Så skapar vi en värdig välfärd för alla

Socialdemokraterna är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer och idag är vi över 23 000 invånare. Men det finns utmaningar. Inom skolan och inom omsorgen är det på flera håll en tuff situation. Vi är tydliga med våra prioriteringar: jobben först, sedan skolan och välfärden. Med fler jobb får vi också råd med en välfärd att vara stolta över.

De senaste åtta årens skattesänkningar har urholkat kommunernas möjligheter till satsningar inom omsorgen. Anhöriga har fått ta på sig ett större ansvar när kommunernas ambitioner har minskat. Vi socialdemokrater anser att kvaliteten i vården och omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning ska vara så hög att de inte blir beroende av att deras anhöriga går ner i arbetstid för att hjälpa till.

Vi vill stärka bemanningen i omsorgen, möta de långsiktiga rekryteringsbehoven och samtidigt ge unga arbetslösa jobb och utbildning inom ett framtidsyrke. Socialdemokraterna kommer därför att investera i praktikantjobb i omsorgen.

I Ulricehamn ska alla känna sig trygga. Människor ska få stöd utifrån behov. Den som beviljas omsorg ska få bestämma hur den utförs i så stor utsträckning som möjligt. Det ska finnas en kontinuitet bland personalen, så få olika personer som möjligt ska besöka vårdtagarna.

I flera kommuner erbjuds pensionärer gratis kollektivtrafik. Vi vill att kommunen ska erbjuda seniorkort utan kostnad till personer som är 65 år eller äldre för resor i lågtrafik.

Det behöver finnas fler trygghetsbostäder i kommunen. Många äldre känner sig ensamma och otrygga i sitt tidigare boende, men är i övrigt pigga och klarar det mesta i sin vardag. För att stimulera byggandet av trygghetsboenden införs ett årligt bidrag för gemensamhetslokaler och trygghetsvärd. Om det behövs ska Stubo få i uppdrag att bygga anpassade trygghetsboenden.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Vi vill värna LSS och den personliga assistansen. Fler boenden, utformade för olika typer av funktionsnedsättning, behöver byggas.

Vård- och omsorgsyrkena behöver göras mer attraktiva. Rekryteringsbehovet ökar de kommande åren och det kommer att finnas en brist på utbildade undersköterskor. Den normala anställningsformen ska vara heltid med rätten att gå ner i tid för dem som önskar. Arbetstiden ska vara sammanhållen, delade turer ska i princip inte förekomma, och timanställningarna ska minimeras.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland och Leif Dahl, kandidater till kommunfullmäktige (S).

Annonser

Bra samarbete med ideologiska skillnader

Ulricehamn har de senaste åren gynnats av flera positiva beslut. Lassalyckan, utbyggnaden av motorvägen och etablering av handels- samt industriföretag lägger också grunden för en fortsatt god utveckling av Ulricehamn.

Flera beslut har föregåtts av många och långa politiska diskussioner. Trots att samtliga partier haft egna utgångspunkter har vi kunnat resonera oss fram och ta flera av besluten i enighet över både parti- och blockgränser. Vi värnar samarbetet och är övertygade om att detta arbetssätt har varit till fördel för kommunens invånare.

Men det finns frågor som vi har svårt att tumma på. Framför allt av ideologiska skäl. Det borgerliga styret i Ulricehamns kommun har under mandatperioden bland annat försökt lägga ut driften av Sim- och sporthallen på entreprenad. Det slutade med att de borgerliga partierna tävlade om att sluta upp bakom vår linje – att behålla det i kommunal regi.

Vi har också lyckats mota bort förslag om att sälja ut vårt kommunala bostadsbolag, Stubo. Vi ser Stubo som ett alldeles för viktigt lokalt bostadspolitiskt verktyg för att göra sig av med.

I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, som de borgerliga partierna arbetat fram tillsammans, finns förslaget att införa så kallad utmaningsrätt i Ulricehamn. I praktiken innebär det att all kommunal verksamhet ska utsättas för konkurrens. Även detta förslag har vi lyckats förpassa till papperskorgen.

Samtidigt beklagar vi att det borgerliga styret valt att behålla vårdnadsbidraget, som bevisligen är en kvinno- och fattigdomsfälla. Med väljarnas stöd hoppas vi kunna riva upp det efter höstens val.

Vi vill samarbeta över blockgränserna även i fortsättningen. Men vi gör det utifrån våra ideologiska utgångspunkter.  Vi gör det för Ulricehamns bästa.

