En politik för hela Sverige och Mark

Mark har många av landsbygdskommunens karaktärsdrag. Ungefär hälften av invånarna bor utanför centralorten. En förutsättning för tillväxt i hela kommunen är en landsbygd med goda villkor för boende, jobb och välfärd. En politik som har en övertro på marknadens fullkomlighet och offrar områden där marknaden är som svagast är ingen politik.

Nyligen presenterades effekterna av att fastighetsskatten ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Siffror visar att villaägare i rika Stockholmskommuner fått skattesänkningar med upp till 42 procent. Samtidigt har villaägare i landsortskommuner fått skattehöjningar på upp till 62 procent.

Detta tillsammans med sänkta ambitioner inom välfärden – till förmån för sänkta skatter – har tvingat kommuner till besparingar, som slår hårdast mot mindre enheter på landsbygden. Det har lett till en kraftig urbanisering. Faktum är att Sverige är det land i Europa som avfolkar landsbygden snabbast.

Socialdemokraterna tror på politikens möjligheter att förbättra. Vi vill att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Då behövs en aktiv landsbygdspolitik. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt över hela landet. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand.

I Mark vill vi socialdemokrater vi bla bygga minst 15 hyreslägenheter varje år i kommunens mindre orter. Det stärker orterna och bidrar till elevunderlag i förskola och skola och kommersiell service.

Det följer Socialdemokraterna upp nationellt och föreslår ett riktat investeringsstöd till hyreslägenheter.

Vi vill se nya satsningar på vägar, järnvägar och bredband. Vi investerar över 700 miljoner kronor mer på bärighetsförstärkning av vägar och stöd för enskilda vägar för att värna jobben i skogs- och basindustrin.

Barn och gamla ska äta med god aptit och gott samvete och därför vill vi förtydliga upphandlingsregler som gör det lättare för kommuner att handla enligt svenska djurskydds- och miljöregler.

Vi vill skapa bättre förutsättningar för grundläggande service i hela landet. Det gör att människor vågar flytta till och bo kvar på landsbygden. Kan en bensinmack eller en livsmedelsbutik hålla öppet, så kan man hämta ut såväl paket som varor från apotek, Systembolag och utföra andra tjänster. Därför ska enskilda entreprenörer och näringsidkare, bygdeföreningar och byalag kunna söka stöd under en övergångsperiod för att etablera och konsolidera service på landsbygden.

Med en stark politik bygger vi ett än starkare Sverige – och ett bättre Mark – för alla!

Debattartikel publicerad i Markbladet undertecknad av Lisa Dahlberg, kommunalråd Mark, Pelle Pellby, ledamot kommunfullmäktige i Mark och mig.

Stimulera byggandet i hela kommunen

Ulricehamns kommun erbjuder idag möjlighet till attraktiva och sjönära boenden på flera håll i kommunen. I den nya översiktsplan som kommunen håller på att färdigställa öppnas ytterligare alternativ.

Men det finns partier som påstår att bara för att kommunen öppnar för mer sjönära boenden så växer kommunen. Uppskattningsvis marknadsför sig åtminstone 250 av landets 290 kommuner som ett bra alternativ vad det gäller sjönära boende. Det krävs alltså mer för att få en levande landsbygd.

Den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor hämmas av en kraftigt snedvriden bostadsmarknad.

Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor. Detta gör att bostadsproduktionen i allmänhet, och av hyresrätter i synnerhet, är låg.

När S i Ulricehamn föreslog att vi skulle uppvakta regeringen för att göra det billigare att producera hyresrätter röstade samtliga borgerliga partier mot det förslaget.Trots att vi blivit drygt en halv miljon fler i Sverige sedan 2006, är byggtakten lägre. Bristen på bostäder hindrar företag från att rekrytera den personal de behöver. Det hindrar också bostadsrotation. Ingen annan boendeform främjar rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden så mycket som hyresrätten.

Vi är övertygade om billigare boenden är viktigt för hela kommunens utveckling. Därför har vi gått vidare. Nyligen presenterade vi ytterligare några förslag som vi vill förverkliga för att stimulera byggandet av flerbostadshus i kommunen.

Dels vill vi stimulera byggnation av hyresrätter.Lokalt kan vi sänka taxor för hyresrätter för att kompensera delar av skevheten på bostadsmarknaden och stimulera byggnation.

