamns bästa.

Arbetet har nu bland annat resulterat i en skrivelse tillsammans med västra Götalands regionen till infrastrukturministern om den långa handläggningstiden. Nu har vi även krokat arm med Jönköping, Borås, Göteborg och regionen om att få ett möte med infrastrukturministern om utbyggnaden. Det visar att utbyggnaden inte bara är angelägen får vår kommun utan för hela Västsverige inkluderat Jönköping. För Jönköpings del är r40 och Göteborgs hamn oerhört viktiga tillväxtfrågor.

Ulricehamn har gjort eller planerar investeringar på sammanlagt 200 miljoner kronor på grund av r40:s utbyggnad. För Ulricehamn är den segdragna handläggningen direkt tillväxthämmande. Kommunen får relativt ofta förfrågningar från såväl företag i kommunen som företag utifrån som vill investera i vårt nya industriområde, Rönnåsen. Men på grund av att kommunen inte får några klara besked från regeringen, står både vi och de intresserade företagen och stampar. 

Utbyggnaden är också oerhört viktig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Svevia pekade nyligen ut r40 som en av de farligaste vägarna i landet. Trafikverket bekräftar betydelsen genom att prioritera denna sträcka som den viktigaste av alla överklaganden som regeringen har på sitt bord. En utbyggd r40 skulle även avlasta den tungt trafikerade E20.

Det mest frustrerande i detta arbete är de olika och emellanåt svårtydda besked vi möts av. Först blev vi lovade ett svar före sommaren. Efter sommaren möts vi av beskedet att akten inte ens är öppnad. Därefter har vi fått svaret att akten är öppnad, för att i nästa andetag få beskedet att departementet på grund av personalbrist inte kan börja arbetet förrän i december.

Låt mig vara tydlig. Det här duger inte. Vare sig alla svajiga besked eller att skylla frågan på personalbrist. Frågans dignitet förtjänar en mer seriös hantering än så. Allt vi vill är att tillsammans med företag få fortsätta utveckla Ulricehamn och västra Sverige till något ännu bättre. Vad kan vara högre prioriterat än just tillväxt hos regeringen i dessa tider? Den frågan ställer jag och många med mig, oavsett partifärg.

Den sociala rörligheten avgörande för Sveriges framtid

Jag delar Jens Spendrups och Christina Linderholms uppfattning som den 19 februari i Ulricehamns tidning konstaterar att arbetsmarknaden inte fungerar som man kunde önska. Tyvärr är det ingen nyhet. Regeringens besparingar inom utbildningen har gjort det svårare för våra företag att hitta kvalificerad arbetskraft. Svenskt Näringsliv presenterade våren 2010, då Sverige ännu befann sig i en lågkonjunktur, en rapport som slog fast att var femte rekryteringsförsök misslyckades på grund av att rätt utbildad arbetskraft saknades.

Ni tar även upp kvaliteten inom skolan som ett viktigt område. Självklart delar jag er uppfattning. Jag köper inte – inte helt oväntat – alla delar i de förändringar inom skolan som Jan Björklund drivit igenom. Bland annat tycker jag att alla gymnasieutbildningar ska vara förberedande för högskolestudier. Det ökar flexibiliteten. 

I förra veckan kom siffror från riksdagens utredningstjänst över hur arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa fungerar. Statistiken var nedslående. Många unga med högskoleutbildning fastnar i dagens arbetsmarknadsprogram. Det mest stötande är att deltagarna inte får vidareutbilda sig – inte ens på kvällar och helger. Då mister de sin ersättning.

Så kan vi naturligtvis inte ha det. Svensk arbetsmarknad har alltid kännetecknats en bred och offensiv arbetsmarknadsutbildning som ständigt matchar och stimulerar arbetslösa mot nya jobb.

Småföretagen är en viktig del i svensk ekonomi. För Ulricehamns del är villkoren för mindre företag helt avgörande. Av våra 2 500 företag har endast 7 procent mer än 10 anställda.

Flexibiliteten på arbetsmarknaden är avgörande för vår förmåga att lyckas. Men min utgångspunkt är att denna flexibilitet inte ska ske på individens bekostnad. Det hör inte ett modernt land till på 2010-talet. Istället gäller det att hitta andra lösningar.

S lanserade för flera år sedan idén om ett trygghetssystem för företagare. Bland annat har vi drivit linjen om att underlätta övergången från anställning till företagande genom att nyblivna entreprenörer ska få ta med sig mer trygghet från föregående anställning.