Debattartikel publicerad i Borås tidning undertecknad av Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) Ulricehamn och mig.

S förväntar sig reaktion från Stubo om Kullen

Socialdemokraterna konstaterar att när det kommunala bostadsbolaget Stubo förvärvade Kullenfastigheten för några år sedan fick bolaget klart för sig att den kommunala ekonomiska medverkan var temporär, en övergångslösning. Stubo har sedan dess haft tiden att hitta en alternativ finansieringslösning.

– Detta gjordes ånyo klart för Stubo i samband med att Stubo:s styrelse träffade moderbolagets styrelse för någon månad sedan, säger Mattias Josefsson, oppositionsråd (S) i Ulricehamn.

Vad gäller den dagliga verksamheten finns ett flertal fastigheter i kommunen, både privatägda och ägda av Stubo, där merparten av de boende är äldre och där kommunen inte bedriver någon dagverksamhet.

– Gemensamhetslokalen i Kullen är att likställa med exempelvis gemensamhetslokalerna i en av fastigheterna på Lindängsvägen eller i Stubo:s nyrenoverade fastighet på Nillas väg. Det har aldrig varit aktuellt med några kommunala subventioner där, konstaterar Mattias Josefsson.

Det är viktigt att beakta likställighetsprincipen. Kommunen kan inte subventionera en enskild fastighet, påpekar Mattias Josefsson.

Han menar att Stubo antingen får lösa det på samma sätt som på Nillas väg, det vill säga via hyrorna. Eller så får bolaget hitta någon annan lösning.

– Stubo har sagt att man följer ärendet nogsamt. Nu har det kommit protestlistor, insändare och flera nyhetsartiklar. Från socialdemokratiskt håll förväntar vi oss nu någon form av reaktion ifrån bolaget, säger Mattias Josefsson.

Vi ger Stubo förutsättningar för byggande

I Ulricehamn fortsätter befolkning att växa. Det är bra. Med ett större antal invånare är vi fler som delar på nuvarande och kommande gemensamma kommunala kostnader.

Det ökar också underlaget för lokala handlare som kan driva sin verksamhet vidare och förhoppningsvis växa ytterligare. För företagen ökar tillgången på arbetskraft vilket naturligtvis också är positivt.

Flera företag signalerar, vid samtal som förs med kommunen, relativt expansiva planer. Och dialogen är god. I Svenskt Näringslivs senaste rankning ger befintliga företag kommunens politiska ledning betydligt högre betyg än tidigare.

Snart drar utbyggnaden av riksväg 40 igång. Samtidigt planerar ICA en ny etablering i direkt anslutning till motorvägen. Flera företag visar intresse för att etablera sig på vårt nya industriområde Rönnåsen. Snart kan ett första avtal vara på gång.

Mycket har redan åstadkommits under mandatperioden. Mycket tack vare den goda dialog som förs mellan de tre styrande borgerliga partierna och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Under de senaste åren har kommunen legat efter med byggklara tomter för bostäder. Kommunen har inte klarat av att leva upp till efterfrågan. Nu kan vi konstatera att under 2013 kommer, om planerna går i lås, över 300 byggklara lägenheter att finnas till hands.

Vår förhoppning är att marknaden själv vill ta hand om så mycket som möjligt av detta tillskott och skapa olika alternativa boendeformer. Men vi är inte främmande för att låta det kommunala bostadsbolaget, Stubo, vara en aktiv aktör om så krävs. Därför ökar vi Stubo:s möjligheter att låna upp pengar i vår budget med ytterligare 50 miljoner kronor.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är också beredda att se över ägardirektivet till Stubo i syfte att förenkla processen för bostadsbolaget att vara en aktiv aktör på den lokala bostadsmarknaden. Idag är Stubo:s politiskt valda styrelse tvungen att skicka ett inköp av en fastighet för godkännande till kommunfullmäktige via kommunens moderbolag och kommunstyrelsen . Det menar vi är för stelbent och förlänger tiden för affärer helt i onödan. Denna process borde kunna kortas.

Vi avser också i vår budget att lägga förslag om att stimulera hållbart byggande genom lägre taxor för miljövänlig byggnation.

Vi tror på Ulricehamn. Vi ser goda möjligheter för en stark tillväxt i Ulricehamn. Och så här vill vi förena förenklingar och hållbar tillväxt i kommunen.