Dels vill vi se över möjligheten att bygga kommunalt i mindre lönsamma områden när marknaden inte fungerar och där det finns underlag för långsiktigt byggnation. Det kan anses vara en social samhällsinsats och därmed också vara grund för sänkt borgensavgift för det kommunala bostadsbolaget. Trygghetsboenden, eller liknande, kan vara ett exempel på en sådan samhällsinsats. Det stimulerar bostadsrotation och kan i flyttkedjan skapa behov av fler bostäder.

Det här är några konkreta förslag som Socialdemokraterna har presenterat för att möjliggöra boende i hela kommunen. Vi är beredda att samarbeta brett för kommunens bästa och för en levande landsbygd.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun, Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S) och mig.

Strypta resurser hot mot svensk landsbygd

Om hela kommunen ska leva är det viktigt att arbeta aktivt med att förbättra villkoren att bo på landsbygden. Det stimulerar den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor.

Lokalt har Centerpartiet lagt en motion om miljöinriktad upphandling av livsmedel som, under parollen Ät där du står, syftar till att stärka förutsättningar för svenska jordbrukare att kunna konkurrera på likvärdiga villkor vid upphandlingar. Vi socialdemokrater välkomnar det initiativet och har haft liknande förslag i våra budgetförslag under flera års tid.

Men landsbygden består av mer än renodlat jordbruk. Mycket drivs och utvecklas av ideella krafter. Den ideella sektorn är ofta motorn i bygden. Föreningen eller byalaget svarar för många funktioner som samhället gemensamt tar ansvar för i staden. Här finns service för äldre och föreningsdrivna ungdomsgårdar. Här drar lokala grupper fiber och bygger för framtiden. De stimulerar entreprenörskap och startar företag. De driver integrationsprojekt och ställer om till hållbara bygder.

Därför har vi med stor oro tagit del av den borgerliga regeringens beslut om att stoppa den del av landsbygdsprogrammet som direkt berör den ideella sektorn. Bakgrunden är att Reinfeldt misslyckades med förhandlingarna om EU:s lång­tidsbudget och att Sverige därför mister 500 miljoner per år från landsbygdsprogrammet. Trots löften om full kompensation i regeringens budget så valde regeringen att bara skjuta till 129 miljoner kronor.

Strax innan jul startade åtta organisationer, däribland Hela Sverige ska leva och Svenska hembygdsgårdar, landsbygdsupprop mot att landsbygdsprogrammet stoppas.

Vi socialdemokrater välkomnar även det. Vi är många som allvarligt funderar på̊ om regeringen verkligen insett konsekvenserna av beslutet. Att stoppa landsbygdsprogrammet bidrar till avveckling och ökad urbanisering.

Företag, som med hjälp av programmet etablerats på̊ landsbygden, riskerar att tappa kunder och avvecklas. Dessutom tvingas den ideella sektorn att dra ner på̊ sin service i lokalsamhället, och därmed påskyndas avvecklingen av svensk landsbygd.

Vi vill inte vara med om det här. Socialdemokraterna tillför 371 miljoner mer än regeringen till landsbygdsprogrammet i vårt budgetförslag. Vi ska ha utveckling. Vi ska ha en hållbar landsbygd som i nära samverkan med staden ger goda möjligheter för att hela Sverige ska leva.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Celso Silva Goncalves, ordförande Ulricehamns arbetarekommun och Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S)

Låt inte Marbäcks skola bli nästa offer i flirtandet

Den 28 januari tog ett enigt kommunfullmäktige beslutet att inte röra nuvarande skolstruktur. Men utmaningarna att skapa en likvärdig skola finns kvar. Om vi politiker menar allvar med beslutet i Sim- och sporthallen ska vi ta konsekvenserna av det.

Socialdemokraterna menar att vi ska ta ansvaret fullt ut. Det är bland annat därför som vi har lämnat in en motion om att se över nuvarande principer för resursfördelningen till våra skolor.

Nuvarande modell är inte långsiktigt hållbar i till exempel Marbäck. Prognoser visar att elevunderlaget i ortens skola ser ut att minska rejält under de närmaste åren. År 2018 väntas 50 barn i åldrarna 6-12. Det behövs betydligt fler elever för att resurserna ska räcka till de kompetenser som elever har rätt till utan att bygga en organisation av ambulerande personal och höga kostnader för andra arbetsuppgifter än pedagogiska.