Jag vill addera ytterligare en avgörande fråga för att underlätta företagandet och den sociala rörligheten och det är investeringar i infrastruktur. För vår del är utbyggnaden av r40 helt avgörande. Likväl som en utbyggnad av järnvägsnätet som behöver betydligt bättre kapacitet och som ger helt andra möjligheter för företag att rekrytera välutbildad arbetskraft.

Den ökade flexibiliteten, den sociala rörligheten, är avgörande för Sveriges och Ulricehamns framtid.

Positiva siffror skapar ändå huvudbry

Idag kom Statistiska centralbyrån, SCB, med siffror över befolkningsutvecklingen i Sverige under 2010. Totalt sett har Sveriges befolkning ökat med närmare 75 000 personer under 2010 och nu bor nästan 9,5 miljoner personer i Svea rike.

För Ulricehamns del innebar 2010 visserligen en ökning av befolkningen med 85 personer så att vi nu är 22 838 ulricehamnare. Men ökningen duger inte om vi ska nå vårt mål om 25 000 invånare år 2020.

Lars Holmin lyfter fram en viktig fråga i Ulricehamns tidning – boendet. En annan strategiskt viktig fråga för oss är företagsetableringar. Det är en av anledningarna till varför det kändes så bra att vi kunde hitta en blocköverskridande lösning på ett övertagande av Näringsliv Ulricehamn, Nuab, förra året. Bolagets verksamhet är strategiskt mycket viktigt för kommunen.

I veckan träffade jag Jan-Eric Boström, Nuab:s nye vd, för första gången efter att han tillträdde den 1 februari. Min känsla av att vi träffat helt rätt i rekryteringen förstärktes – även om det känts det bra även vid tidigare möte.

Boström är visserligen en tillfällig lösning. Men jag är övertygad om att han är fullt kapabel att få struktur på bolaget och skapa stabilitet för att kunna gasa på.

Infrastrukturen är ytterligare en viktig fråga för att vi ska nå vårt befolkningsmål. Det är därför som vi lokalpolitiker så enträget tjatar om R40:s ombyggnad till motorväg och byggnation av järnväg. Det senare uppvaktade vi, tillsammans med flera regioner och Sjuhärads kommunalförbund, nyligen infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om.

Men trots alla ansträngningar når vi inte upp till våra delmål vad det gäller ökningen av befolkningen. Det gör mig bekymrad. Något behöver göras. På måndag har vi kommunstyrelse.

Utbyggnad av R40 ligger fast med rödgrön regering

Insändare i Ulricehamns tidning idag undertecknad av Lena Hallengren, talesperson i infrastrukturfrågor för Socialdemokraterna, och mig själv.

Vi kan nu ge ett mycket klart besked till väljarna: En rödgrön regering kommer att satsa 1100 miljoner kr på att bygga ut riksväg 40 mellan Dållebo och Hester. Satsningen innebär att en helt ny trafiksäker motorväg byggs och att den högsta tillåtna hastigheten kan höjas från dagens 80 till 110 km/h.  Vi vill se en byggstart redan till hösten, vilket innebär att vägen kan öppnas för trafik 2013.  

Att bygga ut riksväg 40 handlar ytterst om att värna jobben. På en arbetsmarknad där förändringar och omstruktureringar sker allt snabbare krävs goda förutsättningar att arbeta på andra platser än i anslutning till hemmet. Med kortare restider och förbättrad trafiksäkerhet förbättras möjligheterna till arbetspendling i stråket Jönköping- Ulricehamn – Borås – Göteborg. Förbättrade möjligheter till arbetspendling från och till de angränsande större städerna är av avgörande betydelse för utvecklingen i Ulricehamnsregionen. Forskningen är tydlig på den punkten: Ju större lokal arbetsmarknad, desto snabbare tillväxt i sysselsättning och löner.

Investeringar i infrastruktur ger även kraftfullt bidrag till sysselsättningen under själva byggtiden. Enligt en studie från riksdagens utredningstjänst ger utbyggnaden av riksväg 40 omkring 500 jobb inom bygg- och anläggning och angränsande branscher.

För en tid sedan presenterades en rödgrön överenskommelse om investeringar i transportinfrastrukturen fram till år 2021. Överenskommelsen innebär den största satsningen på järnvägar- och kollektivtrafik i modern tid. Man får gå tillbaka till det sena 1800-talet och uppbyggnaden av stambanorna för att finna motsvarande investeringar i det svenska järnvägsnätet. Jämfört med regeringens förslag till åtgärdsplan vill vi öka investeringarna i järnväg och kollektivtrafik med 101 miljarder kronor fram till år 2021.