Debattartikel publicerad i dagens Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare S, Jan-Olof Sundh, gruppledare V och mig.

Ge väljarna och investerare besked om Stubo

På måndag ska kommunstyrelsen fatta beslut om att göra en värdering av vårt eget kommunala bostadsbolag Stubo. Frågan är varför. Hittills har den borgerliga majoriteten inte kunnat presentera några hållbara argument till varför vi ska använda dina skattepengar till att värdera bolaget.

Stubo har drygt 1 100 lägenheter. I dagsläget är endast 0,5 procent outhyrda i centralorten och 10 procent i kringorterna. Bolaget har de senaste åren lagt mer än dubbelt så mycket på underhåll av fastigheter än vad kommunen har gjort på sina. Nillas väg 28 är här ett ypperligt exempel. Bolaget har en hög soliditet i jämförelse med likvärdiga bolag. Stubo är med andra ord ett mycket välskött bolag.

Bolaget har, genom dess vd Rolf Granlöf, visat en sund inställning till sin roll på den lokala bostadsmarknaden. När det finns andra aktörer som bygger håller sig bolaget ifrån att bygga nytt. När marknaden sviktar kan Stubo agera för att Ulricehamn ska tillföras en jämn ström av nya lägenheter. Bo Klok-husen är ett utmärkt exempel. Samtidigt får takten i byggnationen inte vara så kraftig att det äventyrar prisbilden. Minskar lönsamheten för investerarna uteblir framtida investeringar.

Nu vill den borgerliga majoriteten göra en värdering av Stubo, men man får en ganska bra bild av värdet på bolaget genom att öppna årsredovisningen. Dessutom gjorde kommunen en grundligare värdering av Stubo när moderbolaget Stadshus AB bildades för ett och ett halvt år sedan.

Så länge vi inte får någon förklaring är vårt antagande att majoriteten överväger en försäljning av bolaget. Om man nu är övertygad om att en försäljning är det enda rätta går det knappast att välja ett mer olägligt tillfälle med den finansiella oro som nu sprider sig som en löpeld över världen.

Samtidigt är det viktigt att majoriteten kommer med besked. Osäkerhet är något som marknader, som bekant, inte gillar. Osäkerheten kan göra att investeringar i den lokala bostadsmarknaden uteblir. Finansiell osäkerhet har vi nog av i världen och behöver definitivt inte stimuleras.

En försäljning måste också sättas in i ett större sammanhang. Vad får det för konsekvenser på den lokala bostadsmarknaden om den störste aktören byter ägare, från Ulricehamnarna till en privat aktör.

S och V ser Stubo som ett viktigt verktyg för att uppnå målet om 25 000 invånare år 2020. Det är snarare så att kommunen bör stärka Stubo:s sammanhållande roll mellan bostadsbolag och kommunen.

Nya spelregler för kommunala bostadsbolag väcker frågor

Mitt andra anförande vid debatten i fullmäktige om 2012 års budget:

Ulricehamnare,

Sedan årsskiftet ska kommunala bostadsbolag drivas enligt affärsmässiga principer i vinstsyfte. Enskilt ekonomiskt gynnande från ägaren av det kommunala bostadsbolaget bryter mot EU:s statsstödsregler. Sveriges kommuner och landsting, SKL, rekommenderar kommunerna att se sina krav på avkastning i syfte att höja dem. Kommunerna bör också generellt se över sina ägardirektiv.

Den nya lagen innebär också att kommunala bostadsbolag inte får göra olönsamma investeringar. De ska agera rent företagsekonomiskt för bolagets bästa. Det innebär att kommunen inte får beordra bolaget att bygga bostäder som inte ger avkastning.

Vi kan ha olika uppfattningar om lagstiftningen. Men de nya förutsättningarna är ett faktum. Detta innebär en förändrad syn från kommunen som ägare av vårt kommunala bostadsbolag Stubo.

Vi ska vara medvetna om att det tar tid att ställa om ett bolag att gå från en självkostnadsprincip till ett företag som sätter vinsten först. Vi talar här om en övergångsperiod som vi alla måste vara medvetna om och som är ett krav från lagstiftaren.