Samtidigt ökar trycket på skolorna i centralorten. Det dröjer innan om- och tillbyggnationer kan hantera alla utmaningar som råder och är på gång i centralorten.

I debatten om skolnedläggningar lyftes så kallad omvänd skolskjuts fram. Det innebär att eleverna reser från en större till en mindre ort, istället för tvärtom som är det vanliga.

Men föräldrar har rätt att välja att placera sina barn i den närmaste skolan genom den så kallade närhetsprincipen. Därför lämnade Socialdemokraterna in en motion om att bland annat utreda intresset för på frivillig grund placera sina barn i Marbäcks skola bland företrädesvis boende i södra centralorten.

När motionen ska behandlas på måndag i kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens ordförande att motionen avslås.

En utredning är med andra ord inte aktuell. Det kan vi inte acceptera. Från socialdemokratisk sida kommer vi att föreslå att utredningen blir genomförd.

När fullmäktige antog budget för nästa år schabblade Centerpartiet bort flera konkreta förslag som Socialdemokraterna presenterade i syfte att stärka landsbygden. Det handlade om alltifrån att utreda vad kommunen kan göra för att stödja bostadsrotationen i våra mindre orter speciellt för äldre till att utveckla en flexibel kollektivtrafik tillsammans med lokala eldsjälar och utifrån lokala förutsättningar.

Men Centerpartiet lade sig platt i budgetförhandlingarna. Allt för att flirta med de andra borgerliga partierna. Ska Centerpartiet agera stödhjul till minoritetsstyret även i denna fråga eller finns det intresse att stå upp för landsbygden.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd i Ulricehamn, och mig.

Fortsatt framåt för fler jobb och företag

Ulricehamns kommun växer. Sedan 2010 har invånarantalet ökat och är idag stabilt över 23 000 invånare. Fler invånare betyder ökade intäkter. Det är en ökning på över 200 invånare vilket motsvarar 9 miljoner kronor. Mycket har åstadkommits under mandatperioden i Ulricehamns kommun som också lägger grunden för fortsatt tillväxt och fler arbetstillfällen.

Våren 2013 pekade Västsvenska Handelskammaren ut Ulricehamn som ett gott exempel vad det gäller företagande i Västsverige.

Trots att kommunen växer, infrastrukturen blir bättre, företagen expanderar och viljan att investera i kommunen ökar står kommunen inför flera utmaningar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet landar vi i tre prioriterade frågor: jobben, landsbygden och skolan.

 

Fortsatt framåt för fler jobb och företag from Ulricehamnsbloggen

4 nycklar för stärkt landsbygd

Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt med att stärka attraktiviteten och förutsättningarna att bo på landsbygden. Det stimulerar den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Ulricehamn har identifierat fyra områden som kommunen bör arbeta med:

1. Bredband.
2. Skolan.
3. Kollektivtrafik.
4. Bostäder.

Sammanlagt avsätter vi ytterligare 1 225 000 kronor i 2014 års budget riktade till att stärka landsbygden.

 

4 punkter för stärkt landsbygd from Ulricehamnsbloggen

Bostadsrotation nödvändig för landsbygdens utveckling

Bostadsmarknaden är kraftigt snedvriden. Idag är det 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nyproducerad hyresrätt på 100 kvadratmeter kontra en bostadsrätt eller villa av samma storlek. Allt på grund av olika skattevillkor.

Det hämmar produktionen av bostäder och försämrar rörligheten på arbetsmarknaden. Företag får svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det är så pass allvarligt att Stockholms handelskammare har valt att engagera sig i frågan.

För Ulricehamns del försvårar det utvecklingen av hela kommunen – framför allt i våra mindre orter. Många äldre på landsbygden drar sig för att lämna villan som man under många år har ägt för att bosätta sig i en hyresrätt på orten. Det visar det försök som kommunala bostadsbolaget Stubo gjorde under förra mandatperioden i Dalum och Hökerum där intresset var minst sagt svalt.

En väl fungerande bostadsrotation är nödvändig för landsbygdens utveckling och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor. Några skolor har idag alarmerande få elever.