Men, och de är ett mycket viktigt, men: Den ökade satsningen på järnväg och kollektivtrafik innebär ingen minskning av den ram för underhåll och nyinvesteringar på väg som regeringen föreslagit. Varje enskild väginvestering som den nuvarande regeringen pekat ut kommer alltså att ligga fast vid en rödgrön valseger. Vi inser att bilen, inte minst i kombination med andra transportslag, under överskådlig tid kommer att vara en viktig del i människors vardag, i synnerhet i mer glest befolkade delar av landet.

När långtidsarbetslösheten skenar finns inga skäl att vara optimistisk

Sverige har goda förutsättningar och jag tror på Ulricehamn bland annat tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorväg och Götalandsbanan. Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det är positivt. Det gagnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda.

Samtidigt känner jag oro. ”Nästan var tredje arbetslös var långtidsarbetslös” var rubriken på Statistiska Centralbyråns, SCB:s, arbetskraftsundersökning som presenterades i slutet av förra veckan. SCB skriver:

”Den senaste arbetskraftsundersökningen visar att drygt hälften av befolkningen i åldern 15-74 år, eller 3 630 000 personer, ej är i arbete. Det är en ökning med 84 000 personer jämfört med samma period förra året. Ökningen beror främst på en uppgång i antalet arbetslösa som ökade med 119 000 personer till 399 000. Nästan var tredje arbetslös, eller 125 000, var långtidsarbetslös.”

Idag, bara fyra dagar senare, säger finansminister Anders Borg:

– Det finns skäl att vara mer optimistisk kring utvecklingen i svensk ekonomi.

Samtidigt visar det sig att den borgerliga regeringens politik med så kallade jobbcoacher har misslyckats och Arbetsförmedlingen inte utnyttjar möjligheten att förlänga avtalen med de externa så kallade jobbcoacherna. Arbetslösa ska lära sig att skriva CV och söka jobb som inte finns. Det hade varit mer offensivt att investera i fler utbildningsplatser. Men istället har den borgerliga regeringen skurit ner på antalet utbildningsplatser under mandatperioden.

Tyvärr ger den misslyckade jobbpolitiken avtryck i Ulricehamns kommun. Under året har ungdomsarbetslösheten ökat med 168 procent. I september var 14 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa i kommunen. Det är dystrare siffror än för länet och riket. Bara under andra kvartalet 2009 betalades 3,7 miljoner kronor ut i försörjningsstöd i Ulricehamns kommun. Det är tragedi för den individen och allvarligt för kommunen eftersom skenande kostnader äventyrar välfärden som tvingas tumma på kvaliteten för att möta kostnaderna.

Idag presenterade den borgerliga majoriteten i Ulricehamn sin budget inför 2010. Även här lyser den offensiva jobbpolitiken med sin frånvaro. Sammanlagt investerar oppositionen 8,5 miljoner kronor mer i arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd. Det handlar om fler utbildningsplatser, möjligheten att ge arbetslösa sysselsättningar och att ge fler unga möjlighet till feriearbete när arbetsmarknaden sviktar. Jobben först. Det lägger grunden för välfärden.

Självklart tar sig både Sverige och Ulricehamn ur krisen. Men med en offensiv jobbpolitik går det fortare och färre slipper det bistra utanförskapet. När var tredje är långtidsarbetslös finns inga skäl att vara optimistisk.

Tillsammans kan vi bygga en starkare kommun

Igår ordnade Landsbygdsalliansen en landsbygdsdebatt på Vega i Vegby. Här är det jag sa i mitt anförande:

Jag ser en rad möjligheter för kommunen tack vare vårt geografiska läge, bygget av motorvägen och på sikt Götalandsbanan.

Småföretagen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Det gör att småföretagens villkor hamnar i fokus. Det gynnar Ulricehamn där endast 7 procent av våra 2 500 företag har fler än 10 anställda. Många av dem återfinns utanför centralorten.

Jag ser landsbygden som en enorm tillgång. Vi ser nu hur miljömedvetandet ökar, hur upplevelseindustrin växer och hur en viss kategori av människor söker sig bort från storstaden ut i mindre orter och på landsbygden.