Herr ordförande, i ett tidigare anförande talade jag om pragmatiska politiker som vågar ta sitt ansvar. I samband med att budgeten för 2011 antogs i fullmäktige i slutet förra året hade majoriteten och oppositionen vitt skilda uppfattningar om hur snabbt delar av denna marknadsanpassning skulle ske. Det innebar bland annat att vi hade olika syn den borgensavgift som kommunen ska ta ut från Stubo för att utjämna räntevillkoren för mellan kommunala bolag och privata fastighetsägare.

Efter konstruktiva samtal kan vi nu konstatera att vi har nått en enighet i frågan. Likt alla förhandlingar innebär det att båda parter, majoritet och opposition, har fått kompromissa och släppa på sina utgångskrav.

Vi ska vara fullt på det klara med att på sikt kommer detta att leda till högre avgifter för Stubos hyresgäster. Hur de privata fastighetsägarna väljer att göra är självklart upp till var och en. Men det är högst troligt att även dessa avgifter kommer att följa efter i ett längre perspektiv.

Jag konstaterar också att vi i och med uppgörelsen har en borgensavgift som ligger högst i vårt närområde. Men det betyder också att vi har tagit ett stort steg vad det gäller den här delen av de nya förutsättningarna som lagförändringen innebär.

Vi kommer fortsätta våra samtal om vad den nya lagen innebär under året. Vi behöver bland annat se över vårt ägardirektiv till Stubo och ställa högre krav på avkastning. Min förhoppning är att samtalen ska fortsätta i samma konstruktiva anda.

Samtidigt behöver vi fundera över hur vi ska hantera Stubo i ett längre perspektiv. Med anledning av den nya lagstiftningen sa jag i fullmäktige i oktober i samband med delårsrapporten följande:

” Inom kort ska kommunala bostadsbolag likställas helt och hållet med privata aktörer. Kommunen och politiken blir helt bakbunden. Är detta en syn som över tid är bestående från lagstiftaren är det rimligt att fråga sig vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till.”

Tyvärr, herr ordförande, tvingas jag konstatera efter att ha fördjupat mig ännu mer i frågan att denna frågeställning fortfarande inte bara är aktuell utan att den har förstärkts från min sida. Förutsättningarna är vända helt upp och ned för vårt kommunala bostadsbolag. Vår primära uppgift måste vara att värna de boende i första hand men även bolaget.

Kommunala bostadsbolag likställda med privata aktörer

Kommunala bostadsbolag ska sedan årsskiftet drivas helt enligt affärsmässiga principer i vinstsyfte. Enskilt ekonomiskt gynnande från ägaren av det kommunala bostadsbolaget bryter mot EU:s statsstödsregler. Kravet på avkastning från kommunala bostadsbolag bör ses över och rimligen höjas. Kommunerna bör också se över sina ägardirektiv.

Så kan man sammanfatta det intressanta seminarium som Sveriges kommuner och landsting, SKL, höll i Stockholm idag.

Samtliga kommuner ska införa en borgensavgift för att utplåna skillnaden mellan den räntesats som kommunala bolag får med kommunen som borgenär och en likvärdig privat aktör i respektive kommun. Samtidigt finns det en svårighet att jämföra med privata aktörer eftersom de kan agera över kommungränser och sprida riskerna.

Är borgensavgiften för låg bryter det mot EU:s statsstödsregler. Om den däremot är för hög kan kommunen få Skatteverket på sig.  Sabo spår ett spann för borgensavgiften på någonstans mellan 0,15 – 0,40 procentenheter. SKL bedömer att detta är något lågt och lägger sig i spannet 0,30 – 0,50 procentenheter.

De båda parterna ska inom kort, tillsammans med bland annat Kommuninvest, arbeta fram förslag på parametrar för att hjälpa kommuner med vad som behöver beaktas när kommunen sätter nivån på borgensavgiften.

De affärsmässiga principerna ställer också krav på avkastningen, som ska vara marknadsmässig. På svagare marknader är direktavkastning högre än på starkare marknader, där prisstegring kan räknas av.

Kommunala bostadsbolag får inte göra investeringar som inte kan ge avkastning. De ska agera rent företagsekonomiskt för bolagets bästa. Kommunen får inte beordra bolaget att genomföra olönsamma investeringar.

Igår kommenterade jag Bo Högborns ledare i Ulricehamns tidning, som då resonerade om kommunalt ägande på ledarplats. Jag hänvisade bland annat till mitt tal i fullmäktige i oktober som innehöll frågan vad vi ska ha ett kommunalt bostadsbolag till med den nya lagstiftningen. Tyvärr gav dagen inga direkta svar.