Vi har presenterat flera förslag som handlar om förbättrad kvalitet i skolan och att stärka elevunderlaget i våra mindre skolor. Bland annat vill vi pröva omvänd skolskjuts på frivillig grund, ge lärare möjlighet att arbeta än mer självständigt och kunna utveckla idéer som gör skillnad för barnen.

Det går att göra mer. I några mindre samhällen pågår arbete med att hitta former för att få till stånd en bostadsrotation, trots de orättvisa villkoren. Det välkomnar vi och uppskattar det engagemang som läggs ned från ideella krafter för alternativa hyresformer som kooperativa hyresrätter.

Vi ser detta som en allt för viktig fråga för att kommunen ska ställa sig vid sidan om. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda vad kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i våra mindre orter.

Samtidigt är det viktigt att öka mångfalden av olika boendeformer, speciellt för äldre. Därför vill vi också att förvaltningen utreder behovet av trygghetsboenden i hela kommunen. Förutom centralorten är det intressant att titta närmare på kommunens södra delar, runt Gällstad, och i kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum.

Det här handlar om människors frihet att kunna välja den boendeform som passar bäst i livets olika skeden. Det handlar om landsbygdens utveckling och att bygga långsiktiga förutsättningar för att kunna stärka elevunderlaget i våra mindre skolor.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Mattias Remar, S, och mig.

Allianspartierna har nedprioriterat landsbygden

Vi socialdemokrater har under en tid befarat att Sveriges landsbygd kommer att få lida för alliansregeringens uppgörelse om EU:s långtidsbudget. Att så är fallet uppmärksammas också av centerpolitikerna Kent Johansson och Roland Karlsson på debattsidan den 22 april. Men vad de inte nämner är att det är den egna alliansregeringen som förhandlat fram denna uppgörelse.

Enligt obekräftade siffror (som regeringen vägrar dela med sig av) riskerar vi en minskning på hela 20 procent av landsbygdsprogrammet under nästa programperiod. Det skulle innebära en betydande minskning av EU-stödet till svenskt jordbruk och landsbygdsutveckling.

Vi socialdemokrater inser vikten av EU:s landsbygdsutvecklingsprogram. Dessa pengar investeras idag i modernisering av jordbruket och en diversifierad och hållbar utveckling av vår landsbygd. Åtgärder som stärker svensk landsbygd och skapar miljö- och samhällsnytta.

Men vi anser samtidigt att EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras. Över sju år investerar EU långt över 300 miljarder euro i den europeiska jordbrukssektorn. Detta till trots finns det otaliga lantbrukare i Sverige – inte minst i Sjuhärad – som driver riktiga mönsterverksamheter, men ändå går på knäna för att få sina företag att gå runt. Det är uppenbart att alla dessa skattepengar måste användas bättre och fördelas rättvisare i framtiden.

Detta kräver hårt och långsiktigt arbete, lokalt och i Europa. Vi socialdemokrater är beredda att driva på för en grönare och rättvisare jordbrukspolitik. Vi vill se mindre marknadsregleringar och rättvisare förutsättningar på en fungerande marknad. Samtidigt måste det säkerställas att investeringar av skattemedel både skapar miljö- och samhällsnytta.

Genom landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder kan viktiga insatser göras för att stärka svensk landsbygd. EU-medel finns tillgängliga för att skapa jobb och tillväxt i våra regioner. Men för att använda dessa pengar krävs också ett nationellt svenskt åtagande att ställa upp med medfinansiering. Här har alliansregeringen ett stort ansvar.

Vi tror nog att Kent Johansson och Roger Karlsson håller med om vikten av EU:s stöd till svensk landsbygdsutveckling. Men vi ser samtidigt ett problem som de väljer att inte belysa – Centerpartiet är idag en viktig del av den alliansregering som förhandlat fram de stora minskningarna av landsbygdsprogrammet.

Frågan som debattörerna lämnar obesvarad är därför – Vad gör ni åt saken? Är man verkligen beredda att gå i opposition mot det egna partiet och sina allianskolleger i regeringen?

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Europaparlamentarikerna Göran Färm och Jens Nilsson och mig.

S-motion: Låt oss utveckla en flexibel kollektivtrafik

Ulricehamn är regionens största kommun till ytan. Kommunen har med sina 12 tätorter och en befolkning kring 23 000 invånare landsbygdskommunens alla karaktäristiska drag. En av våra viktigaste utmaningar för att underlätta boende på landsbygden är att förbättra kommunikationen.