Samtidigt kan jag konstatera att politiken på riksplan inte gynnar landsbygdskommuner. Välbeställda delar av landet har gynnats genom kraftiga skattesänkningar medan det statliga stödet till kommuner har hållits igen. Konkret innebär det att pengar som skulle gått till barn- och äldreomsorgen i Ulricehamns kommun har istället hamnat hos redan rika. Rikspolitik och kommunpolitik hänger ihop. Det är viktigt att se det.

Roland Karlsson och jag är samstämmiga i Sjuhärads kommunalförbund och tror på att Ulricehamn tjänar på om Borås växer och är ledaren i regionen. Jag övertygad om att samma princip gäller i Ulricehamn, kommunen tjänar på att vi har en stark centralort.

Hur stärker och utvecklar vi Ulricehamn och vår landsbygd? Det duger inte att säga att nu har strandskyddslagen ändrats, så nu kan vi locka hit folk. Alla kommuner säger i princip samma sak. Eller varför flyttar inte vi till Mariestad, Motala eller Borlänge. De erbjuder alla strandnära tomter.

Nej, det krävs en genomtänkt plan – en strategi – utifrån våra lokala förutsättningar. Det saknar faktiskt kommunen idag.

Ska vi satsa på att få människor som gjort karriär i storstaden och som börjar närma sig pension att flytta hit. Eller ska vi fokusera på att få nyblivna föräldrar att flytta hit – bort från storstadsstress och som kan distansarbeta eller ska vi satsa på mycket tillfälligt boende, turism, upplevelse, bed and breakfast och bo på lantgård. Eller ska vi ta allihop. Vad ställer det för krav på kommunen och finns det några inbyggda konflikter, det vill säga att målgrupperna har önskemål som går stick i stäv med varandra.

Strategi är från början en krigsterm. Ingen krigsherre har någonsin vunnit ett slag genom att kriga på alla fronter samtidigt. En strategi innebär att våga välja.

Här handlar ”kriget” om avfolkningen och om en levande landsbygd. Kommunen har inte de ekonomiska muskler som krävs för att strunta i strategin.

Men tillsammans med byalag och aktiva föreningar, näringsidkare och andra intresserade kan vi bygga upp något unikt för Ulricehamn. Det är bland annat därför som S, V och Mp har lagt en motion om att inrätta utmärkelsen Årets by och på Miljöpartiets initiativ avsatt pengar i vår gemensamma budget om att inrätta en glesbygdsfond, det vill säga stimulera det lokala engagemanget.

Jag är övertygad om att genom samarbete kan vi tillsammans bygga ett starkare Ulricehamn.

Staten ska ansvara för den strategiska infrastrukturen

Idag tog vi ett viktigt beslut på Socialdemokraternas jobbkongress vad det gäller infrastrukturinvesteringar som direkt kan föras över på kommuner och då också Ulricehamns kommun. Kongressen beslutade att anta följande skrivning:

”En välfungerande infrastruktur är av central betydelse för konkurrenskraft och tillväxt. För att få tillstånd fler infrastrukturinvesteringar under kommande år vill vi öka användningen av lånefinansiering för strategiska infrastrukturprojekt….//”

I klartext betyder det att med en socialdemokratisk ledd regering kommer trycket på Ulricehamns kommun att vara med att finansiera tunga investeringar som exempelvis byggande av Västra Götalandsbanan och ombyggnaden av riksväg 40 till motorväg att minska.

Thomas Östros sa i sitt tal:

–          Staten ska sluta skjuta över ekonomiska ansvar till kommuner.

Det betyder i sin tur att Ulricehamn får mer pengar över att investera i vår kärnverksamhet: våra barn, unga och omsorgen av våra äldre.

Ett kanonbra beslut som jag känner mig mycket nöjd med!

Dags att bygga ut R40 till i motorväg

Sommaren har bjudit på vackra dagar, mycket regn och förhoppningsvis glada minnen för alla semesterfirare. Många har tagit bilen eller bussen för att ta sig till sin semesterpärla. Det märks inte minst på R40 som varit full med utländska nummerplåtar, fullastade bilar och husvagnar.

R40 är mycket tungt trafikerad med ett snitt på cirka 12 000 fordon per dygn. Vägens betydelse gör sig också påmind genom en rad mindre trevliga händelser. Jag tänker på alla olyckor som inträffat på R40. Så sent som igår inträffade ytterligare en olycka vid Hössnakorset.

Även om antalet olyckor sägs ha minskat vid de sträckor som är mötesseparerade ökar säkerheten – och prestandan – betydligt med en motorväg. Och en väg som är av så stor strategisk betydelse och förbinder väst med öst – Göteborg med Stockholm – bör byggas ut till motorväg.