I år har kommunen avsatt medel för att bygga ut bredband. Kommunens pengar möts upp av lika mycket medel från Västra Götalandsregionen. Vi vet genom de samtal och de möten som kommunen arrangerat att intresset är stort för denna satsning.

Men en minst lika viktig fråga för att kunna bo, leva och verka på landsbygden är tillgången till kollektivtrafik. Samtidigt är det inte rimligt att ha stora bussar som åker mer eller mindre tomma. Det är inte ekonomiskt försvarbart.

Men frågan är alldeles för viktig för att avfärdas med endast det argumentet. Redan idag finns det i Sverige lösningar med byabuss där invånare själva kör en mindre buss, detta är något vi skulle kunna utveckla i Ulricehamn. Regionen beslutade nyligen att avsätta 3 miljoner kronor under perioden 2013-2015 till ett projekt för kreativa och flexibla lösningar för ökad tillgänglighet på landsbygden. Det välkomnar vi.

För att utveckla tillgängligheten på landsbygd behövs det annorlunda lösningar som är mer behovsanpassade än vad dagens linjelagda kollektivtrafik klarar av att erbjuda. Det är inte självklart att kollektivtrafiken alltid ska utföras av Västtrafik eller ens vara kollektivtrafik i traditionell mening.

Lösningar med samåkning med egen bil kan också vara ett alternativ för områden med lägre befolkningstäthet. Invånare, byalag och samhällsföreningar har säkert många olika lösningar på deras specifika behov. En grundläggande tanke från regionens sida i att stödja sådana här projekt bygger på att det finns ett lokalt engagemang.

Vi menar att kommunen, tillsammans med exempelvis Landsbygdsalliansen, enskilda byalag eller andra intresserade, bör pröva om Ulricehamns kommun ska vara med i detta projekt.

Vi behöver utveckla nya metoder för att underlätta och göra boendet attraktivt i hela kommunen. Det måste vara ambitionen om vi vill att hela kommunen ska leva. Och den ambitionen har Socialdemokraterna.

Med anledning av ovan föreslås fullmäktige att besluta

Att arbeta för att Ulricehamns kommun, tillsammans med lokala intressenter, går in projektet kreativa och flexibla lösningar för ökad tillgänglighet på landsbygden

Tankar kring hyresmarknaden i kommunen

Bo Högborn tar upp en mycket intressant fråga i dagens krönika på ledarplats i Ulricehamns tidning rörande byggnation på landsbygden.

Jag håller helt och hållet med Högborn om att skillnaden i kostnader per månad alldeles för höga för att en villaägare på landsbygden ska vara intresserad av att hyra in sig i en nyproducerad hyresrätt på orten. Hans räkneexempel om vad en villaägare får i plånboken efter försäljning, nuvarande och framtida månadskostnad för boendet är något jag också brukar använda mig av för att förklara problematiken.

Den borgerliga regeringen har försämrat villkoren för hyresrätter. Det gör att bostadsmarknaden är idag kraftigt snedvriden. Vi rödgröna i Ulricehamn har motionerat om det i fullmäktige. Siffror från KTH gör gällande en skillnad på mer än 20 procent.

Siffror från Fastighetsägarna visar att det skiljer 2000 kronor i månaden mellan nybyggd hyresrätt och nybyggd villa.

Samtidigt omfattar ROT-avdraget inte hyresrätter utan endast bostadsrätter och villaägare.

Därmed kan man säga att det i dag faktiskt är så att de som bor i hyresrätt är med och indirekt betalar subventioner för villa- och bostadsrättsägare.

Lagstiftningen för kommunala bostadsbolag stramas nu hårt än mer. Inom kort ska kommunala bostadsbolag likställas helt och hållet med privata aktörer. Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till. Kommunen och politiken blir helt bakbunden.

Häromdagen hade jag ett samtal med en borgerlig politiker i stan. Då väcktes tankar kring en annan variant för att kunna komma till rätta med problematiken kring byggnation på landsbygden. Förhoppningsvis kan vi gå vidare med tanken inom kort. Först måste dimman få lätta över det politiska landskapet i Ulricehamn.